Frågor & svar

Vad använder du för mascara? Du har alltid så fina och separerade fransar tycker jag!

Tack så mycket! ☺️ Den bästa mascaran enligt mig är Volume million lashes från Loreal (annonslänk). Obs att det måste vara den gröna!

 

Måste få veta vilken gata alla loppisarna finns på i Lund!

Är sämst på gator och att förklara, så klistrar in ett expertsvar som en Josefine skrev 🙂

“Tror det är Stora Södergatan som hon pratar om (om du fortsätter förbi Åhlens, HM, Handelsbanken osv ner mot Mejeriet dvs med Domkyrkan i ryggen). När du passerat Dominos pizzeria kommer du till Erikshjälpen, fortsätter du neråt finns både en liten antikvitetsbutik (med otroligt fina men DYRA saker) och 2-3 st second hand/loppis. På hörnan mittemot Dominos finns också en loppis, den som skrevs om ovan som är för trång att ha med en barnvagn ner i, om du går runt hörnet och in på “innergården” så kommer du till entrén”.

 

 

Regina, jag såg precis bilden på dina instagram där du vandrar med alla shopping. På bilden bär du en svart handväska som fick mig att fundera på om du någonsin unnade dig själv någon ’lite dyrare’ väska eller om du fick sån beslutsångest och aldrig gjorde de. Kram

Väskan på bilden fick jag i 30-års present av min pappa! Det är en svart läderväska. Nej, jag unnade mig aldrig någon dyrare väska. Jag kunde helt enkelt inte bestämma mig. Jag har hittat några jag varit på väg att köpa, men alltid backat ur då jag liksom tycker det är lite…. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka det utan att låta väldigt dömande.

Jag kan inte helt hantera att gå runt med något så dyrt. En statuspryl liksom. Känner mig typ äcklig? Vet inte vad det är för fel på mig. Kanske är det på grund av min uppväxt med lite pengar, kanske är det för att märkesprylar inte är viktigt för mig. Jag vet inte.

Men jag gillar samtidigt tanken på att unna mig något ”ordentligt” och om jag använder den flitigt är det ju inte så sjukt. Dessutom kan ju väskor också ses som en investering då vissa typer inte minskar nämnvärt i värde (jag skulle dock vilja våga slita på min). Kanske hittar jag någon jag älskar och slår till, men jag är inte på jakt just nu i alla fall.

 

 

Är det bara jag som reagerar över storleken på portionerna? Tar du flera gånger eller blir du verkligen mätt på så små portioner? Eller är det kanske jag som har orimligt stora portioner?:D

Bara en fundering! OBS! Ingen kritik, jag jämför bara med mig själv och dömmer ingen!

Det är svårt att uppfatta storlek på portioner på bild. Ibland är det lagom, ibland tar jag mer, ibland äter jag knäckebröd till, ibland vill jag bara få till en bra bild och ibland är jag inte så hungrig. Ja men du vet, precis som alla andra. Förutom det med bilden kanske 😜

 

 

Lite ot kanske men hur gör du med syror och sol? Jag blir galen, jag hade superfin hy när jag höll på med syror men slutade till sommaren för att skona från solen, men nu är den KAOS. Jag är mycket ute, och har ofta solen på mig men har spf 50. Jag vill gärna gå tillbaka till syror men är antagligen överdrivet rädd för att vara i solen när jag använder dem. Hur gör du?

Vet inte hur känslig du är, men så länge du har solskydd och skyddar ansiktet tycker jag inte att du behöver vara överdrivet rädd. AHA-syra undviker jag att använda kontinuerligt under månaderna det är som mest sol (i så fall bara då och då som t.ex. en ansiktsmask), men BHA-syra använder jag på kvällen. Tänk bara på att skydda ansiktet som sagt och att inte ha på syra precis innan du går ut i solen. Sen en annan tanke. Är din spf till ansiktet en bra produkt? För jag kan ofta få dålig hy just av solkräm. Prova en annan sort kanske? Lycka till! Kram!

 

 

Var är den fina trearmade lampan ifrån?

Den är från Ellos, du hittar den här (annonslänk). Älskar den eftersom den går att rikta, man kan tända så många lampor man önskar och på så sätt reglera hur ljust det ska vara och det bästa av allt – man kan byta och matcha lampskärmar som man känner för!

 

65 gillar

Frågor & svar

Innehåller annonslänkar.

Tänker ofta på dig och din mamma, då det känns som vi följs åt i att min mamma också är/varit sjuk (vet inte hur man säger, hon är tumörfri men fortfarande i behandling). Vi har fått veta att mammas cancer är genetisk så jag har fått ta blodprov för att se om jag också har den genen. Är det något ni också fått utreda? Så skönt att ni fick bra besked idag ❤

Nej, det är inget vi fått utreda, så jag antar att mammas bröstcancer inte är så pass ärftlig. Mammas läkare sa dock att har jag en något förhöjd risk och ska undvika hormonella preventivmedel exempelvis. Som tur är gör jag ju redan det. Det andra man kunde göra för att minska risken är att bli gravid och amma innan 30 års ålder….hehe mm. Det är ju redan kört tyvärr. Men med tanke på att mamma, min farmor och min mormor alla haft bröstcancer tar jag bara för givet att jag kommer få det också någon gång. Kanske sorgligt, men jag tror det är realistiskt. Var och varannan person drabbas ju av något sånt i loppet av livet.

Tack. Så himla skönt <3

 

 

Hej! Vart har du köpt din lampa över matbordet? Och vet du vad den heter? 😍

På Mio! Här är en länk till den. Du kanske lägger märke till att den ser en aning annorlunda ut om du följer länken dock. Jag har med vilje skruvat ihop den fel för att jag tyckte det blev snyggare, haha. Har satt själva glaskuporna lite längre ner. Fattade först inte att detta var fel och när jag upptäckte det lät jag det vara så. Men Mio själva varnar om att inte göra så måste jag tillägga. Så det kanske är en bra idé att göra rätt ändå, vill inte ha på mitt samvete om något händer. Se åtminstone till att välja LED som inte blir varma!

 

Alltså har precis haft en tankevurpa om tavellister eller icke. Men såå snyggt ju! Självklart ska jag ha det ser jag nu! Men har du de vanliga från Ikea eller några djupare när du får plats med krukor också eller är det väldigt små krukor? Jättefint att blanda in lite växter!

Tack! Ja, jag har de vanliga tavellisterna från Ikea med ett djup på 12 cm och det är alltså väldigt små krukor. Men de är ändå relativt generösa, tavellisterna på Rusta har ett djup på 8 cm i jämförelse.

 

 

Fint du har det! Är du nöjd med soffan? Är den skön att sitta i? Letar efter en skön och mjuk soffa men den ska samtidigt se bra ut. Tycker det är så svårt. Just nu har vi en från Mio som är så hård att sitta i. Har provat Kivik från Ikea. Den var skön men den är kanske inte världens finaste 🙁 haha

Tack så mycket! Vet att jag redan har svarat på detta, men jag har fått många frågor om min soffa på sistone så vi tar det igen. Jag är supernöjd! Den är dock inte speciellt mjuk, men jag vill inte ha en mjuk soffa, gillar mer när den är halvhård. Så om du är ute efter en mjuk soffa vill jag inte rekommendera denna. Men jag är som sagt nöjd. Det enda negativa tycker jag är att den drar till sig hår, men jag fäller orimligt mycket, så det är nog mer mitt fel än soffans. Jag dammsuger den en gång i veckan och då är det lugnt. Här är modellen jag har.

 

Förresten jag har en fråga till nästa frågor & svar som du kanske kan hjälpa till med:
Förra året bodde jag i en stad där jag knappt kände någon, jag mådde inte bra psykiskt och jag jobbade över varje kväll och varje helg för ett jobb som jag inte ens gillade. Hursomhelst, jag tog steget och sa upp mig, nu bor jag i en stad där flera av mina vänner bor. Jag har ett jobb som jag trivs med och mår tusen gånger bättre än för ett år sedan. Så skönt, livet löser sig ibland trots allt!

Men (finns ju alltid ett men) jag känner mig rätt stressad över livet utanför jobbet. Numera bor jag i samma stad som min syster som har social fobi. Hon har inga vänner så hennes enda sociala umgänge utanför sitt jobb är att umgås med mig. Jag planerar alltid in att umgås med henne minst 2 ggr i veckan varav en gång är något lite mer “kul” än bara ta promenad eller hänga hemma hos någon av oss. Om jag gör något annat, till exempel är iväg med vänner över helgen, får jag alltid så dåligt samvete för då vet jag att min syster är helt ensam en hel helg. Hon anmärker ibland att hon tycker jag spenderar mer tid med mina vänner än med henne. Sedan har jag en vän som gärna vill träffas flera gånger i veckan. I vårt kompisgäng är vi två de enda som är singlar därför ser hon oss två som lite partners in crime. Om jag inte orkar följa med ut på en lördagkväll eller om jag går hem från en AW vid 22.00 så tycker hon att jag är “tråkig” vilket hon gärna säger till mig.

Båda personerna i mitt liv tar mycket energi från mig, jag tänker alltid hur jag ska planera veckan eller helgen utifrån vad de vill göra. Sedan har jag ju andra vänner som jag vill umgås med, jag vill hinna träna, gå på nån tinderdejt ibland och allt annat som man brukar göra. Som en rätt introvert person som jag är, känner jag mig stressad och blir ängslig av att mina kvällar och helger bokas upp i förväg hela tiden. Mina vänner vet inte om min systers diagnos eller att hon inte har några vänner vilket gör att särskilt min kompis som vill ses hela tiden, inte har mycket förståelse för att jag umgås så “ofta” med min syster.

Oj nu blev det här en hel uppsats haha.
Min fråga är egentligen: Hur gör man för att inte låta andra människor komma före än själv när det gäller att planera sin tid? Jag vet såklart att de båda två är vuxna människor som ansvarar över deras egna liv men eftersom jag alltid gjort mig tillgänglig och anpassat mig efter dem är det skitsvårt att ändra på det nu. Även om jag hade mått bättre av att ibland tänka först vad jag vill göra och sen på dem. Har du eller dina läsare några tips? <3
Förlåt för uppsatsen, kram!

Först och främst: heja dig som förändrade dig liv och SÅ härligt att höra att det är bättre och att du mår bättre <3 Vad glad jag blir!

Vad gäller livet utanför jobbet. Jag tycker att det är så fint att du verkligen tar dig tid till din syster och dina vänner. Du verkar vara en så fin person. Det är inget fel i det, men du glömmer något väldigt viktigt. Du finns inte till för andras skull! Ditt liv går inte ut på att tillfredsställa andras behov och göra det andra vill. Du ska och måste se till dina egna behov och vad du vill och inte vill först. Det är inte egoistiskt eller fel att göra så, det är livsviktigt. Du har bara detta liv. Lev det för dig.

Du frågar hur man gör för att sätta sig själv först. Man tillåter sig själv att vara “egoistisk”. Jag skriver egoistisk inom citationstecken just för det ju faktiskt inte är egoistiskt egentligen, men det kanske känns så. Du prioriterar och ställer upp för dina vänner, men nu börjar det gå ut över ditt liv och ditt mående, du har ju inget val än att backa tillbaka lite. Vem ska tänka på dig om inte du.

Jag vill att du gör två saker den kommande tiden:

  1. SÄG NEJ. Nästa gång en vän föreslår något och du inte känner för det, prova säga nej trots att du inte har en ursäkt. Säg “nej jag känner för att ha en kväll för mig själv”, eller “jag orkar inte idag” eller “det låter jättekul, men är det okej om vi håller det öppet för att blabla”. Du kommer inse att det faktiskt inte alls är konstigt att säga så. Du kan också förklara hur det är att vara introvert. Att du behöver tid för dig själv för att återhämta dig och att det absolut inte är något personligt mot någon, det är så du funkar.
  2. STÅ UPP FÖR DIG SJÄLV. Nästa gång en vän ger dig dåligt samvete – säg ifrån. Säg att du blir ledsen och förklara varför du känner som du gör.

Sen måste du komma ihåg att trots att detta är jobbigt är det också ett lyxproblem. Tänk att så många vill umgås med dig så ofta! Vilken komplimang! De tycker verkligen om dig, så jag är helt säker på att de kommer vilja ha kvar dig i en något mindre dos också. Ni kanske får en ännu bättre relation dessutom då du slipper känna dig “kvävd”. Bara bra grejer kommer komma ur detta. Lovar!

Lycka till!! <3

 

 

Okej kanske en känslig fråga – men blir du inte stressad när kompisar skaffar barn etc? Jag blir själv sjukt stressad. Alla skaffar barn till höger och vänster och jag står och stampar på samma plats år efter år 😥. Glad för deras skull, självklart. Men ändå ledsen för min egen…

Helt ärligt ja. Dels för att man hamnar på olika platser i livet och det är lätt att glida isär, jag känner mig utanför, men också för att jag önskar att jag var där. Men det är jag inte. Säger som du – glad för deras skull men ledsen för min egen. Livet blir inte alltid som man vill eller trodde, men jag försöker tro att det löser sig till slut. Har inget mer peppigt att säga tyvärr. Men kanske är det en tröst att veta att vi är många som känner såhär, oavsett om man faktiskt vill ha barn eller inte. KRAM <3

 

147 gillar

Frågor & svar

Hur har de gått med din rädsla för att köra bil förresten? Vet att du sålde din bil och var lättad över de då men kan du överväga att skaffa bil igen när tågen strular?

Nä. Att köra bil till jobbet är värre än att tågen strular. Om kollektivtrafiken står still har jag i alla fall min telefon, om motorvägen står still går tiden zååååå sakta. Min dröm är att nästa jobb har cykelavstånd. Vill cykla till jobbet!

 

 

HUR har man tid att se samma serie mer än en gång? 😳 Undrar verkligen på allvar alltså. Ska jag kolla på en serie som har fler än typ två säsonger (typ som nu, började precis se Bron) så tar det typ ett halvår att se färdigt 😂🙈 Men oavsett om man betar av dem lite snabbare så måste det ju vara tiotusen gånger mer spännande att välja en ny serie än att se en där man vet exakt allt som händer, när man ändå ska lägga tiden liksom? Jag menar, det finns ju redan fler serier som man skulle vilja se än vad man faktiskt har tid att se? Det kanske bara är jag? 😅

Sant. Men jag tror liksom det är…tryggt? Så är det för mig i alla fall. Om jag är nere och inte känner för att se något nytt utan bara vill ha sällskap sätter jag på Vänner (HAHA så kul om det inte var vänner med stort V va 😉 ). Har alltid varit så. När jag var liten hade jag tre serietidningar som jag läste om hela tiden.

Vad gäller just GoT så är den serien så invecklad att jag förstår mer för varje gång. Haha. Det är speciellt intressant att se om nu när jag sett hur den slutade och kan se alla “tecken” som jag missat.

 

Var köper du falafel i Helsingborg och är den god?? Finns typ inga bra ställen. Toppfalafel öppnade här också (funnits hur länge som helst i Landskrona) men sist jag kollade hade de tillfälligt stängt för att de skulle byta ägare. Alla andra som jag besökt använder färdiga falafel 🙁

Köper på Shawarma! Så god och prisvärd! Finns vid knutan och på söder. Kul förresten att “shawarma” typ betyder kött, men vi trodde att det var kedjans namn, så vi beställde “en shawarma-falafel, tack”. Killen i kassan bara “ehhh menar du falafel OCH kött?” och jag bara “va nää”. Så förvirrat. Haha. Men nu vet jag!

 

 

Egoina!! Jag är i en sån knepig sits och behöver din input.
Jag var i ett förhållande för flera år sen som inte slutade bra fastän vi båda upplevde nån typ av väldigt stark kärlek mellan oss. Jag kunde inte ens va i närheten av honom och blockade honom överallt där det gick och vad honom i princip att dra åt helvete.
Nu har det gått sju år, han har hållit sig borta och jag fick en övertygande känsla av att vilja förlåta honom. Sagt och gjort så kontaktade jag honom och han berättade att han hatat sig själv hela tiden och inte ens kunnat gråta. Vi började skriva till varandra mer och mer, och det sjuka är att känslorna finns kvar för oss båda (vi har pratat om det). Problemet är att han är i ett förhållande sedan flera år tillbaka och hon ska bo hos honom i sommar. Han vill inte göra slut förrän vi sets irl för att se om det känns lika bra då. Han mår fruktansvärt av situationen, och ärligt talat gör jag det med.
Jag vill ju bara att han ska lämna henne för gott och va med mig istället medan han säger att han inte kan göra så mot henne (jag vill heller inte såra henne!!), men hur ska jag stå ut hela sommaren av att veta att de delar säng när jag mest av allt bara vill spendera varenda sekund för resten av mitt liv med honom?!? Han har inte lovat nånting vilket jag förstår, men samtidigt ger han hela tiden vibbar om att han planerar att lämna henne bara vi träffats först. Har INGEN att diskutera detta med.
Är jag en idiot som går med på detta?
Kan det verkligen va riktig kärlek efter allt vi gått igenom?
Ska jag verkligen acceptera att de delar säng hela sommaren även om han gör slut med henne?
Åhhh får panik..

Kan tillägga att han jobbar utomlands i perioder vilket innebär att vi inte kan ses nu, utan får vänta till mitten av sommaren. Men vi pratar/skypar/skriver så gott som hela dagarna alla dagar.. dessutom var egentligen planen att han skulle flytta ihop med sin nuvarande och de skulle börja med att bo i hans nuvarande boende tills de får sitt gemensamma (vilket han nu ger vibbar om att han inte tänker flytta ihop i höst pga mig).

Gaaah. Känner spontant att detta inte är okej. Stackars tjej och stackars dig. Han får bestämma sig NU. Punkt. Om inte får han bryta all kontakt med dig (och eventuellt också göra slut med den han är ihop med om han är så osäker?). Jag skiter i att han är utomlands. Om han nu tydligen *måste träffa dig först* får han göra det NU. Inte sen. Inte i mitten av sommaren. NU. NU NU NU.

Vet hans nuvarande om allt det här? Vill hon verkligen stanna kvar med honom i så fall? Hon förtjänar bättre och du med. I alla fall. Jag vet inte om du är en idiot, om det är riktig kärlek och det här är en sån där “i kärlek och krig är allt tillåtet” situation. Men känner spontant att man inte vill vara med en sån velig människa som kan göra så mot sin partner. Förlåt. Är vanligtvis en hopplös romantiker. Men känner spontant SPRING. Önskar dig det bästa, men gå på magkänslan <3

 

Mvh/ så jävla trött på veliga dudes.

 

Jag förstår hur du tänker med att du blev lurad i samarbetet, antar att du tänker att om de köpt en reklamplats i ex en tidning som gett samma resultat hade det fått betala mer än 4000 kr. Men samtidigt, att skriva fyra inlägg är ju inte en jättestor ansträngning för 4000 i jämförelse med många andra jobb. Vill inte alls vara nedvärderande men undrar bara hur du tänker kring detta? 🙂 av ren nyfikenhet!

Bakrundsstory för den som inte hänger med: skrev om ett samarbete jag hade för många år sedan där jag fick 4000 kronor i månaden för 4 samarbetsinlägg och att jag blev lurad. 

Det finns två aspekter i det här. 1) Ersättning för reklam baseras inte på effort. Den baseras på räckvidd, varumärke och en massa andra saker. Oavsett om jag bara skulle trycka på publicera måste jag ju ta betalt utifrån hur många jag når och vilken genomslagskraft det har. I detta fall kraschade servern och alla jeans sålde slut = väldigt bra marknadsföring för dem. Att jag endast tog 4000 kronor för 4 inlägg (500 kronor per inlägg efter skatt och avgifter) är för lite. 2) Med ditt resonemang glömmer du ju allt det andra jag gör. Om jag bloggar 45 inlägg i månaden och 2 av dessa inlägg är samarbeten. Vad ska då betala resterande av det arbete jag gör?

Hoppas du förstår hur jag menar! Tycker att det är kul att du frågar! Kram 🤗

 

106 gillar

Frågor & svar

Hej kloka fina Egoina, den här gången är det min tur att ställa en “kärleksfråga”. Jag vet inte hur tidigare frågeställare har gått till väga men jag chansar och ställer min fråga här.

Jag har under snart två års tid träffat en kille lite till och från (vi bor i olika städer). Vi har spenderat nyår ihop (pga gemensamma vänner) och födelsedagar (på eget initiativ). Förra sommaren sa han dock att han inte var ute efter ett förhållande och vi sågs inget mer, däremot fortsatte han att snapchatta mig random meddelanden hela sommaren. På hösten hörde han av sig och irrationell som man är när man har känslor träffade jag honom. Vi sågs även en gång till under julen. Efter det fick jag veta att han legat med en annan tjej och vi hördes inte mer förrän något enstaka meddelande. Förra veckan fyllde jag år och han grattade mig. I lördags kväll när jag firade min födelsedag fick jag ett meddelande av honom där han bjöd över mig på en fest han var på och full (och kär) som jag var åkte jag dit. Vi hade världens mysigaste kväll, dansade och hånglade om vart annat för att sedan gå hem till hans föräldrar där han bodde över helgen. Jag kan även tillägga att på festen sa en tjej att vi var väldigt söta tillsammans och frågade om vi var ett par. Ingen av oss svarade nej på den frågan utan vi båda tvekade. När tjejen frågade varför vi inte var tillsammans då så sa han “för att jag är helt jävla dum i huvudet”…. Sen var det inget mer med det egentligen.. På morgonen träffade jag hans pappa och han kysste mig hejdå framför honom. Vi har inte hörts efter det här men jag blir galen. Vad ska jag göra…. Har du några kloka ord till mig?

Jag förstår att du blir galen. Herregud så mixade signaler! Blir så jäkla trött på såna snubbar. Det han håller på med är ju så egoistiskt.

Men du. Vad hade du sagt om din bästa vän hade berättat det här för dig och bett om råd? Något som inte är bra nog för din bästa vän är inte bra nog för dig. Han verkar tycka om dig, men du verkar tyvärr inte vara tillräckligt viktig. Du ÄR viktigare än så! Förlåt, menar inte att vara hård, men: 1) du är ingen person man endast har i sitt liv när det passar honom och 2) du är uppenbarligen inte lika viktig för honom som han är för dig. Kanske vill han mer, kanske inte, men han verkar tyvärr inte vilja “tillräckligt”. Jag hade tagit kontakt, försökt komma framåt eller bett om ett svar. Varför ska du vänta på honom liksom? Det finns dock en stor risk att han backar då. Men då får han väl göra det så kan du lägga din energi på bättre snubbar. KRAM glöm inte bort dig själv och vad du vill ha och är värd i allt det här <3

 

 

Måste bara fråga. Jag har samma solglasögon som dig (dock helsvarta) men jag får krupp på dem, de åker ner var 8:de steg (ja, jag har räknat), gör dina det? Inga andra solglasögon har någonsin gjort detta, köpte nya billiga och låter de svindyra skitglasögonen ligga å damma.

Ja, samma här. Antingen sitter de för hårt eller så sitter de för löst och åker ner. Obekvämaste solglasögonen jag haft : ((( Men jag kom på att min kompis Hannah jobbat i glasögonaffär och har stenkoll, så jag bad henne hjälpa mig. Hon fixade med näsgrejerna så att glasögonen sitter bättre, men de är fortfarande inte helt bra, så hon ska hjälpa mig att justera de där pinnarna bakom öronen (lol jag är sämsta glasögonbeskrivaren någonsin, vad heter de? Bågar???) men kunde inte göra det just då eftersom hon behöver värma dem så att de inte knäcks. Sen hoppas jag att de blir bra! Med andra ord: gå in i en glasögonbutik och be dem hjälpa dig. Såhär kan vi ju inte ha det!

 

Förlåt att jag kapar den här tråden med nått som inte alls har med inlägget att göra! Har för mig att jag läst på din blogg att du tagit bort en äggstock? Är så himla rädd, ledsen, panikslagen pga har fått reda på att min ena äggstock förmodligen behöver tas bort då den har sammanväxningar. Hur var operationen? Hur mådde du efteråt/hur mår du nu? Mår så dåligt över detta. <3

Nej, jag opererade bort en äggledare. Förstår att du mår dåligt, men du har ju två! Förhoppningsvis är den andra äggstocken hur bra som helst <3 Antar att du också ska göra titthålsoperation? Jag mådde ganska dåligt efter operationen. Hade väldigt ont i nacken och axlarna vilken ingen hade berättat för mig att man kunde ha. Det är för att de tippar en bakåt och fyller upp magen med gas när de opererar. Även om gasen töms stannar lite kvar och typ “vandrar” i kroppen har jag förstått det som. I övrigt var operationen helt okej. Var öm och vissa sår tog lång tid på sig att läka, men det var okej. Det jobbigaste var hur svullen och tung magen var. Den var dessutom svullen väldigt länge, i flera månader kunde jag inte ha vanliga kläder. Ibland inbillar jag mig till och med att den fortfarande är svullen, eller i alla fall har lättare att bli det. Förlåt om detta svar oroar dig mer, men jag vill vara ärlig. Men du! Det här kommer bli bra till slut , jag lovar! Tänker på dig! Kram <3 Om du vill läsa mer har jag bland annat skrivit om mitt utomkvedshavandeskap här, här och här.

 

 

Var har du köpt dina sandaler? Vill ha exakt sådana! 😍

Jag ÄLSKAR mina sandaler!! Köpte ett par i samma modell i röda förra året som jag använde typ varje dag. Så i år bestämde jag mig för att köpa ett par i svart och ett par i konjaksbruna också. Gäller att passa på när jag hittar sandaler som inte glappar och trillar av hela tiden. Haha. De är från H&M, länk här (annonslänk).

 

Varför medicinerar du inte mot pollen? Antihistaminer tar inte bort allt, men hjälper ändå en hel del. Även ögondroppar och nässprej kan vara användbart.

Älskar kommentarer likt dessa. Not. Man ba jahaaa finns det MEDICIN mot pollen? Wooooow. Haha såklart jag medicinerar. Tar tabletter, nässpray, ögondroppar och allt jag kommer över. Till och med i dubbel dos just nu. Men det hjälper inte tillräckligt ändå. Har läst att man ska dricka tallbarrsvatten under hela året, men hittar ingenstans vad det är för typ av tallbar och hur jag ska göra detta vatten. Vill inte råka dricka något giftigt liksom. Aja. Får sätta mig in i det där.

 

80 gillar

Frågor & svar

Idag har jag första dagen på mitt nya sommarjobb och jag är så nervös så jag kan spy. Är mitt första riktigt ”seriösa” jobb, där det verkligen är viktigt att man vet vad man gör. Några råd om hur man kan chilla ner över det lite?

Åh <3 Såhär: du kan inte göra mer än ditt bästa. Gör bara så bra du kan så behöver du inte fundera på något mer. Var snäll, ödmjuk (men tro ändå på dig själv!) och fråga när du är osäker. Då kommer du långt. Det kvittar vilket jobb du har, det är ingen som förväntar sig eller tror att du kan precis allt-allt direkt. Och du! Det hör till att göra bort sig och att det blir fel. Det händer ALLA. Lycka till! Kram!

 

Blir det någon resa till USA? 🙂

Nej tyvärr ser det inte ljust ut på den fronten : ((( Det värsta är att F ska åka till USA nu på fredag (pga jobb) och det kommer säkert göra honom mindre sugen. Ahhh måste kryssa denna bucket list grej.

 

 

Måste fråga varifrån dina skor är? Jättefina!

Tack! De är från Vagabond! Jag hittar tyvärr inte prick dem när jag googlar, så kan inte länka. Har köpt dem i butik!

 

Förlåt men planera event?? Festfixare?? Inget du tänkt att du skulle vilja jobba med? 🙂

Känner spontant NEJ ALDRIG I LIVET. Jag tycker att det är kul att planera grejer för mina vänner, men for a living för främlingar? Nej tack. Jag läste en kurs i projektledning för några år sedan där vi fick planera ett bröllop. Kanske det tråkigaste jag någonsin gjort. Haha. Blir så fruktansvärt uttråkad av alla detaljer. Skulle kunna tänka mig att jobba med det om jag fick överlämna detaljerna till någon annan och själv ta det mer övergripande i så fall.

 

 

Fråga dock som inte har någonting med inlägget att göra, men jag ser dig och de fantastiska personer som kommenterar på din blogg som mina hudvårdsexperter, så; brukar ni tvätta ansiktet med vatten som del i era skönhetsrutiner? För jag har alltid börjat, och avslutat, min dag med att skölja av ansiktet med vatten innan jag sätter på mig diverse krämer. Jag har alltid trott att alla gör så, men det verkar som att så inte är fallet när jag ser olika skönhetsvideos. Alla kör direkt på krämer och masker, som de sedan torkar bort endast med små handdukar istället för att skölja av det. Hur gör ni egentligen? Själv känner jag mig inte riktigt ren i ansiktet om jag inte tvättar det med vatten, men jag vet inte om det tar bort vissa effekter från de olika maskerna/krämerna?

Haha ser också mina läsare som experter <3 Det här undrar jag också!! Känner precis som du – jag känner inte mig ren om jag inte sköljer med vatten. Jag har aldrig förstått det här med wipes exempelvis. För mig känns det så fel att ha “rengöringsrester” kvar i ansiktet. Jag vill skölja bort det! Men det kanske bara är en vanesak? Jag vet ju att vatten är uttorkande, det kanske räcker med att bara köra ansiktsvatten istället? Någon som har ett svar? Vatten eller inte?

 

Jag är i en tid när jag funderar mycket över livet, kärleken osv. Snart 30 år gammal. Hade hela livet planerat förut med en kille jag var varit ihop med sen tonåren, men separerade i somras ändå pga olika anledningar och har idag börjat träffa en annan kille. Härom dagen kom jag på att du skrev någon gång för antagligen flera år sen i ett inlägg (eller krönika…?) om när folk gör slut i förhållanden och sen eventuellt blir ihop igen. Att det då är något som är förstört, för att det fina med att vara ihop är att man tror att man är oförstörbara och speciella, och har man en gång gjort slut så försvinner den magin. (Ungefär så som jag minns det, kommer inte ihåg ordagrant.) Hur tänker du kring det nuförtiden? Tänker på att du och F hittade tillbaka till varandra. Har du en väldigt romantisk syn på kärleken idag eller krass och “realistisk”? Jag funderar jättemycket över sånt här nuförtiden, efter att jag fick lära mig att inget är självklart, livet kommer inte med garantier osv. Och ändå skulle jag kalla mig en fortsatt romantiker, hehe …

Bra fråga! Jag tror att jag delvis håller med om vad jag skrev i den krönikan för 6 år sedan (sjukt vad tiden går!). Men idag skulle jag säga att jag tycker att det beror på varför det tog slut. Jag är ju ingen expert, men jag tror att om man gör slut/blir dumpad av någon “för att känslorna försvann”, så blir det väldigt svårt att reparera. Hade någon gjort slut med mig för att han inte tyckte om mig tillräckligt längre och sen kommit tillbaka hade jag ju för alltid gått med en klump i magen för att samma sak skulle hända igen. Försvinner känslorna tror jag alltså att det är svårt till att komma tillbaka till den känslan man hade om att man var oförstörbara och att det inte kan ta slut. Handlar det däremot om konkreta saker, eller “problem” tror jag däremot definitivt att det kan lösas och att man kan hitta tillbaka. Kanske starkare än innan till och med.

Jag tror att jag har blivit mer realistisk med hur jag tänker på kärlek. Jag är fortfarande en romantiker, men jag har lärt mig att saker inte alltid går som man trott och att det finns många gråzoner. Men som sagt tror jag absolut på att något som gått sönder kan bli helt igen. Kanske gör det egentligen mig till en ännu större romantiker rent av?

❤️

 

86 gillar

Onsdagsfråga

Jag undrar en sak. Du fotar alltid datorn istället för TV:n när du ser på nåt TV-program. Tittar du verkligen på datorn istället för TV:n eller är det för att det ser snyggare ut på bloggen? Man kan ju casta till TV:n eller använda en sladd för att visa hela skärmen.

Svar: Vet inte hur många frågor jag fått om detta på sistone, haha. Ja, jag tittar alltid på datorn. Har faktiskt både Apple-tv och Chrome cast, men jag vet inte…jag gillar liksom inte att titta på tv. Jag har aldrig igång tvn när jag är ensam och de senaste fyra åren har jag startat tvn max 10 gånger. Jag tycker att det är mysigt och mer intimt med datorn. Jag behöver inte den där stora skärmen. Plus att jag kan sitta var jag vill och flytta på mig hur jag vill med datorn.

Jag tror inte att jag är en “tv-person” helt enkelt. Jag tänker inte ens på att jag har den. Jag sätter inte på tvn det första jag gör när jag kommer hem för att ha “sällskap”. Om jag tittar på någonting så tittar jag på någonting. Ett undantag skulle kunna vara Vänner eller djurprogram. Men i det stora och hela tycker jag faktiskt det är extremt störigt med tv på i bakgrunden. Kan inte koncentrera mig då. Samma sak med musik. /Kultjej89

Jag övervägde ju om jag skulle ha tv eller inte när jag flyttade och kan säga nu med facit i hand att om jag hade bott själv hade jag inte haft tv. Men om man bor med någon och tittar tillsammans med någon tycker jag att det är trevligare med en tv än en liten datorskärm. Tittar alltså gärna på tv tillsammans med andra, men inte när jag är själv. Sen tycker jag det är så otroligt jäkla sorgligt att behöva möblera efter en tv! Hemska möbel.

Vad tycker ni? Är extremt nyfiken på era tv-vanor? TV – JA ELLER NEJ?

 

 

Och när ni ändå svarar på dagens fråga undrar jag om ni också täckt för webbkameran eller inte? Tidigare hade jag inställningen att om någon vill titta på mig så gör det för all del, det är inget intressant ändå. Men efter att ha lyssnat på x antal dokumentärer och konspirationsteorier (som inte ens är konspiration längre) täckte jag för. Så himla läskigt ju.

 

71 gillar

Onsdagsfråga

Åh vad jag önskar att jag gillade GoT när jag läser om alla som hyllar den, men nej. Jag har försökt flera gånger. Blev du fast från början eller krävdes det några avsnitt? Jag tycker den är otroligt seg det jag har sett 😵

Svar: Jag tror det krävdes en hel säsong för att jag helt skulle fatta grejen. Och det krävdes fyra säsonger för att jag skulle tycka att det var den bästa serien någonsin. Kan tyckas vara knäppt att jag fortsatte titta, men jag hade seriöst ingenting att göra den sommaren för fem år sedan, haha.

Såhär skrev jag då “Idag har jag tittat på Game of Thrones hela dagen. Ni hade rätt, jag är helt fast! Jag trodde inte att det skulle vara min grej och det är det inte heller. Men ändå kan jag inte sluta titta? Svårt att förklara. Det enda jag inte uppskattar är all magi, tycker det är tråkigt.”

Håller fortfarande med om att magin och vissa side-storys kunde skippats (tyckte allt om Bran var zzzzz), men det är okej då resten av så bra. Vissa grejer i serien som man inte riktigt förstår sig på tror jag spelar mycket större roll i böckerna. Om du orkar och vill – kämpa dig igenom några avsnitt. Få inte panik över att det är många karaktärer och låt det vara lite segt ibland. Sen är det är ju inte hela världen om det inte är din kopp te. Jag själv har exempelvis aldrig förstått grejen med Harry Potter. Har läst tre böcker och sett alla filmer, men fattar fortfarande inte vad som är bra. Allt är inte för alla.

Sen tror jag också att det blir svårt när något blir extremt hajpat. Då är ju förväntningarna skyhöga. Man förväntar sig så mycket att det kvittar hur bra det är. Som när Ida tipsade mig on Espresso House’s Salted caramel latte med orden att det var det GODASTE HON NÅGONSIN DRUCKIT. Jag tog en klunk, förväntade mig att himlen skulle fyllas med flygande enhörningar (typ), men det hände inte (duh) och jag kände bara….mjä. Hade hon inte lovordat den så mycket hade jag kanske blivit imponerad.

På tal om när saker blir hajpat förstår jag de som som blir anti när något är otroligt hajpat. Jag kan också känna lite så ibland. Det pratas om det överallt så mycket att man nästan spyr på det och väljer att ta avstånd istället. Tycker dock det är sjukt töntigt när man tar avstånd för att vara “speciell” och inte “som alla andra”. Typ som folk som vägrar Melodifestivalen eller inte lyssnar på viss musik bara för att. Man bara mmm du är SÅ cool.

 

65 gillar

Arkiv