Frågor & svar

Hej.
Har läst din blogg i massor av år, så kom ihåg inläggen du skrev om din farmors bortgång förra året. Då hade jag aldrig förlorat någon närstående, så kunde inte fullt relatera till det du skrev, men trots det blev jag såklart väldigt rörd av dina tunga men ändå fina texter. I dagens läge har jag dock väldigt nyligt fått genomgå min farfars bortgång. Det känns fortfarande ofattbart att skriva den meningen, då jag ännu inte riktigt kan tro att det är sant. Så som jag förstått det hade du är nära relation till din farmor trots att ni bodde långt ifrån varandra. Samma sak var det mellan mig och min farfar, han bodde i Stockholm och jag bor långt uppe i Norrland. Det blir en sådan konstig känsla när man genomgår en sån stor sorg, utan att något egentligen förändrats i vardagen eftersom att vi inte brukade träffas “till vardags”. Det känns som att allt har förändrats, samtidigt som ingenting har förändrats. Vet inte om du också kände så? Det jag undrar är hur du mår nu, ett år senare? Förstår att sorgen aldrig försvinner, men hur har den förändrats? Blir det verkligen bättre med tiden? Det är ohållbart att må som jag gör i dagsläget, försöker hålla ut och vänta på dagen då det kommer kännas lättare. Då jag kan acceptera det som hänt. Jag hoppas att du tycker att det är okej att jag frågar dig detta, men om det känns som en jobbig eller privat sak att svara på så förstår jag dig.
Tack för en fantastisk blogg.

– Åh jag beklagar <3 Förstår vad du menar med att vardagen inte ändras. Det är nog det som är konstigast av allt, för ibland kan jag till och med glömma bort att hon inte finns längre. Jag ser något jag vill köpa till henne, eller kommer på något jag vill berätta och sen slås jag av….ja, just det. Då hugger det till. Sånt här är såklart individuellt, men jag upplever att sorgen blir annorlunda med tiden. Det blir lättare att leva med, man tänker inte på det lika ofta och den där akuta ilande smärtan och trycket över bröstet som man upplever i början försvinner. Men man slutar inte sakna och man kommer fattas något resten av sitt liv. Så känner jag om min styvpappa och nu är det 17 år sedan han gick bort.

Men sorgen och saknaden förändras som sagt. Från början gjorde det bara ont, men nu blir jag varm när jag tänker på henne. Det är inte jobbigt att sakna, jag vill sakna. Jag är inte bitter längre, utan jag känner mig mer tacksam. Tacksamheten över att jag fick ha personerna i mitt liv är större än sorgen. Så hur knäppt det än låter vill jag må dåligt ibland och jag vill sörja. Det ger mig tröst. Men lika ofta skrattar jag för mig själv eller drar på smilbanden när jag tänker på fina minnen.

Håll ut! En dag blir det helt hanterbart <3

 

Får du någonsin bud eller saker skickade till dig som du inte vill ha pga du tycker de är olämpliga?

– Hmm… Nej. Jag får ju förfrågningar om jag vill ha konstiga grejer, typ som melatonan och sådär, men svarar inte ens. Vad gäller paket som jag bara får är det helt normala saker. En gång skickade dock Fun light sin sommarsmak med massor av sand i paketet. Det tyckte jag var lite olämpligt när jag hade sand i hela köket…..hehe.

 

Appropå Löwengrip. Tänker på hennes stalker. Hur är det med din stalker nu? Har han lagt av eller han utsätter dig fortfarande för obehag?

– Jag publicerar ju hans kommentarer numera och svarar på dem med hans namn. Har inte publicerat eller svarat på någonting på nästan tio år(!!), så nu provar jag något nytt. Anledningen till det är för att han under hela denna tid varit rädd för att jag ska avslöja vem han är (tur för honom att jag varit så himla snäll) och för att han gnällde om att han får upp inlägg om att han är en “stalker” när man googlar hans namn (men sluta hålla på då!). Då han vägrar ge sig tänkte jag helt enkelt att jag hjälper honom bättra på sökresultatet.

Jag tror att han tyckte det var roligare när bara jag såg kommentarerna, för han har lugnat ner sig rejält nu jämfört med förr. Men om ni ser märkliga långa kommentarer är det alltså från honom. Här, här, här och här är inlägg där ni kan se kommentarer från honom bland annat.

Jag får ofta frågor om detta och det är så fint att ni bryr er <3 Men jag är inte rädd för denna person längre. Jag var rädd i många år och han begränsade mig och mitt liv på många sätt. Jag skrev aldrig om var jag skulle eller var jag befann mig förrän i efterhand för att jag var rädd för att han skulle dyka upp, och jag skulle aldrig (även idag) våga bo på marknivå. Det är kränkande att han, trots rättegång och allting, fortfarande kontaktar mig och det gör mig förbannad när jag tänker på det. Men jag är inte rädd.

 

Idag är det exakt fem år sedan rättegången. Minns att jag fick sitta dubbelvikt hela tågfärden hem för att jag hade så ont i magen. Fy tusan.

 

Kom o tänka på en sak.. (med risk för att trampa i något för privat dike nu) Vart tog Rebecka vägen? Minns att ni var jättetajta och hon var alltid med i din blogg i början av din bloggkarriär. Men har inte synts till på flera år, tror jag.

– Åh Rebecca! Nejdå, inget privat dike. Inget har egentligen hänt, mer än vi tappat kontakten. Vi har bott på olika ställen och gled sakta från varandra. Men hon är en sån person som man kan träffa och så är allt precis som vanligt när man ses. Vi har faktiskt pratat en del de senaste dagarna om allt kring Isabella Löwengrip. Det blev naturligt att hon skulle bli personen att ventilera det där med. När vi gick på gymnasiet satt vi uppe hela nätterna och pratade om bloggar på msn, haha.

 

Några tio år gamla bilder. Vilken duo <3

 

Hej! SNÄLLA Regina ta upp min fråga i ett inlägg. 🙈 Jag förstår att det är känsligt med viktfrågor och att man kanske inte ställer frågor som mina men jag vill ändå veta. Hur håller du din form? Det känns som att du äter snask flera ggr. i veckan och ändå är du så fin. Jag kämpar med att gå ner i vikt efter att ha gått upp ca. 20 kg under ett år. Lyckades gå ner 13 av de under våren men gick sedan upp ca 6 kg igen från sommaren och till nu. Jag hatar att träna och upplever inte att jag äter skräpmat lika mycket som förr. Ändå har jag gått upp typ hälften av det jag gick ner. Wtf liksom?! Hur gör du? Snälla dela med dig av dina tips! 🙈

– Som du nog redan gissat kommer jag inte ge bantningstips eller liknande, något sånt kommer ni aldrig få läsa på denna blogg. Men ska försöka svara på din fråga ändå. För det första så ser du ju inte allt jag äter och gör. Jag äter gott ofta, det stämmer. Men då det inte är lika spännande att dokumentera “tråkig mat” är det godsakerna ni oftast ser och därför är det lätt att tänka att det är det enda jag äter. Jag tränar inte, men försöker röra på mig. Jag siktar jag på att gå minst 10.000 steg om dagen (svårt nu när det är pisskallt dock). Det är en “träningsform” som jag gillar och som gör mig gott både fysiskt och psykiskt.

Men du. Något jag spontant tänkte på när jag läste denna fråga är att något kanske är fel? Om du känner att du går upp i vikt “utan anledning” kanske allt inte är som det ska? Exempelvis: kolla upp så att du inte har en underfunktion av sköldkörteln. Då går kroppen på lågvarv och förbränningen går ner. Sen kan ju ämnesomsättningen gå upp och ner av lika anledningar. Tror den blir lägre med åldern? Gissar bara nu dock.

Men det här med vikt alltså. Egentligen förstår jag inte varför folk väger sig överhuvudtaget? Vikt har noll med någonting att göra. Jag har inte vägt mig på säkert tio år (förutom hos läkaren) och skulle inte ha någon aning om jag gått upp eller ner, mer än hur kläderna sitter. Sikta på att må bra och att orka med du vill. Det är det enda viktiga. Så länge du är frisk är allt som det ska <3

 

Alltså jag är nyfiken! När du skriver att du får/har ångest, är det då ångest i sin riktiga bemärkelse eller ett uttryck du använder dig av för att förstärka en känsla? Jag lider själv av ångest med återkommande panikångest, och blir ibland förvirrad för att ibland används ordet för att beskriva eller förstärka en känsla 😅 stor kram!

– Både och. Kanske inte borde använda ett sådant ord som kraftuttryck, men jag själv som är en person som haft och har ångest tycker inte att det gör något. Vad tycker ni?

 

63 gillar

Frågor & svar

Hur orkar du att vara så social när du har så mycket jobb? Jag jobbar och pluggar samtidigt, denna termin är den tuffaste hittills så jag gör inget annat än att plugga och jobba. Jag känner mig konstant stressad och trött, hur mycket jag än anstränger mig så ligger jag ändå efter. Jag vågar inte planera in någonting och tackar nej till de flesta evenemang för jag vet att jag antingen inte kommer att orka eller hinna. Hur orkar du?? Upplever att du träffar kompisar väldigt ofta. Vad har du för tips?
Kram <3

– Jag tror att det ser ut som att jag är mer social än jag är eftersom jag bloggar om när jag “gör saker”. Men ärligt så sitter jag mest hemma eller är själv. Generellt sett träffar jag kompisar max två gånger i veckan, oftast en gång. Hur social jag vill vara beror väldigt mycket på humör (och var i menscykeln jag är). Ibland kan jag verkligen törsta efter att träffa kompisar och göra kul saker och ibland vill jag mest sitta i ett mörkt rum ensam.

Sen är jag ju introvert, så om jag umgåtts med människor behöver jag ensamtid för att återhämta mig efteråt. Ett exempel är om jag varit på fest på en lördag, då hör man inte från mig överhuvudtaget på söndagen om jag inte måste. Och har jag haft en intensiv social period, typ som en resa, behöver jag flera dagar. Kanske du också är introvert? Ett tydligt tecken på det är att man inte orkar med att vara social när energin är slut. Introverta = hämtar energi genom att vara själv, extroverta = hämtar energi genom att vara social. Jag tycker inte att du ska göra något du inte vill. Man måste inte träffa kompisar om man inte orkar. När du har mindre jobb och plugg kanske lusten kommer tillbaka. Ett tips fram tills dess är att planera in aktiviteter som inte känns så överväldigande sociala. Som till exempel att ta en kaffe med en kompis. Du är social, får träffa din kompis OCH kan gå hem igen efter en timme om du känner för det utan att det är konstigt. <3

 

Sofie <3 Tar kaffe-AW med henne ofta som ni vet. Måste gräva fram den där halsduken jag har på mig btw. Mitt favvo-vinterplagg ju.

 

En fråga om er lägenhet: hur delaktig är F i inredningen av den? För han bor väl där? Ser ni den som er gemensamma eller som din?

– Inte alls mohahha. Nejdå. Jag köper såklart inte något han absolut inte gillar, men jag bestämmer det mesta. Jag tror det har blivit så dels för att jag ju bodde hos honom med hans grejer och inredning i två år (nu är det min tur liksom), men också för att jag bryr mig mer. Det är jag som planerar, googlar och fixar. Han bor där ja, men jag ser lägenheten som mer min än vår. Det ändras nog när han säljer/ hyr ut sin.

 

Har en fråga för vet att du inte kör med hormonpreventinmedel. Jag har tagit ut min spiral och vill testa köra hormonfritt. Har du nån app som räknar? Tycker det känns svårt att ta tempen varje morgon då jag lever ett liv utan rutiner. Vad funkar och vad funkar inte?

– Jag använder mig av appen P-tracker för att hålla koll på min mens och för att “räkna dagar”. Men måste, precis som jag alltid gör, verkligen understryka att det INTE är en säker preventivmetod att räkna dagar. Kroppen är inte en robot och även om din menscykel är samma varje månad betyder det inte att undantag inte kan ske. Därför är det viktigt att komplettera en sådan metod med att mäta temperaturen och lära känna sin kropp. Du kan exempelvis lära dig hur livmodertappen känns under cykelns gång och hur sekretet förändrar sig. Jag mäter inte min temperatur längre, men med hjälp av att räkna dagar och känna efter känner jag mig tämligen säker på när min ägglossning är. MEN, som sagt, detta är inte en säker metod och absolut ingenting jag rekommenderar. Det kräver stort eget ansvar och kunskap.

 

 

Super fina tallrikar! Men undrar verkligen vart dina bestick är ifrån? :):):):)
Super mysig blogg, alltid lika trevligt att läsa!

– Tack snälla! Det är bestick från Hardanger, här kan du se hela serien (annonslänk). Klämde och kände på olika serier länge och önskade mig till slut ett stort set av Hardanger i julklapp av mamma förra året.

 

Är det animalisk grädde på latten? Ingen veganutskällning,,vill bara veta om det går att få veganskt för när jag köpte en vegansk pumpalatte fick jag ingen grädde och den kändes lite tråkig.

– Ja, jag är ju inte vegan utan skippar endast mejeriprodukter då det inte gör mig något att göra det. Äääälskar t.ex. gräddiga såser, ost eller grädde på kaffen, så jag unnar mig det ibland 🙂 Latten jag köpte är alltså gjord på havremjölk, men har riktig grädde på toppen. Vad gäller om EH har veganskt alternativ till grädde vet jag inte, men verkar ju inte så. Tråkigt!

 

 

Men då är det ju bättre att man köper en lägenhet eller en villa man tycker är fin? Det är inte hållbart att riva ut kök vartannat år, när ska folk börja förstå det. För sen säljer ni erat boende, nästa köpare kommer tycka ni hade ful smak och riva ut köket igen. Blir GALEN. Kan folk börja tänka på något annat än sig själva någon gång.

– (En av kommentarerna som kom angående min köksrenovering). Okej, jag tänker såhär. Jag erkänner fullt ut att jag gör många dåliga saker för vår planet. Jag reser, duschar för mycket, äter kött och källsorterar dåligt exempelvis. Jag erkänner – jag är sämst ibland. Men jag försöker också göra mycket bra och jag tycker inte att jag är en av dem som är värst. Därför blev jag faktiskt lite matt över tänk-på-vår-planet-kritiken som följde när jag skrev om mitt kök och diskussionerna som uppstod på skvallerbloggar. Inte därmed sagt att kritiken är orimlig, jag tycker att det är väldigt bra synpunkter och håller med. Men jag har aldrig renoverat något i hela mitt liv och om jag nu skulle vilja göra om min lägenhet jag köpt tycker jag att jag ska få göra det. Jag inser hur privilegierad jag är och hur världsfrånvänd jag låter som skriver det och vill typ genast ta tillbaka mina ord, haha. Menar mest att jag inte orkar vara en förebild och “göra rätt” hela tiden. Nu bestämde jag ju mig för att inte riva ut köket och istället renovera det med små medel och det känns bättre för både samvete och plånbok. Men om dagen kommer när jag vill renovera något hoppas jag inte att ni bränner mig på bål. Pusshej.

 

123 gillar

Frågor & svar

Intressant att du skriver att du aldrig skulle kunna arbeta som undersköterska, men att barnmorska är drömyrket. Jag har även för mig att du någon gång funderat på att läsa till sjuksköterska? 🙂 vet du hur mycket bakterier även vi stöter på? 🙂mvh sjuksköterska

– Haha jo, det kan jag tänka mig. Det är väl kanske sånt som avskräcker mig. Ganska konstigt ändå. Är helt fine med blod och hade till och med kunnat skära i folk, men bakterier är läskigt. Haha. Jag vet att jag hade velat jobba inom vården på något sätt, men vet inte exakt med vad. Jag vill inte bli sjuksköterska, men jag har varit inne på att bli barnmorska. För att kunna bli det måste jag dock läsa till sjuksköterska först och jobba som det ett tag. Så jag vet inte. Det lockar inte jättemycket. Kanske hittar mitt kall en dag. Hmmm kanske borde bli veterinär! Eller måste man behandla spindlar också då??? Iiii.

 

 

Superfint nagellack! Vad heter det? 🙂

– Tack! Governess. Det är från H&M 🙂

 

Jag tycker livet strax efter 30 har blivit lite ensamt för mig som inte har barn. Mina vänner bjuder mest bara familj och släkt till diverse dop och barnkalas, och har parat ihop sig en del med varandras bröder (haha jo faktiskt) så jag är den som aldrig blir bjuden för jag tog en utomstående karl. 😛 Fick EN dopinbjudan förra året. Det var ett sms där det stod att om jag hade lust kunde jag komma till kyrkan men efteråt var det bara kalas för familjen. Ouch. Jag gick inte… I övrigt kan man knappt träffa vänner längre för det har man visst inte tid med när man fått barn. 🙁 Låter jag hemskt bitter? Usch jag är inte bitter, faktiskt bara ledsen för jag saknar mina vänner. 🙁

– Nej, tycker inte att du är bitter. Förstår helt vad du menar. Man blir tyvärr väldigt utanför när man är den som inte har barn. Precis som kanske den med barn hade känt om man var den enda i kompisgänget. Till att börja med tog jag detta personligt och var ofta ledsen. Nu kan jag väl känna att det är ganska självklart att det blir så. Såklart är barnet viktigare än vännerna och det är helt okej och såklart är det roligare (eller kanske mest enklare) att umgås med andra som är på samma plats i livet.

MEN. Det är ju inte därmed sagt att det är okej att skita i sina vänner helt och hållet. Jag förstår att jag inte längre är lika prioriterad. Men att aldrig bli medbjuden, att aldrig höra av sig, eller att aldrig ställa en enda fråga till mig när man ses och bara prata bebisbajs är inte ok. Tycker faktiskt att du ska berätta för dina vänner hur du känner. Kanske har de inte ens reflekterat över det? Kanske tror de att de gör dig en tjänst som inte bjuder dig på dop och liknande för att du skulle tycka att det var tråkigt? Jag vet inte, men det du beskriver känns väldigt trist. Och jo, man har faktiskt tid att ses om man vill. Inte lika ofta och inte på samma sätt. Men vill man så kan man. Hoppas det löser sig. Kram!

 

Krya på dig mamma Egoina. Är du rädd att drabbas av samma sjukdom som din mamma senare i livet? Får du gå på extra koller eller hur fungerar det? Föstår om det är för deppigt att svara på, är bara själv så himla rädd för c. Kramar.

– Nej, jag ska inte på några extra kontroller vad jag vet. Jag kommer dock inte slarva med mammografi och kommer hålla koll själv. Men samtidigt, det borde ju vi alla göra. Sen fick jag veta att jag ska undvika hormoner som exempelvis p-piller, men det gör jag redan. Vad gäller om jag är rädd för att själv drabbas så är svaret ja. Sorgligt nog är jag helt säker på att jag kommer få cancer någon gång. Är helt inställd på det. Hoppas såklart att jag slipper, men eftersom både min farmor, mormor, mamma, pappa, styvpappa haft eller har cancer känns det bara som en naturlig del av livet. Hoppas jag upptäcker det tidigt i alla fall.

Jag har haft och har en otrolig dödsångest, men som min mamma brukar säga så vet vi faktiskt inte om vi lever imorgon oavsett. Det finns ingen idé att gå runt och tänka så. Mamma hälsar och tackar btw <3

 

 

Åh!! Vart i Helsingborg är det du promenerade? Måste dit!!!!

– Går nästan alltid landborgspromenaden. Har sån tur att det finns en trappa upp till den nästan precis utanför min port. Blev löjligt glad när jag upptäckte det.

 

Måste fråga en gång för alla! Vad gör syra egentligen för något för din hy? Har alltid undrat men aldrig greppat… 🙂

– För att dra det kort och enkelt. BHA-syror är fettlösliga och AHA-syror är vattenlösliga. BHA tränger in djupare och rengör porerna, medan AHA peelar bort döda hudceller på ytan. Jag brukar tänka att BHA rengör och AHA peelar. Så därför bör man ha båda typerna i sin hudvårdsrutin 🙂

Det syror gör för mig är att det håller min hud i balans. Jag får inte lika ofta finnar, mina porer blir mindre, huden blir jämnare och jag håller cellförnyelsen så optimal som möjligt. Dessutom gör syrorna huden mer mottaglig för fukt och det är ett stort plus.

 

Denna masken (som ser ut som köttfärsås…hehe) innehåller AHA-syra och är en stor favorit. Den heter Pumpkin Enzyme och finns här (annonslänk).

 

69 gillar

Rekommenderade inlägg

Frågor & svar

Sover så lite nu, så är helt slut när jag kommer hem. Orkade därför inte svara på några längre frågor. Men bättre än inget osv 🙃

 

Förlåt är bara sjukt förvirrad, du kan ju inte tvätta alla dina kläder i samma omgång? Alltså om du har använt strumpor, trosor, bh och topp en dag som tex ska tvättas, slänger du allt det i tvättmaskinen då? Tillsammans? Det går ju inte? Jag fattar inte alls. Eller slänger du in allt i tvättmaskinen, men när du väl ska tvätta så tar du ut och sorterar tvätten? Eller? Förklaraaaaa

– Haha ja precis. När jag ska tvätta tar jag ut och sorterar. Förvarar alla kläderna i tvättmaskinen mellan tvättar 😊

 

 

Så fin. Vart är läppstiftet ifrån? 🙂

Tack! Det är från Marc Jacobs i färgen Slow Burn.

 

Alltså du har så otroligt fin hy! 😀 Vad använder du för produkter?

– Tack snälla! Jag använder mycket syra och fukt kan jag väl sammanfatta det som. Sover med fuktmask flera gånger i veckan och använder AHA-syra eller BHA-syra varje dag (just nu Pixie Glow). Vad gäller dagkräm och nattkräm brukar jag använda helt vanliga, billigare produkter, t.ex. från Apoteket. Lägger hellre mer krut på serum. På tal om serum ska jag snart börja med retinol (beställde igår!) och är sååååå spänd på det. Känner mig pirrig nästan. Recension kommer såklart 😍

 

 

Hej Egoina!
Jag brukar aldrig kommentera på bloggar så därför tar det emot att komma med pekpinnen och klaga. Jag har en kandidatexamen i nutrition och blir helt klart lite källkritisk till detta. Gurkmeja har ingen vetenskapligt bevisad hälsoeffekt och därför hoppas jag verkligen att ni alla tar detta med en nypa salt. Sen får ju alla självklart tro på vad de vill, men jag tror på vetenskapen jag som den kemist jag är!

Jag älskar din blogg i övrigt, helt klart första bloggen jag läser varje dag 🙂

– Hej och tack för snälla ord <3 Jag hör vad du säger, men alltså jag vet inte. Jag har sett dokumentärer och läst massor om gurkmeja och är nog själv ändå övertygad om att gurkmeja har positiva hälsoeffekter. Du har helt säkert rätt i att det inte är vetenskapligt bevisat, men det är inte därmed sagt att det inte är sant. Jag säger varken bu eller bä om detta för jag vet ju såklart inte helt säkert hur det ligger till. Kanske har en megastor foliehatt. Hur som helst är placebo bra det med tänker jag 😉

 

Efter att min hjärna gjort språnget Frankrike -> franska -> andraspråk -> plugga språk i skolan ploppade en fråga upp i mitt huvud; Vad läste du för språk i skolan? Mer än engelska alltså. Jag läste tyska i 4 år och kunde ha konversationer med tyskar men minns idag inte mer än ca 20 ord… Läskigt hur en hjärna fungerar, och inte!

– Jag läste tyska och spanska. Kan inte direkt prata tyska (förutom om jag har druckit några öl, då är jag plötsligt flytande…heh), men förstår mycket. Spanska suger jag på.

 

61 gillar

Frågor & svar

Hej!
Skulle du kunna tänka dig att skriva ett inlägg om att vara ha vuxit upp som ensambarn? (För det är du va?).
Har själv ett barn och är nöjd med det och är nyfiken på hur du har tyckt/tycker det är att växa upp och sedan också vara vuxen utan syskon? För- och nackdelar enligt dig?

– Jag måste säga att jag alltid saknat ett syskon. Jag har känt mig ganska ensam under min uppväxt och har varit väldigt avundsjuk på mina kompisars syskonrelationer, särskilt de som är tighta. Men det är såklart svårt att svara på eftersom jag aldrig haft ett syskon och alltså inte har något att jämföra med. Jag kanske hade känt mig ensam ändå. Kanske beror det också på att resten av min familj förutom mamma bor i ett annat land. Jag tror dock att det är något väldigt speciellt med att ha ett syskon. Någon som man delar DNA, erfarenheter och upplevelser med. Någon man kan prata om sina föräldrar med (haha) och som kommer finnas för en i livet på en annan nivå än en vän. Jag är ledsen över att jag inte har det och jag personligen vill ge mitt förhoppningsvis framtida barn ett syskon om jag kan.

Med det sagt ska du självklart inte skaffa fler barn av den anledningen. Om du är nöjd med ett eller om det finns andra omständigheter i ditt liv som gör att du bara vill/kan ha ett så får det vara så. Det är ju inte synd om ensambarn. Jag har klarat mig helt fint som enda barn. Dessutom finns det ju fördelar med det också. Tänk att du kan ge hela din uppmärksamhet och kärlek till ett barn. Ett väldigt lyckligt lottat barn skulle jag säga <3

 

 

För ett tag sen skrev du om några chips med chilismak från Lidl som jag letat efter men inte hittat :/ vet du vad det var för sort? Var det dom som heter inferno och är jättestarka? 😋

– Ja precis! Märket är Crusti Croc, det står “Inferno” på dem och så har påsen en skylt där det står “extremly hot”. Men hallå om du gillar starka chips måste jag tipsa om chips från Chili Klaus!

 

Alltså, du är så sjukt duktig på att hitta på recept och att laga mat! Hur hittar du inspiration? Eller är du helt enkel lite “kockig”? 😀 Jag har i princip noll idéer och inspiration när det gäller mat, så det blir väldigt ofta typ falukorv med makaroner eller mos 😂

– Tack snälla! Jag antar att jag är intresserad liksom. Mitt favoritmoment i Masterchef är mysterybox, alltså att sätta ihop en rätt av vad man har. Jag hämtar inspiration från allt jag möts av. I matlagningsprogram, recept, när jag äter ute, på Instagram, när jag blir bjuden på mat och så vidare. När jag ser eller äter något gott börjar jag genast fundera på hur jag hade serverat det, eller vad man skulle kunna kombinera det med. Mitt bästa tips när inspirationen är låg är att googla en ingrediens du är sugen på, skulle vilja äta, eller har hemma typ ”svamp recept”, så får du massa idéer på vad du kan göra med ingrediensen 🍽

 

 

Åh jag måste fråga en sak som jag tänkt på länge! På alla bilder av dig där du ler – typ selfies – ser det ut som du trycker tungan mot övre tandraden? Vill verkligen inte att detta misstas för någon sådan där förklädd förolämpning för jag tycker du blir kanon på bild! Det är mest det att det har fastnat i mitt huvud och varje gång jag klickar mig in här så tänker jag på det! Så jag undrar om det finns något skäl till det, ja om det stämmer såklart 🙂

– Ja, nu när jag kollar gör jag faktiskt det. Det är så märkligt för det bara händer av sig själv. Det är liksom ingenting jag tänker på. Jag tror dock inte att jag ler så om det inte är på bild och det är nog bara på selfies. Kanske jag tycker att jag blir finare? Kanske jag blir typ….trött i tungan när jag håller på och fotar mig själv och behöver vila den mot något? Haha okej skämt åsido. Jag vet faktiskt inte. Tänker att det måste vara för att jag tycker det är fint. Kanske tycker att mina tänder är genomskinliga eller något 🤔Jag vet att du inte menade något illa med din fråga, men det här är en typisk grej som skulle kunna sätta sig som en hjärnspöke. Men ska försöka att inte låta det bli det och fortsätta pressa tänderna för glatta livet 😜

 

Hade du kunnat tänka dig att bo i Norge igen? 🙂

– Absolut. Det är inget jag är sugen på i dagens läge, men skulle absolut kunna tänka mig det.

 

Hej Regina 🙂 Har du några tips på hur man skaffar nya vänner? Och hur gör man för att upprätthålla kontakten med gamla vänner?

– För att skaffa nya vänner måste man ju prata med folk (tyvärr, hehe) och måste vara i miljöer där man träffar nya människor. Eller online såklart! Det enklaste är att bjuda ut någon som man träffar ofta på kompisdejt. Kanske någon på jobbet eller i skolan. Lär känna personen och försök hitta gemensamma intressen, typ att ni båda gillar öl, och fråga sedan om ni ska testa det där nya ölstället. Vad gäller gamla vänner tycker jag att det viktigaste är att uppmärksamma varandra. Gilla eller kommentera saker hen lägger upp på Instagram, tagga hen i roliga bilder, skicka ett recept du tror att hen skulle gilla, skriv och fråga hur det gick på det där hen skulle göra. Små fina saker som visar att du tänker på din vän helt enkelt.

Sen är det såklart viktigt att med jämna mellanrum skriva och fråga hur det är, höra av dig och berätta när bra och dåliga saker händer i ditt liv och boka in saker ni kan göra tillsammans. Det behöver inte vara något stort, bara det blir av. Man ska sikta på att vårda sin vänskap, men det fina är också att det kan gå långa perioder utan att man vårdar den och så är den lika stark ändå.

 

59 gillar

Frågor & svar

Tänkte fråga när du och Moa kör igång nästa säsong av Veckans smash? Hoppas verkligen att ni fortsätter för älskar er podcast 👏🏻

– Jag har duckat denna fråga på sistone, förlåt för det. Svaret är att vi inte riktigt vet. Podcasten tar nästan en hel arbetsdag från mig varje vecka (mer eller mindre beroende på om det är jag som klipper eller inte). Eftersom vi haft svårt att hitta sponsorer är det helt enkelt inte hållbart. Det är för mycket tid som går bort från annat. Speciellt nu när Moa börjat plugga och jag till hösten och vintern kommer att gå upp till nästan heltid på mitt jobb. Vi hade gärna fortsatt om vi t.ex. kunde outsourca klippandet, men det går ju inte riktigt eftersom vi inte tjänar något på podden. Men det är inte därmed sagt att vi lägger ner den. Vi pausar tills vi hittar ett produktionssätt som fungerar. Vi får se helt enkelt. Tack snälla alla som frågat efter podden och saknar den!

 

 

Jag har en fråga jag tänkt ställa ett tag. I något av de första poddavsnitten (eller kanske du skrev det i bloggen?) så sa/skrev du att du säkerligen skulle få kommentarer som lät typ ”omg pratar du skånska??”. Min egensnickrade teori om detta är att när folk läser texter så läser man på sin ”egen dialekt” (dvs hör en röst i huvudet) och att det kanske är därför många ”hör” din röst på t.ex stockholmska. Min fråga är därför om du läser upp texter i huvudet på skånska? Haha, hoppas du fattar vad jag menar. Ha det bäst!!!

– Jag fick denna kommentar för några veckor sedan och har funderat på den massor sen dess. Vilken röst hör jag egentligen i mitt huvud? Läser jag på skånska? Tänker jag på skånska? Jag har kommit fram till att ja, det gör jag. Men! Det lustiga är att jag också kom fram till att det ändras beroende på var jag är. När jag är i Norge tänker jag på norska och när jag är utomlands händer det till och med att jag tänker på engelska. Jag skulle också kunna tänka mig att min dialekt skulle blekna i huvudet om jag flyttade till en annan svensk stad. Så himla märkligt ändå? Är jag ensam om det här?

 

Hej Regina (och alla andra)

Behöver opartisk hjälp.

Jag gjorde slut med min kille för 4 månader sedan efter 1,5år ihop (var även sambo största delen)
Anledningen? Han ljög för mig 2-3 ggr(smågrej var det om egentligen men ändå). Han levde för sin dator o fotbollen. Vi hittade sällan på saker tsm. Jag vill ha barn nu (jag är 26) men han är bara 21. Han tog aldrig jobbet seriöst (sjukanmälde sig för o få sova…)

Men grejen är jag ÄR JU SÅ KÄR! Vi ses fortfarande flera gånger i veckan o beter oss som vi är tillsammans. Klarar ej av tanken att han skulle va med någon annan. Han säger han skulle minska på datorspelandet om vi blev ihop igen. Men jag sa till honom även när vi bodde ihop, men det skedde ingen förändring. Men tänker också, han är bara 21. Han borde väl växa upp? Eller är jag så kär att jag blir dum?

What to doooo? Gå vidare ? (Vi har försökt men vi hör av oss snabbt till varandra, fyllan är farligast). Ge det en chans till med risken att det blir samma?

Tips mottages ♥️

– Jag skulle kunna säga alla klyschorna om att det sällan funkar om man redan gjort slut en gång, att det ej är ett bra tecken att någon ljuger för en och att en person som lovar att hen ska ändra sig först när det väl är för sent sällan gör det. Men nu är jag ju en hopplös romantiker och säger därför kööör. Jag tycker hellre att man provar en gång extra än ger upp för tidigt och funderar på “tänk om”. MEN självklart ska du inte behöva kompromissa mer än vad som känns bra för dig. Prata om vad du förväntar dig, vad som oroar dig, att du vill ha barn och allt det där. Kanske kan ni mötas halvvägs. Kanske kan ni inte det. Men prata om det. Försök. Ge det en chans. Hör vad han har att säga. Känn efter. Då vet du. Och går det inte så går det inte, men försök då att hålla er borta från varandra för bådas skull. Det blir så mycket svårare annars. Anledningen till att du gjorde slut är ju för att du vill ha något annat, något mer än vad ni hade. Det är du värd och det är det du ska ha. Slösa inte tid på annat. Jag känner att du har en väldigt bra kompass och att du är säker på vad du vill i livet, så jag tror att du kan avgöra om du vill släppa detta eller fortsätta. Var stark! Lycka till heja heja <3

 

 

Första selfien måste ju vara rena facit för perfekt selfie? Hur gör du? Hur håller du kameran /tel, redigering, ljus osv. Kan du skriva en guide? Helt seriös just nu, försökt få en bra bild till tinder men helt omöjligt. Skriv en guide om tinder med förresten! Hjälp en småbarnsmamma som inte varit singel på ett decennium och bara fotar ungarna. ❤️

– Haha <3 Tack! Jag hade verkligen tur med den selfien. Det blåste och jag hade solen i ögonen, men det blev bra ändå. Har tyvärr inga supertips vad gäller selfies förutom LJUSET. Ljuset är det absolut absolut viktigaste. När du ska ta en bild så kan du titta på dig själv i frontkameran samtidigt som du flyttar dig runt för att se hur ljuset faller i ditt ansikte och vad som ser bra ut. Är du inomhus kan du exempelvis ställa dig i fönstret. Dagsljus blir alltid snyggare än lampljus. Vad gäller redigering ändrar jag endast ljus, konstrast, färg och skuggor typ. Jag använder vsco som är en app 🙂 Vad gäller Tinder har jag inte använt det på tusen år och vet knappt hur det fungerar längre. Haha. Men mitt tips är att skriva en liten text om dig själv som du tycker fångar dig som person, samt lägga ut glada och verklighetstrogna bilder. Tror man attraherar de bästa typerna av människor då. Lycka till hallå. Så spännande! 😀

 

Så underbart att du flyttat till Helsingborg, min gamla stad som jag flyttat ifrån;) Älskar att se sånt som väcker fina minnen från staden-men kan du inte nämna några sämre sidor av Helsingborg enligt dig? (Knasig förfrågan jag vet)

– Haha hmm. Känns dumt att dissa staden jag bor i och tycker om så mycket. Tycker egentligen inte något negativt. Det enda skulle vara att jag tycker att Helsingborg ibland kan ha lite…småstadskomplex typ. Att allt ska vara så stekigt, fint, stort och skrytigt. Både vad gäller staden och hur folk klär sig och är. Jag kan sakna det avslappnade, laid-backiga och inte så krystade. Makade det någon sense för någon? Kaaan eventuellt hända att jag bara missat dessa ställen i Helsingborg.

 

73 gillar

Frågor & svar

Använder du fortfarande natural cycles eller vad hände med det? Vad tyckte du om det? Är så vilsen i preventivmedeldjungeln…Vill ha hormonfritt men livrädd för att sätta in spiral pga smärta 🙁 Osäker på om man kan lita på natural cycles.

– Nej, det gör jag inte. När min prenumeration tog slut för några månader sedan förnyade jag aldrig. Ingen särskild anledning egentligen, jag var nöjd med NC. Blev bara så opepp på att mäta min temp hela tiden och alla skriverier och sådär.

Dessutom tycker jag att jag har bra koll på min kropp själv och känner inte att jag behöver appen. Med andra ord kör jag säkra perioder-ish skulle man väl kunna säga. Tar alltså inte hormonella preventivmedel och har inte gjort på många år. Kommer med största sannolikhet aldrig att göra igen heller då jag mår så dåligt av dem (har provat flera olika) och dessutom har förhöjd risk för bröstcancer. Säkra perioder/ naturlig familjeplanering är självklart inget jag rekommenderar. Det kräver stort ansvar, att du är insatt i hur det fungerar och sen är det mindre säkert. Det funkar dock bäst för mig. Jag vill inte råda dig till vad du ska göra då jag efter en tids funderande känner att det är fel. Det är ju ett så viktigt och personligt beslut. Läs på om preventivmedel och rådfråga din barnmorska! Hoppas du hittar något som passar för dig <3

 

 

Meeenne kom igen, en sån tröja måste jag bo i denna höst. Vart finns den?

– Tack! 🤗 Har för mig att jag köpte den på Kappahl eller Lindex för något år sedan. Det var i slutet av vintern och det var rea på stickat och jag tänkte åååh den här kommer vara perfekt nästa vinter. Sen glömde jag den, fram tills nu!

 

Har du sett detta? Som fan av Vänner kände jag att jag måste dela de med dig 😉 Jag vet inte vad jag ska tänka, hade aldrig kommit på den kopplingen själv xD

– Wow. Älskar nördigheten i detta. Vet inte vad jag tror, men det känns rimligt ändå.

 

Så roligt att ni hittat tillbaka till varandra! Ångrar ni att ni flyttade ifrån F’s gamla lägenhet och skaffade egna på varsitt håll, såhär i efterhand? Jag kan ju absolut förstå att det var det bästa i er situation där och då, men nu när F sitter med en egen lägenhet som han typ knappt ens hunnit bo i (om jag fattat det rätt?) samtidigt som du har en egen lägenhet som han inte äger men ändå lever i, verkar det mest omständigt. Var det förhastat att köpa nytt istället för att hyra och så kunna köpa något tillsammans?

– Såklart ångrar vi det på ett sätt. Men jag tänker att man inte kan tänka så. Ibland gör man val som inte blir så bra, men jag kan samtidigt inte veta var jag hade varit/ vad som hade hänt om jag inte valt som jag gjort. Nej, det var inte förhastat där och då. Trots att det inte är optimalt så mår jag bättre nu. Trivdes inte alls med hur det var innan.

 

Vet du hur det fungerar? Alltså hur kan våra steg göra skillnad? Var får de pengar ifrån med andra ord? 😊 Försökt söka efter svaret men utan större framgång, så tänkte om du kanske visste? ☺️

– (Angående appen Every step counts). Jag inte riktigt. Men gissar att poängen är att Scholl gör detta som en kampanj som motiveras av reklam och good will.

 

 

Kan vi få recept? Ser sjukt gott ut!!

– Jag gör aldrig mina pastasåser likadant (tar det som finns i kyl och skafferi just då). Men ett tips som man absolut inte får glömma är att alltid ha i rödvin. Gudars skymning vad gott det är. Ps. Man får massa bra tips om man googlar 😊

 

Det måste vara skånskt att säga ”åkte inom” vadå inom? Här i Norrland hade vi skrivit ”åkte förbi hos”. Vad språket kan vara olika i samma land. 🙂

– Haha, vilket engagemang denna kommentar skapade. Jag vet inte? Jag säger ofta “åkte inom” eller t.ex. “gick inom affären och köpte”. Någon skrev att det var skånskt, någon skrev att det var norskt och någon skrev att detta uttryck även finns i andra dialekter. Det sistnämnda verkar korrekt. Finns en lång utläggning om det hela här.

 

Jag tänkte fråga dig en sak, oh. Hoppas jag inte tar av din tid eller nått, jag tycker bara om din blogg så mycket och liksom kände att du kanske kunde / ville svara å min fråga. När du har samarbeten och så, kontaktar du själv vissa företag då eller hur funkar det? Egentligen är min fråga lite luddig för … jag har så liten blogg så jag lär ju aldrig ha samarbeten där men jag har skrivit en bok. En roman inom psykisk ohälsa som tema, med en karaktär delvis baserad på mig själv.. okej nästan hela karaktären är på mig men iaf, jag skulle ju vilja sälja in den till tex, sjukhus men har ju ingen aning hur man gör och känner mig såå lost. förlåt om min kommentar tog av din tid o fattar om du inte vill / kan svara eller ge tips eller så. ha en fin lördag!

– Söta du <3 Jag jobbar med en byrå som säljer annonsplatser och ibland även sponsrade inlägg på min blogg (självklart efter jag har tackat ja eller nej). Förutom det händer det att företag hör av sig till mig direkt, eller att jag hör av mig till företag. Om jag är den som hör av mig brukar jag berätta vem jag är, varför jag gillar dem, hur jag hade velat ha ett samarbete och hur jag jobbar. Typ så i stora drag. Sen frågar jag om de är intresserade och om de är det skickar jag en offert.

Jag tycker helt klart att du ska kontakta intressanta samarbetspartners! Presentera dig, berätta om din bok och vad du skulle vilja uppnå och vad du kan ge i utbyte. Saker kommer (oftast, hehe) inte och knackar på dörren, man måste skaffa det själv. Ta plats, fråga, ta för dig! Och om du får ett nej är det inte hela världen, det får vi alla. Lägg upp en plan för vad du vill och vad ditt mål är. Fundera på vilken din målgrupp är, hur du skulle kunna nå dem, var du behöver synas osv. Lycka till! 😘

 

69 gillar

Arkiv