Follow my blog with Bloglovin

Frågor & svar

Har ni bestämt namn på bebisen?

F har bestämt namn ja. Han kallar bebisen vid namn numera. Jag har inte gått med på namnet, men det är lurigt gjort av honom för nu känns det ju som att bebisen heter det. Blir jättekonstigt att välja ett annat nu. Dessutom har vi inget annat…haha. Vi får se! Jag behöver se honom för att veta.

 

Hur många barn vill ni ha?

För mig känns det viktigt att ge mitt barn ett syskon. Jag har inga syskon och det är något jag alltid tyckt varit trist. Jag har ju ingenting att jämföra med och det finns såklart positiva aspekter med att vara ensambarn, men jag tror att syskon hade fått mig att känna mig mindre ensam i livet. Jag vet att man inte är garanterad att få en bra relation till ett syskon bara för att det är just ett syskon. Men att växa upp tillsammans med någon och faktumet att det finns en annan person som vet din bakgrund och var du “kommer från” är en trygghet i sig som får en att känna sig mindre ensam i livet, tror jag.

Som vi känner just nu vill vi ha tre barn. Jag tror dock att vi är lite giriga eftersom det inte gick superlätt och omtumlade av all kärlek att vi inte egentligen kan svara på den frågan just nu. Vi får se hur det blir med ett barn.

Jag har alltid tänkt att jag vill ha tre eller fyra, men samtidigt har jag svårt att se mig själv som mamma till så många barn. Jag gillar det i teorin, men är ganska osäker på hur jag kommer känna i verkligheten. Min personlighet rimmar bättre med ett barn, haha. Men som sagt vill vi ha i alla fall ha två barn. Om vi kan! Det vet man ju aldrig. Vi är mer än nöjda med det barnet vi får om vi inte kan få fler <3 F säger btw redan “våra barn” i plural. I hans värld har vi redan massa barn.

 

 

Asså dina brillor är så snygga! Du har säkert skrivit tidigare varifrån dom är… Men please var har du köpt dom?

Tusen tack! Det är dessa från & other stories (reklamlänk). De är mina favoriter som jag använder dagligen typ halva året. Det är lite lustigt för det var egentligen bara ett spontanköp efter jobbet en dag, så kul att de kom att bli mina absoluta favoriter! Blev lite nervös nu att de skulle sluta säljas, så din kommentar fick mig att beställa ett back up-par. Haha.

 

Tack för en bra blogg och stort grattis till Er <3. Jag och min sambo har nu bestämt oss för att försöka bli gravida och försökt sedan förra månaden. Fick mens i helgen tyvärr men nu är det nya tag på nästa ägglossning i september. Dock har jag börjat fundera på hur man ska tänka kring alkoholbiten innan man ens plussar.. hur tänkte du? drack du fram till BIM eller avstod helt? Drack du mindre mängder? ska på en kräftskiva någon dag efter min förväntade ÄL och vet inte hur jag ska tänka. Stort tack på förhand!

Tänker du för att optimera chansen att bli gravid (alltså om alkohol påverkar fertiliteten), eller tänker du på om alkohol skadar det befruktade ägget? Vad gäller det förstnämnda har jag inte hittat någon forskning som tyder på att en “normal” icke överdriven alkoholkonsumtion skulle påverka fertiliteten negativt. Jag avstod dock alkohol i perioder ändå för att testa, men för det mesta inte.

Vad gäller att avstå alkohol för att man kanske är gravid – ja jo kanske om man googlar, vissa säger att man ska undvika perioden mellan ÄL och mens. Men liksom…hur kul är det när man försökt bli gravid i en evighet? Jag klarade inte av att leva som om jag vore gravid hela tiden i längden. Det var för påfrestande för psyket.

Vissa menar att det befruktade ägget inte tar skada alls och andra menar att det gör det. Jag vet inte. Jag vet bara att det verkligen inte är ovanligt att ha druckit alkohol innan man vet att man är gravid. Men jag är ingen expert och ska inte uttala mig egentligen. Gör så som du tycker känns bäst <3 Håller tummarna för er!!

 

Vad jobbar du med och vad gör du på ditt jobb?

Jag jobbar som Social media manager på Prisjakt. Jag har ansvar för kommunikationen och annonseringen på våra sociala medier på alla 7 marknader vi finns på. I korta drag handlar det om att jag sätter kommunikationsplan, skapar strategi, planerar innehåll, placerar ut budget och följer upp. Det gäller både våra egna sociala medier, men även kampanjer genom byråer och på andra plattformar som exempelvis TikTok, Snapchat, Twitter eller med influencers. Jag leder även idémöten en gång i veckan med vårt branding team där vi brainstormar och planerar innehåll till vår kommunikation i stort, i alla våra kanaler.

 

Har du någon känsla för om bebisen kommer vara tidig, sen eller punktlig?

Jag tror att han kommer vara tidig! Minst två veckor. Folk säger till mig att inte tänka så eftersom jag kommer bli besviken. Men alltså jag vill ju inte att han ska komma tidigt. Vi är så stressade med allt som behöver fixas och verkligen inte redo. Han verkar vara redo dock. Känns som jag ska föda närsomhelst helt ärligt.

 

Hej, det här är inte kritik – bara undrar hur du tänker kring att äta mat som musslor när du är
gravid med tanke på risken för matförgiftning. Själv blev jag avrådd att äta sån mat (skaldjur, lever, rädisor, salami och dyl., vissa ostar osv osv) så har undvikit under hela min graviditet. Bor inte i Sverige så tycker det är lite intressant att jämföra…

Jag har inte hört någonting om musslor eller andra skaldjur. Tvärtom – jag har läst att det är jättenyttig mat att äta som gravid. Jag har inte hört något om rädisor heller?? Men vad gäller chark, mjuka ostar, rått kött, mat som legat framme länge osv så undviker jag. Jag skulle dock inte få panik om jag skulle råka äta något, bakterierna är trots allt extremt ovanliga. Det första jag ska äta efter graviditeten är förresten blåmögelost med fikonmarmelad GAH SÅ SUGEN!!!1 Kan man ha med det i BB-väskan? Gott det kommer lukta : ))

 

 

Är du rädd för något gällande förlossningen och efter den?

Jag är jätterädd för att akut behöva göra kejsarsnitt. Jag hoppas att man kommer på det i tid i så fall så att vi mentalt kan förbereda oss. Efter förlossningen är jag mest orolig för det psykiska. Graviditeten är ju rent psykiskt som antidepressiv medicin för mig. Har aldrig varit så stabil i humöret någonsin. Är rädd för en totalkrasch när bebisen kommer ut. Hoppas inte.

 

Hur länge planerar du att jobba innan föräldraledigheten?

Hade egentligen tänkt jobba in i det sista. Men ni har fått mig att förstå att det kan vara en bra idé att gå några veckor tidigare. Komma ner i varv, unna mig själv saker, vila och hinna läsa min förlossningsbok exempelvis. Min ersättare på jobbet börjar på måndag och planen är att sakta men säkert lägga över mina arbetsuppgifter på henne. Sen smyger jag iväg, haha.

 

Är du en spara eller en slösa?

Jag är en spara. Jag har i princip aldrig gått jämnt ut en månad, jag sparar pengar varje månad. Pratar om normala månader då och inte när vi köper lägenheter eller renoverar… Jag har dock blivit bättre på att unna mig saker och att inte stirra mig blind på vad saker kostar. Det sistnämnda är en vana som är svår att bli av med när man växt upp med lite pengar. Jag tycker fortfarande, trots att jag haft bra ekonomi i många år, att det är en extrem lyx att kunna köpa det jag verkligen vill ha istället för det som är billigast. Att inte behöva planera maten utifrån vad som är på extrapris utan vad jag är sugen på. Jag uppskattar även andra små lyxiga saker i vardagen som att kunna köpa en take away kaffe, äta på restaurang eller åka taxi. Varje gång tänker jag på hur lyckligt lottad jag är som kan leva precis som jag vill utan att oroa mig för ekonomin.

Blev ett sidospår där, men jo jag är en spara. Jag prioriterar att kunna ha råd med mina långsiktiga drömmar. Men ibland unnar jag mig att slösa.

 

 

Hur länge kommer du vara föräldraledig och vad ser du mest fram emot med ledigheten (förutom att umgås med sin son såklart)?

Svarade på denna fråga på min instagram story, men jag svarar här också. Jag har tänkt vara ledig i 9 månader, sen ska F vara ledig och sen får vi se. Min chef är jättegullig och säger att vi kan ta det som det kommer och beroende på hur det känns.

Helt ärligt ser jag inte fram emot föräldraledigheten. Jag är sämst på att hålla rutiner, komma ut, göra saker, gå upp i rimlig tid, vara social osv om jag inte “måste”. Jag är rädd att jag bara kommer sitta hemma och bli deppig. Dessutom älskar jag att jobba, jag gillar att tillhöra ett sammanhang och att känna att jag åstadkommer saker. Vem är jag utan det? Jag hoppas att mina extroverta kompisar drar ut mig på grejer så att jag inte bara sitter hemma och ruttnar. Förhoppningsvis träffar jag även nya kompisar! Har dock svårt att tro att jag kommer gå på typ öppna förskolan och sånt, så jag vet inte hur. Kanske får tvinga mig själv, annars är risken att jag aldrig lämnar lägenheten.

 

Har ni köpt barnvagn än? Vilken blev det?

Nej. Usch alltså, börjar få ångest. Vi måste verkligen ta tag i det. Ni har fått mig att inse att det löser sig, att bebisen knappt behöver någonting och att jag kan fixa saker när han kommer. Så jag känner mig mycket mer trygg och lugn. Men just vagn och babyskydd måste vi ta tag i. Varför känns det så jobbigtttt.

 

135 gillar

Frågor & svar – om graviditeten

Här kommer den sista delen av svaren från frågestunden jag postade för några veckor sedan. Jag delade upp frågorna i ett vanligt frågeinlägg och ett graviditetsrelaterat. Här kommer den graviditetsrelaterade delen!

 

 

Hej! Nyfiken på hur du tänker med vaccination? Jag bor själv i Skåne och är gravid. Är nu inom åldersspannet som får boka sig för vaccinet. Jag är lite kluven och nyfiken på hur andra gravida tänkt göra 🙂 ska du vaccinera dig?

Hade tänkt låta bli denna fråga då jag vet att jag riskerar total kaos bland kommentarerna. Säger redan nu att om du går över gränsen med din kommentar eller har tänkt posta anti-vaccin-“sanningar” eller annat som är spekulationer som presenteras som fakta så kommer jag inte att godkänna. Jag kommer inte heller att diskutera detta något mer.

Jag har i samråd med min barnmorska bestämt mig för att avvakta. Jag säger inte att jag inte kommer att vaccinera mig, men som jag känner nu avvaktar jag eller väntar eventuellt till november när bebisen har kommit. Med tanke på hur smittspridningen ser ut i Sverige nu och med tanke på att jag jobbar hemifrån, inte tillhör riskgrupp och i princip alla personer jag träffar är vaccinerade känns det just nu som ett bra beslut.

Vaccin för gravida godkändes nyligen i Sverige och jag förstår absolut dem som väljer att vaccinera sig och som sagt säger jag inte att jag inte kommer att göra det, men jag vill avvakta lite till. Det finns studier, men de jag har läst har varit väldigt små och inte ordentligt genomförda eller vad man ska säga då man enligt min barnmorska inte får göra studier på gravida och såklart inte vet långtidseffekterna.

Jag måste erkänna att det inte känns bra att varken Norge eller Danmark rekommenderar vaccin för gravida (som inte är i riskgrupp). Ni som vill skriva hat till mig nu kan väl försöka föreställa er hur ni hade känt om det var ert hemlands riktlinjer. En annan sak som gjort mig orolig är att jag har en kompis i Norge som blivit förlamad av vaccinet. Det är förhoppningsvis bara tillfälligt och de håller på och utreder henne nu. Jag skriver absolut inte detta för att få folk att avstå vaccin, jag är INTE en vaccin-motståndare, men för att förklara “var jag kommer från” med min oro. Att vara gravid har gjort mig tusen gånger mer nojig. Det här valet är alltså väldigt jobbigt för mig för det handlar ju inte bara om mig. Självklart förstår jag att det finns risker med att bli smittad också, men det är såhär vi väljer att göra just nu. Ber om respekt inför mina känslor och vårt val, även om du som läser tycker annorlunda.

 

Vad funderar ni på för namn till bebisen? Vilka namn gillar ni/gillar ni inte?

Vi har inget namn just nu. Frédéric har några namn han gillar varav ett namn han kämpar extra hårt för. Till en början tänkte jag att inget namn var bra nog, men nu tänker jag att det blir bra oavsett vad det blir för det är ju han som kommer heta det. Känner inte att det är så viktigt längre.

Men vi har inte bestämt oss för något än. Det var lättare med tjejnamn. Där har vi ett alternativ som båda gillar. Vi får se vad det blir. Jag hoppas att vi snart bara ”ramlar över det” och att det känns helt rätt.

 

 

Jag är lite nyfiken på hur ni tänker dels kring namn iom att ni båda har rötter utanför Sverige, och själva inte har helt typiska svenska namn? Och även kring språk, vill ni lära barnet “era” språk utöver svenska?

Frédéric sa faktiskt det till mig för några veckor sedan, att det inte har varit så kul för honom att ha ett annorlunda namn. Dessutom säger de flesta (till och med hans mamma) ändå Fredrik till honom. Trots det är hans favoritnamn till bebisen ett ganska vanligt svenskt namn, men med fransk är uttal och stavning… Haha. Man skulle ju tro att han lärt sig. Ingen kommer ju uttala det som han vill. Men tror vi båda ändå uppskattar att ha annorlunda namn nu när vi är vuxna i alla fall. Jag tyckte inte det var jättekul att heta Regina när jag var liten dock.

Vi letar främst franska, italienska och norska namn. Men som är normala att uttala på svenska eller vad man ska säga. Finns så otroligt många fula norska namn btw. Haha.

Ja, jag vill egentligen att bebisen ska lära sig fler språk. Jag kommer nog inte lära honom norska, mest för att det känns lite meningslöst då det är så likt. Men jag kommer dagligen säga meningar och översätta vad ord är på norska. Jag hoppas att F gör samma. Hans franska är inte på flytande nivå längre, tyvärr. Annars hade jag uppmuntrat honom att endast prata franska med honom.

 

Jag är också nyfiken på vad ni tänker om namn till bebisen 😊 era namnförslag (om ni vill berätta), vilken typ av namn ni gillar, har ni samma smak, vill ni ge barnet namn efter någon släkting? 😊

Min mammas farmor och farfar hette Ella och Henry och det har varit mina favoritnamn till ”mina barn” sedan jag var liten. Nu har jag flera kompisar vars döttrar heter Ella, så det är inte aktuellt längre, men Henri kan jag tänka mig (med i istället för y för att franska till det). Men F verkar inte såld. Vi har en del namnförslag, men jag behåller dem för mig själv. Vi har ingen typ av namn vi föredrar, men jag skulle säga att jag drar mer åt gamla namn och F fokuserar mest på vad han tycker låter vackert.

 

 

Svår fråga men hur/när visste du att F var den rätta att bilda en framtid/familj med?

Ni verkar så fina emot varandra ❤️

Tack snälla <3 Jag har vetat att F skulle bli en bra förälder sedan vi träffades i princip. Hans värderingar och att han värdesätter familjen framför allt annat är en av sakerna jag föll för. Att se hur han tar hand om sina föräldrar är en kvitto på det och jag vet att jag valt en bra pappa till mina barn, oavsett vad som skulle hända mellan oss.

Vad gäller när jag visste att det var rätt för OSS att leva vårt liv tillsammans och bilda familj så vet jag inte exakt när det var. Men tänker samtidigt att man inte kan veta det helt säkert. Man kan tro och hoppas. Vi har aldrig haft det bättre ihop än vad vi har nu och vi har gått igenom saker och utvecklats ihop på ett sånt sätt så att jag tror att vi är bra rustade för denna utmaning. Men man vet aldrig hur det blir sen. Därför är det viktigaste för mig att veta att bådas största prioritet är att vårt barn ska ha det bra, oavsett hur vår relation till varandra ser ut.

 

Dina tankar kring kost under graviditeten? Menar inte relaterat till vikt då. Jag var sjukt stressad över att få i mig tillräckligt med grönsaker och drack typ en miljon smoothies för att få i mig extra 😂 var så rädd att bebisen inte skulle få i sig bra med näring och känner i efterhand att den oron var sjukt överdriven 😅 har du något sådant som du “fastnar” i?

Jag har faktiskt inga sådana känslor kring kost. De första veckorna kunde jag inte äta annat än färdigmat och bröd. Grönsaker var det absolut sista jag kunde tänka mig. Var orolig då, men googlade en del och läste att barn kommer ut hela och friska även under fruktansvärda förhållanden. Jag tar dock kosttillskott och försöker tänka på att få i mig bra näring till bebisen. Men i det stora och hela äter jag det jag är sugen på. Herregud det är så mycket annat att oroa sig över och det är så mycket som händer med kroppen och aptiten. Min prio är att få i mig mat bara och med tanke på alla krämpor förtjänar jag att äta sånt jag är sugen på. Låt mig vara känner jag mest.

 

😴

 

Har du några speciella tankar kring amning?

Nej. Jag har förstått att denna fråga är laddad, men jag har ingen åsikt om det. Jag vill gärna amma om jag kan, men funkar det inte så funkar det inte. Kommer inte slå knut på mig själv eller stressa upp hela familjen för att det måste vara på ett visst sätt. Dagens ersättning är ju hur bra som helst.

Vi får se vad som blir bäst för oss. Däremot ska jag göra vad jag kan för att jag och bebisen ska få goda förutsättningar. Har kollat på youtubevideos om grepp och hur man själv kan mjölka ut råmjölk. Chocken när jag lyckades få ut två droppar redan nu!! Får jag ut mer ska jag spara i frysen. Haha.

 

HAR du börjat kolla på vagnar än? 🙂 !

Nej. Men jag har gått med i en bf november-fb grupp nu. Där pratas det vagnar, babyskydd, och vad som är bäst osv hejvilt. Har sparat alla intressanta trådar. En dag när jag orkar ska jag sammanställa deras topp 3, provköra dem och sedan välja. Orkar inte göra det svårare än så. Varsågod för detta lifehack.

 

Ser du och F lika på barnuppfostran, är ni överens om hur ni vill uppfostra erat barn ? Har ni pratat mycket om det eller tar ni det som det kommer?

Ja, vi ser väldigt lika på barnuppfostran och hur vi vill leva med barn. Barnet kommer såklart vara det viktigaste i vårt liv, men vi är väldigt överens om att vi fortfarande är viktiga också. Vi ska fortsätta prioritera vår relation och våra intressen. Jag vill se det som att barnen blir en del av vårt liv, inte skapar vårt liv. Sen får vi ju se hur det blir i verkligheten, kanske inte alls funkar.

 

Tidigare har du berättat att F gillar att planera. Märker du av det nu under graviditeten, på vilket sätt?

Haha nej. Du har nog missförstått. Han är en person som behöver förbereda sig. Han har en lång startsträcka. Han behöver planera att han ska planera, typ. Att skriva listor i excel var hans idé. Har hittills inte märkt mer än just listorna. Men det känns tryggt att få barn ihop med en person som alltid lyckas lösa saker. Även om det skulle vara i sista minuten har jag full tilltro till att han alltid löser saker. Om vi inte skulle hinna med att köpa vagn vet jag att han magiskt kommer dyka upp med en dagen innan vi behöver den. Han är bara sån.

 

 

Hur tänker du kring barnrummet, kommer du/ni bli super pysslig med vimplar, unik väggmålning och egentillverkad molnlampa osv? 😀

Kort svar: NEJ : O

Längre svar: Men man vet aldrig. Jag kanske får feeling! Tror dock att om jag får pyssel-feeling är jag snarare en sån som kommer tillverka egna leksaker, gå all in vad gäller nissebrev och göra mellanmål i roliga utföranden. Är ju generellt inte så superintresserad av inredning och ännu mindre av inredning i barnrum zzz. Men som sagt, vem vet! F däremot kommer gå all in. Blir inte förvånad om han bygger häftiga speciallösningar i barnrummet och unika möbler…men kanske ändå snarare lådbilar och trädkojor.

 

Hur ser du framför dig att ni ska fira olika högtider med den lille? Tycker själv om att fantisera om det, bebisar och barn gör högtider extra speciella.

Ser så otroligt mycket fram emot det. Hur högtider snart kommer att få en helt annan betydelse. Jag längtar efter att få vara en familj med traditioner och att det kommer finnas en person som kan berätta om sin barndom och hur vi ”alltid gjorde”. Det är faktiskt det jag ser fram emot mest <3

 

 

Hej!
Du skrev att du började käka d-vitamin för att försöka bli gravid… Hur åt du dessa? Dvs hur mycket och hur ofta? Och åt du extra stort när ägglossning närmade sig?
Vill nämligen också plussa…. 🙂

Har fått så många frågor om detta och jag förstår att ni frågar då det är jättesvårt att hitta information om det här. Har också suttit där desperat och googlat. Men det känns inte rätt att tipsa om att överdosera ett kosttillskott, jag kommer alltså inte skriva ut någon dos.

Jag tog D-vitamin varje dag och sen tog jag en stor dos precis innan ägglossning. Hur stor dos vill jag som sagt inte specificera. Som jag har förstått det har man som en depå av D-vitamin i kroppen som fylls på (det är det som händer under en solresa exempelvis) och att ta en stor dos då och då är inte farligt. Men man kan överdosera och det är inte bra. Tänk även på att nu på sommaren får vi D-vitamin från solen.

Jag tipsar om att kika in på Vulverines Instagram för mer information om fertilitet och vad man kan göra för att påverka. Haha gud, jag ställer mig verkligen i skottlinjen när jag skriver detta inlägg. Ser inte fram emot att läsa kommentarerna 🙃

 

Har du några tankar inför förlossningen? Det är så olika för alla. Jag var helt obsessed inför mitt första barn. Kollade, lyssnade och läste allt som var förlossningsrelaterat. Min kompis var tvärt om 😂

Nope. Det är så märkligt för jag är totalt ointresserad. Vill inte ens höra mina kompisar förlossningshistorier just nu. Jag blir mest skrämd av att höra och läsa om grejer och vill just nu inte alls tänka på att bebisen ens ska ut.

Dessutom är allas upplevelser olika, det finns liksom ingen subjektiv sanning eller sätt att förbereda sig som passar alla. Jag har en inre tilltro till att det kommer bli bra. Jag litar på min barnmorska, på vården och på mig själv. Det kommer gå bra.

 

Kul med frågestund! Jag undrar hur beslutet kring att börja försöka bli gravid gick till. Var ni överens direkt eller var ni osynkade så att den ena fick vänta in den andra?

Det är så roligt att få följa dig i detta!

Vi var överens om när det praktiskt och logiskt var rätt. Men känslomässigt har vi varit osynkade då jag har längtat längre än vad han har. Det har varit jobbigt att vara ensam i det, men det är såklart väldigt vanligt.

Något som hjälpte för mig var att vi bestämde när vi skulle börja försöka. Tidpunkten var alltså bestämd för längesedan. Då hade jag något att förhålla mig till och ramar för min längtan. Sen gick det inte att bli gravid direkt som ni vet och så visste vi ju att det kunde bli, men man är redo när man är redo och man får ju förutsätta att det kan hända direkt när man planerar så stora saker. Sen måste jag säga att jag aldrig tror att man är och känner sig helt redo, egentligen.

 

 

Nyfiken på hur ni tänker kring att visa upp bebis på dina sociala medier! Om ni tänkt någon än alltså 🥰

Vi har pratat lite löst om det, men har egentligen inte bestämt exakt hur vi vill göra. Det som är viktigt för oss är barnets integritet. Jag vill inte att mitt barn ska känna att jag lämnade ut honom eller berättade och visade upp för mycket. Jag själv som barn hade ett stort behov av integritet och jag minns känslan när vuxna gick över gränsen. Det är så jag försöker tänka – hur hade jag känt om mina föräldrar hade skrivit eller postat X.

Jag försöker komma fram till var gränsen går, men jag vet inte exakt. Men jag tänker såhär – hellre för lite än för mycket. Han kommer inte vara en huvudperson i min blogg, men kommer vara en person i bakgrunden. Kanske synas på någon bild då och då. Men inte närbilder flera gånger i veckan. Jag tycker också det är skillnad på när han är bebis och när han är äldre.

För mig handlar det alltså inte nödvändigtvis om att aldrig visa eller skriva om vårt barn, men att respektera integriteten och att han inte valt att synas på en så stor plattform. Det här är något jag och F ska prata igenom mer vad exakt det innebär, men så går mina tankar så långt.

 

 

Jag undrar om du eller någon annan kanske skulle vilja ge lite tips/förståelse till oss som finns runt omkring er som försöker bli gravida? Om det är något som irriterar/stör/sårar er på något sätt. Jag har en väninna som genomgår detta men vet att hon tycker det är jobbigt när man frågar men samtidigt tycker att man inte bryr sig om man inte frågar och att man säger fel saker. Hennes största önskan är att få barn och själv vill jag inte ha barn överhuvudtaget så vi står så långt man kan ifrån varandra.

Jättebra fråga. Mitt svar blev så långt, så jag återkommer med ett eget inlägg om detta längre fram!

 

148 gillar

Frågor & svar

Vad har ni för sommarplaner?

Det blir att fixa med flytten, renovering och försäljning samt börja fixa inför bebisen. Skrev precis in allt vi måste fixa i ett excel-ark och gah…det är en del ja…haha. Om det öppnas upp och vi kan åka till Norge kommer vi göra det, men tvivlar på att det kommer hända.

 

Hur ser ditt liv ut om 5år, boende, arbete m. m….

Om jag får drömma fritt: vi har köpt ett hus, jag jobbar med något annat (som kanske inte är något helt annan men i alla fall inte innefattar sociala medier) och vi har börjat kolla efter semesterboende i södra Frankrike eller norra Italien. Vår pojke har förhoppningsvis fått ett syskon och jag och F är lika kära som nu.

 

 

Hur lyxar du helst till det? Både vardagslyx och om du vill fira något.

Det kan vara olika saker. Jag försöker komma på något som jag tycker skulle kännas lyxigt just då. Det kan vara en lång spa-ritual i badrummet med min bästa ansiktsmask, att gå och köpa en iskaffe eller några favoritpraliner, att strosa på stan med målet att köpa något fint till mig själv, ett glas bubbel med en kompis, en riktigt god middag, en lyxig behandling eller köpa något jag velat ha länge. Det som just då känns en en extra fin treat.

 

Vilken träning gillar du mest/minst?

Mest: promenader, cykla, dansa. Minst: allt annat, haha.

 

 

Vad är dina bästa återhämtningstips när du varit social?

Tillåta sig att vara totalt osocial och gömma sig från världen. Inte ens svara på ett sms. Strunta i att rulla upp. Om man bor tillsammans med någon kan man säga att man vill syssla med sina egna grejer och vara själv en stund. Sen lägger man sig i sängen med något gott och kollar på serier.

 

Om du kunde ge ditt yngre jag ett råd, vad skulle du ge för råd då?

“Det löser sig”. Herregud vad jag har oroat mig över saker i onödan. Har oroat mig för precis allt. Önskar så att jag istället bara hade slappnat av, njutit av nuet och haft en tilltro till att allt skulle bli bra.

 

Hur tänker ni kring äktenskap?

Kan bara svara för mig själv då vi inte pratat om det. Jag vet faktiskt inte. Jag tänker inte på det alls längre. Jag tror inte det spelar någon roll för mig om vi någonsin gifter oss eller inte. Skrev om det här för några månader sedan som ni kanske minns. Jag tror det kändes viktigare innan jag hade en bebis i magen. Nu känns det automatiskt som att vi är en familj. Jag tror det är det jag har längtat efter, en samhörighet, ett gemensamt mål, att bli ett vi, en familj.

Jag kan absolut tänka mig att gifta mig någon gång, men det är helt okej om det inte blir så. Jag har i alla fall insett att jag inte vill ha ett stort extra-allt bröllop. Den tanken ger mig bara ångest. Hatar att planera stora event, haha. Men en liten tillställning eller bara skriva på papper – ja kanske. Men som sagt, det är inget som känns viktigt för mig just nu.

Gillar dock tanken på att vi alla tre har samma efternamn, men jag vill inte byta till F’s och han vill nog inte byta till mitt. Så jag vet inte hur det skulle gå till. Skulle också gärna vilja ha en ring…mest för att det är fint? Men den kan jag ju köpa själv. Haha.

 

Tre prylar du inte kan leva utan!

Min telefon, återfuktning till ansiktet och solglasögon. Telefonen av uppenbara skäl, återfuktning då jag hatar att vara torr och solglasögon då att behöva kisa kan vara det jobbigaste som finns.

 

 

Beskriv din ultimata matdag!

Frukost 🥞
Lidls tjocka kokosyoghurt med jordgubbar och fröknäcke med ost. Med grönt te och färskpressad apelsinjuice.

Lunch 🥗
Ceasarsallad med krispiga krutonger och bacon. Med kolsyrad lemonad.

Fika 🍩
Kardemummabulle och en cappucino.

Middag 🍔
Tacos med salsa, guacamole och hårda skal. Med ett glas bubbel och cola zero.

Efterrätt 🍰
Gino.

Kvällsnacks 🧀
Blåmögelost med fikonmarmelad, salta kex och honungsmelon.

Gud blev så hungrig nu!

 

Jag vill veta hur man får ett bra tiktok-flöde!!!
Jag laddade ner appen häromdagen efter mycket att det tittar på på Youtube är ursprungligen från tiktok. Skrollade några kvällar och det var väl helt okej. Men gillar asmr så sökte på det och det skulle jag aldrig gjort. Så mycket äckligt ätande och uäk som kom upp att jag nu inte längre vågar gå in k appen. Hur gör jag? Måste jag följa/gilla saker? Jag gör inte det på Youtube och där har jag ju ett okej flöde men det kanske inte är uppbyggt på samma sätt. Behöver tips från en tiktok-expert!

Scrolla ”for you” sidan och gilla/spara/kommentera sånt som du tycker är intressant och svep snabbt förbi annat. Det kommer ta minst två timmar innan Tiktok ”lär sig” vad du gillar, så håll ut. Och var beredd på att det blir lite knas i början om du t.ex. gillar ett klipp med en ekorre, så blir det bara ekorrar ett tag 😅 Men när din algoritm är inarbetad kommer det bli bra. Jag äääälskar tiktok! Uppdatera mig hur det gick!

 

 

Hej! Jag har en fundering som du kanske kan hjälpa till med. Jag ser ofta att du tar med din kille när du träffar (vad jag tror är) dina kompisar. I mitt gäng är det alltid uppdelat när vi ska ses, ingen tar med sig sin kille! Vilket jag tycker är tråkigt ibland eftersom jag vill att min kille ska bli kompis med mina kompisar och även mina kompisars killar såklart, samtidigt som jag också verkligen uppskattar umgänge med mina tjejkompisar endast. Men den där mixen är så svår att få till tycker jag? Och en gång när jag ville ta med min kille till ett häng reagerade min tjejkompis typ som att det var jätteirriterande och störigt att han skulle hänga med för då “kunde vi inte prata om tjejgrejer”.

Hur gör du när du vill bjuda med F? Frågar du dina kompisar innan om det är ok eller har det bara blivit så att han hakar på och de tycker det är roligt? Jag hade verkligen önskat att det var mer avslappnat, särskilt när jag faktiskt bor med min kille och ibland känner att jag måste be honom gå hemifrån när mina kompisar ska komma. Samtidigt vill man ju inte vara eller ha en toffel, haha…

Det är snarare han som tar med mig om man ska vara petig. Det var hans kompisar från början, men de är såklart också mina nu. Hannah som är en av mina bästa kompisar är t.ex. F’s bästa kompis också.

Vet precis vad du menar, i vissa gäng är det exakt som du beskriver. I mitt “Helsingborgs-gäng” eller vad man ska säga är det inte så vilket jag tycker är kul. Vi är kompisar, inte kön. Samma sak när vi umgås ännu fler, typ firar midsommar eller så. Det blir inte automatiskt att tjejerna grupperar sig för sig och killarna för sig. Så trist det är tycker jag? Typ “nu ska killarna ta disken” som att de sitter ihop, eller när det erbjuds en shot från en kille är det underförstått att det bara är andra män som tillfrågas. Märklig grej.

Ibland anordnar vi tjejgrejer med sånt vi tycker är kul utan killarna. Men när jag har bestämt träff med folk är F nästan alltid välkommen och jag tycker inte det begränsar våra samtal. Är väl bra för honom att få lyssna på “tjejgrejer”. Oftast ansluter han lite senare och då hinner vi ju med både och. Men såklart vill man träffa sina kompisar i mindre konstellationer ibland för att få annan dynamik, och jag vill självklart hänga med folk utan F ibland – och det är ju helt okej. Men att det alltid ska vara standard att partnern inte är välkommen tycker jag är märkligt. Har ett ex vars kompisar jag aldrig träffade. Så märkligt att tänka på i efterhand. Ta upp detta samtalsämne med din kompis. Kanske har hon bara “låst sig” i hur hon tänker? Är ju bara kul med fler kompisar!

 

116 gillar

Frågor & svar

Du verkar vara så himla händig när det gäller att fixa hemma! 😀
Jag skulle aldrig ens fundera på att sätta upp en spegel, haha. Sen är ni ju visserligen två, men ändå. Jag är så rädd att något ska bli fel, se konstigt ut osv. Svårt att göra om göra rätt när det gäller sånt, tänker jag, haha. Så klart måste man ju chansa för att överhuvudtaget få något gjort, men änsålänge tar jag det säkra före det osäkra och låter min pappa hjälpa mig med det mesta, haha. 🥲 Har du några tips? Ska man googla allt? 😄

Kram,
Rebecca

Gud vad kul att jag verkar händig! Tack! Blev jätteglad, haha. Nej, jag är inte särskilt händig. Det är F som är den händiga. Han kan allt! Och om han inte redan kan lär han sig. Faktiskt en av grejerna jag attraheras av mest hos honom. Också en av grejerna jag stör mig på. Ibland skulle jag önska att vi bara kunde ta in hjälp liksom, men nej nej vi ska göra själva : ))

Är som sagt kanske inte direkt händig, men jag har inga problem med att dra igång projekt och tänker sällan att jag ”inte kan”. Problemet är mest att jag tröttnar fort och tycker saker är tråkigt när det tar för lång tid. Där kompletterar jag och F varandra. Han ser till att det blir bra och jag ser till att det blir av.

Jag tycker såhär: bara gör det! Ja, googla, kolla på youtube…och tänk logiskt? Ibland tror vi att grejer är så komplicerade trots att de inte är det om man bara anstränger sig. Nästa gång din pappa hjälper dig kan du titta noga på vad han gör och ställa många frågor.

Sen bestämmer du dig för en grej du vill göra och bara gör det! Jag tror på dig!! Jag tänker att det värsta som kan hända är att det blir fel och då får du ju bara göra om. Men när det väl blir rätt kommer det kännas så göttit! Sen rullar det på av sig själv. Självförtroendet kommer uppmuntra dig till fler projekt och innan du vet ordet av det är du Pippi:

 

Heja heja!

 

Jag MÅSTE få veta vart du köper dina strumbyxor med fot?! Är på jakt efter såna själv, men hittar inte 😔

Du menar ”tjockare fot” antar jag? För fot har ju säkert 99% av alla strumpbyxor. Jag har på mig strumpor! När jag har på mig svarta ganska täckande strumpbyxor tar jag på mig svarta ankelsockor ovanpå. Tycker inte att det syns så mycket så att det stör. Strumpbyxorna slits mindre och det är mer bekvämt.

 

 

 

Så mysigt inlägg! Har du gelnaglar? Hur länge håller det? Det funkar att måla med vanligt nagellack på alltså?Många frågor, berätta gärna om hur du fixar dina naglar, kan inget om sånt och det såg så himla fint ut 🙂

Japp! Fixar naglarna en gång i månaden ungefär när utväxten börjar bli hemsk. Brukar köra fransk ombré eller en färg. Yes, man kan måla med nagellack ovanpå och det funkar väldigt bra faktiskt då färgen håller bättre ovanpå ”fejkmaterialet” än den riktiga nageln. Men skönaste enligt mig är ju att man slipper fixa med naglarna.

 

 

Förstår inte hur alla orkar hålla på så mycket med sin hud, önskar att jag var en sån som tycker det är kul. Jag tvättar med en olivtvål och smörjer in mig. Sminkar mig. Thats it. Har du alltid varit en hudperson (kan inte komma ihåg om det var prat om det i din blogg tidigare eller har det växt fram? Vill inte lägga massor av pengar på det heller, men vill gärna ha finare hud men känns läskigt med syra?? Tänk om man glömmer spf… döden för huden då väl? Nåväl. Nu blev den här kommentaren mycket längre än jag först tänkt.

Nej, det har växt fram. Som jag nämnde i mitt inlägg med de gamla instagram-posterna sov jag oftast med smink för tio år sedan. Hade ingen hudrutin och använde en allt-i-allo fuktkräm och vanlig kroppstvål att tvätta bort smink med. Jag minns inte när det vände och intresset började. Men tror aldrig det var far fetched ändå, har alltid varit väldigt intresserad av smink så när sminkintresset avtog en aning fick andra saker att kleta i ansiktet mer uppmärksamhet. Haha. Idag handlar intresset om att jag verkligen märker att olika typer av hudvård gör skillnad. Både i känsla och utseende.

Men hallå man måste inte. Ha inte ångest över att du inte intresserar dig för det. Är väl nice att du sparar de pengarna! I slutändan tror jag inte det gör megastor skillnad ändå. Jag vet inte om du har något problemområde eller så som du vill lösa på kort sikt, men de två grejerna jag generellt tror är viktigast i ett längre perspektiv är fukt (inte nödvändigtvis svindyra masker, serum som kostar mer än guld osv, men att återfukta huden helt enkelt) och solskydd. Glömmer du spf funkar ju keps eller skugga bättre än inget. Stressa inte! Mycket av vad vi hudvårdsnördiga människor sysslar med är säkert bortkastat både i tid och pengar. Säg inte till F att jag sagt det dock 🙂 Om du verkligen vill börja med något kan du satsa på en grej kanske? Eller några produkter från en hudvårdsserie som är bra men inte gör hål i plånboken (t.ex. L300!). Man måste inte gå all in. Boka ansiktsbehandling hos en hudterapeut och be om råd! Det är mitt bästa tips. Lycka till! Det blir asbra, med eller utan mer hudvård i ditt liv.

 

103 gillar

Frågor & svar

Vill du berätta mer om behandlingen du gjort? Det går alltså att kombinera PRX T33 med dermapen? Är inte de ute efter samma resultat, bara att PRX T33 är nålfri? Förvirrad! Jag har länge tänkt prova dermapen, men osäker på resultat. Känner mig så ojämn i min hudton, lite ärr och allmänt glåmig. Hur blev din hy efter behandlingarna när lite tid gått? TACK för hjälp <3

Jag är själv ingen expert, men min hudterapeut sa att behandlingarna ger mycket bättre effekt om de kombineras och att hon sällan gör endast PRX T33. Det är i så fall på personer som har mycket känslig hud. Jag tänkte egentligen bara göra dermapen, men lade till PRX T33 eftersom det bara kostade någon hundralapp till. Får återkomma när det gått lite tid. Imorgon är det en vecka sedan behandlingen och jag har precis slutat fjälla.

 

 

Hur hinner du dina promenader? Jag jobbar också hemifrån och försöker hinna med en lunchpromenad men blir alltid så stressad att både hinna fixa lunch, äta lunch och promenera. Har en timme bara.

Vi har friskvård 2 timmar i veckan, så jag använder dem. Sen har jag ett flexibelt jobb och kan lägga upp mina dagar som det passar. Om jag inte har möten kan jag exempelvis ta en promenad mitt på dagen och istället jobba ikapp på kvällen om det behövs. Ett tips är att ta alla möten som inte kräver att vara framför datorn som walk & talk. Jag och Sofie tar alltid alla avstämningar i telefon när vi är ute och går. Men jag förstår dig, det är svårt att få ihop! Tänk på att en kort lunchpromenad är bättre än ingen alls!

 

 

Hej Regina!

Tänkte be dig som är så klok om lite råd. Men först vill jag säga att jag har läst din blogg i extremt många år och gillar den skarpt. Nu på sistone tycker jag dock att den har blivit ännu härligare, din och F’s relation verkar så otroligt mysig och enkel, och även fast ni båda jobbar hemifrån så verkar det snarare gynna er än tära på relationen som man hört att det kan göra för många andra. Min förhoppning är att en dag ha en lika fin relation som ni har!

Nu till frågan.
Varit singel ett par år (trött på det)
Lyckas aldrig träffa några bra killar som jag går på flera dejter med men nu har jag varit på en ganska bra dejt med en kille. Problemet är att han bara var här på arbetsresa och bor annars drygt 250km ifrån mig. Om några veckor kommer han tillbaka för några veckors arbete till men sedan åker han utomlands och jobbar i ett par månader utan möjlighet till besök.

Vi har pratat om att ses när han är här nästa gång, men jag funderar lite.. Är det dumt av mig att träffa honom igen? Tänk om jag bygger upp känslor för honom och så försvinner han iväg direkt, är det dumt? Eller ska man chansa lite? Jag hade väldigt trevligt för första gången på länge så hade han bott i min stad hade jag definitivt träffat honom igen.

Om jag nu ska träffa honom igen, hur ska jag göra för att behålla kontakten med honom tills dess att han är tillbaks här? Efter dejten föreslog han Facebook istället för Tinder, så där har vi varandra nu, men hur upprätthåller man en relation med någon man bara träffat i några timmar utan att det ska bli “för mycket”?

Ha det fint!

/26 singeltjej

Tack vad glad jag blir <3 Ja, vi har det väldigt bra. Har aldrig haft det så bra som nu, det är kul att det lyser genom i bloggen. Ska förresten tillägga att han inte jobbar hemifrån varje dag utan några dagar i veckan, vi har det alltså på nivån där det fortfarande är mysigt. Haha.

Till din fråga. Så knepig situation. Problemet är ju inte löst när han kommer hem från sina resa heller, det är fortfarande 250 km mellan er. Det låter som att du inte kan förvänta dig att det blir en långvarig person med den här killen. Men som du insinuerar – man vet ju aldrig. Ibland måste man satsa lite.

Jag tänker såhär: det är inte alla relationer man har i sitt liv som leder till en stor kärlek. Det kan finnas exempelvis personer man endast träffar en kväll på en nattklubb, någon man dejtar några gånger eller någon man hittar i en dejtingapp och skriver om tankar och drömmar med. Men alla dessa “små kärlekar” som inte blev något mer är också något värt. Jag personligen har fina minnen av sådana möten, och det var aldrig jobbigt att det inte blev något mer. Det var vad det var, det var fint och det var något jag behövde just då.

Kanske han är en sån kille? En sån som kommer in i ditt liv, ger dig hopp om killar igen och värmer ditt hjärta. Om du klarar av det så tycker jag att du ska träffa honom förutsättningslöst, just bara för att det är trevligt. Sen får vi se hur det blir. Om du klarar av det som sagt. Är han bara en quick fix som får dig att må för stunden, men sedan dåligt efteråt är det såklart inte värt det. Uppdatera mig! Och du. Du kommer hitta den där relationen du drömmer om. Jag lovar. Om inte med honom, så med någon annan. Jag hejar och tänker på dig! Kram.

 

 

Vart är fatet ifrån? Det som står på köksbänken bakom Sophie på sista bilden. Dog lite grann så snyggt det är

Jag har köpt det på AB Småland i Malmö. Det står “Skål Täljsten” på undersidan, men inget märke eller så. Tror därför inte det går att hitta online. Jag älskar det! Kul att du också tyckte om det. Kan rekommendera AB Småland om du är i Malmö någongång, så mycket fint där!

 

Hej!

Asså ditt jobb verkar ju så kul!! Jag läser just nu termin fyra av sex på programmet (med de låånga namnet) Medier, PR och kommunikation. Du läste väl något liknande (kanske mer inriktat på marknadsföring?) och jag inspireras SÅ av dig. Har du något tips för en student som snart ska ut i arbetslivet? Vad bör jag tänka på? Hur tänkte du angående praktik? Hur mycket har du lärt dig på arbetsplatsen vs. via universitet? Känner själv att allt lätt blir lite flummigt och brett trots de praktiska kurserna jag läst men hoppas lära mig mycket på blivande arbetsplats Hade du gjort något annorlunda om du visste det du visste idag? Kanske svårt att svara men är tacksam för det du vill tipsa om. Kram!

Åh gullig du är! Jag läste strategisk kommunikation. Så ganska likt det du läser tror jag. Mina bästa tips är att skaffa dig praktisk kunskap. Kanske något ytterligare än kurserna du redan läst. Exempelvis grafisk design, projektledning eller kanske Facebook-annonsering (Facebook har en jättebra guide). Jag läste programmet “produktionsledning inom media” några terminer innan jag hoppade av och bytte till Strategisk kommunikation. Det kändes bortkastat att ha läst så mycket av en annan utbildning och sedan hoppa av, men det visade sig vara ett jäkla genidrag såhär i efterhand då jag fick med mig många kurser som jag inte hade velat vara utan, som grafisk produktion, grafisk design, interaktionsdesign och projektledning. Hamnar du på ett stort företag sedan kommer du inte behöva göra t.ex. material själv, men det är ändå bra att ha en viss kunskap och förståelse. Hamnar du på ett mindre företag kommer det dock (tyvärr haha) förväntas att du är en mer allt i allo-person.

Jag har inte direkt några tips angående praktik. Sök något du tycker verkar spännande. Jag trodde min praktikplats var mitt framtida drömjobb men insåg ganska fort att jag mycket hellre jobbar inhouse än på byrå och det var ju en bra insikt ändå. Det hade jag inte vetat om jag inte provat. Vad gäller hur mycket jag lärt mig på arbetsplatsen vs. universitetet – har lärt mig mycket mycket mer på arbetsplatser. Sen ska tilläggas att jag ju jobbar med digital marknadsföring vilket är en bransch i ständig rörelse. Man kan liksom inte göra en lärobok om det, den är inaktuell redan när den är klar. Men det är klart att kunskap från min utbildning satt sig i bakhuvudet. Jag tror dock att man måste vara genuint intresserad av branschen och hela tiden vilja lära sig själv om man ska vara en bra digital marknadsförare. Med det sagt är det kanske inte vad du siktar på? Du har många vägar att ta. Lycka till! Kommer bli så kul och du kommer vara GRYM!! Var inte orolig över att *du inte kan någonting*. Det kan ingen och det kan du visst. Du kommer fixa det!

 

Har du sett I mördarens spår 1973, SVT play? Du är väldigt lik Tennison i serien!

Nej men jag googlade nu:

 

Njä. Mja, kanske? Jag skulle gärna vilja vara lik denna person iaf. Haha. Tack för komplimangen.

 

89 gillar

Frågor & svar

Men snälla kan du göra en lista på den bästa plockmaten? Så får man fylla på i kommentarerna? Vill äta det men har så dålig fantasi själv och tycker Google bara ger samma svar jämt!

Bra idé!! Jag vill också ha förslag på plockmat! Jag själv är inte så avancerad och väljer saker som kräver så lite förberedelse och tillagning som möjligt. Jag brukar helt enkelt köpa saker jag är sugen på. Mitt bästa tips är att försöka fylla alla kvoter. Salt, sött, syrligt, krispigt osv. Då kan det inte gå fel. Och köpa grönsaker som är i säsong!

Fyll på med er bästa plockmat bland kommentarerna!

 

 

 

Nu vet jag inte din anledning till varför du jobbar med att få hormonerna i balans (det kanske är privat, vilket är helt förståeligt, förutom att man såklart vill vara i balans 😂) men skulle du vilja dela med dig om vad du har gjort och vad det gett för resultat. Jag känner attika hormoner är knas. Min pms är så grov att jag knappt kan existera några dagar varje månad och förr har jag aldrig märkt av någon pms. Så om du har tips tar jag gärna emot för jag står lite vilsen i vad tusan jag ska göra eller vart jag ska söka hjälp (jag vill inte äta hormoner i form av preventivmedel) 😬

Jag vet inte om jag borde skriva så mycket om det här mer? Det känns som att detta är ett så laddat ämne. På ett sätt kan jag inte riktigt förstå varför. Jag har inte skrivit att jag gör något som är farligt, jag har inte heller uppmuntrat någon till att göra något som är farligt och jag är inte motståndare till traditionell vård.

Antar att det är att jag just nämnt Vulverine som är det som folk reagerar på? Jag började följa henne nyligen och har missat vad allt handlar om och det folk reagerar på. Det jag tagit del av är jättebra fakta och jag har lärt mig otroligt mycket, som exempelvis samspelet mellan östrogen och progesteron, blödningar och om sköldkörteln. Men oavsett hoppas och tror jag att ni liksom jag är kritiska och klarar av att sålla. Jag litar inte blint på någon och skulle inte svälja allt någon säger med hull och hår – oavsett vem det är. Om hon nu skulle vara extrem i vissa frågor så tar inte det bort hur värdefull hennes kunskap är för mig i andra frågor.

Jag är genuint intresserad av hur kroppen fungerar och vill må så bra som det går. Jag fick dock en kommentar som jag håller med om som handlade om det här med att ansvaret flyttas över till en som individ och att det blir skammande och skapar ångest. Det förstår jag verkligen. Tänk att ha fått missfall och sen få höra att man “framkallat det själv” eftersom man druckit kaffe. Fyfan. Så är det ju såklart inte. Dessutom känner jag själv att det är så himla svårt att göra allting rätt. Omöjligt faktiskt. Kanske skapar det här pratet om “hur man borde leva” (vilket jag såklart inte menar, men som det ändå blir) ångest-stämning. Jag vet inte. Det är ju anledningen till varför jag sällan skriver om träning exempelvis. Vill att min blogg ska vara en paus från allt sånt. Samtidigt tycker jag, och har alltid tyckt, att det är viktigt att prata om kvinnokroppen. Kvinnoproblem förtjänar och kräver mer uppmärksamhet.

Med det sagt kan jag berätta lite kort om vad jag gjort och varför, och framöver ska jag överväga om jag borde nämna sånt eller inte. Anledningen är att jag har en hormonell obalans. Jag har en oregelbunden cykel, hemsk PMS, mellanblödningar och fruktansvärd mensvärk för att nämna några saker.

Jag har inte gjort något som är farligt. Jag har börjat äta frukost och börjat med kosttillskott (d-vitamin, magnesium, zink och såna där multivitamin “kvinna” som man köper på apoteket). Jag har slutat ta Ipren (det var det min läkare som sa åt mig, även traditionell vård inblandad alltså), slutat dricka kaffe och dragit ner på hur mycket sojaprodukter jag äter. Slutade med gluten ett tag, men det blev för svårt haha.

Sen försöker jag må bra i övrigt. Försöker sluta stressa, går promenader i dagsljus varje dag, mycket närhet och varierad kost.

Stor kram till er som blir oroliga för mig. Vet att ni bara menar väl <3 Jag lovar att jag inte gör något farligt.

 

Är förresten lite nyfiken på vad du tyckte om kontorsstolen från Ikea? Är sugen på att köpa en likadan men undrar om du tycker den håller måttet (bekväm, bra svankstöd osv) nu när du använt den ett tag. Har insett att det börjar bli ohållbart med en obekväm kontorsstol när man ska sitta en hel del timmar om dagen. Men det är så svårt att avgöra bekvämlighet genom att bara provsitta några minuter… Vore iaf väldigt intressant om du vill berätta om det 😀

Älskar den! Köp!!

 

Hattefjäll från Ikea.

 

Också nyfiken på vad du gör på jobbet! Och också lite om du släppt ditt egna företag med att göra samarbeten och sånt? Har inte sett några på ett tag och tänker att du har skrivit att du haft så mycket att göra på det andra jobbet? 🙂 blev lite nyfiken på om du släppt det tillfälligt eller om du valt att ta ett steg bort från det 🙂

Inte helt. Tjänar fortfarande lite på t.ex. annonser (dock mycket mindre än tidigare). Jag fick alla planerade samarbeten avbokade i mars förra året när corona kom. Sedan dess har det inte riktigt kommit igång igen. Fick en del förfrågningar i slutet av året, men då hade jag så mycket med mitt andra jobb + att vissa var företag och produkter som jag inte kände mig jättepepp på, så jag tackade nej 🙂 Man kan säga att jag tagit ett litet steg bort, jag kommer aldrig orka göra så mycket samarbeten som jag gjorde när jag jobbade deltid (nu jobbar jag ju heltid). Men hoppas på några fler uppdrag detta år jämfört med förra året 🙂

 

Vilka konton rekommenderar du på TikTok? Typ för recept, hacks & diy? Skulle uppskattas mycket, är ny i tiktokdjungeln!

Det är det här jag tycker är så bra med Tiktok och som gör att jag inte känner något beroende. Jag följer inga konton! Eller jo, jag följer konton, men det är i så fall bara för att kunna gå tillbaka och kolla om jag tycker att någon pratar om ett intressant ämne. Jag kollar bara på “for you” som är ett flöde Tiktok väljer åt en. Innehållet där baseras på min algoritm och därför dyker det hela tiden upp saker som är intressant. Jag behöver alltså inte följa några konton.

 

Hej! Försökte hitta ”solen” på min iPhone men lyckades inte. Kan du inte visa i en story på Instagram hur du gör? 🙂

Tryck på skärmen för att fokusera. Tryck sen på “solen” och dra upp eller ner. Skriv om du fortfarande inte fattar (vilket jag helt förstår, tog mig ett tag också haha) så skickar jag en film på insta 🙂

 

 

Nej men nu blir jag ju nyfiken på tatueringen du aldrig gjorde! 😉 Vad hade du tänkt för motiv? Och vart skulle den vara?

Det var en text på latin (minns inte vilken just nu) som skulle sitta på foten 🙈🙈🙈

 

86 gillar

Frågor & svar

En liten fråga om stänkmålningen! Minns att det kom in kommentarer under det inlägget om att man kanske inte kan äta på porslin med den sortens färg på, stämde det? Vill så gärna försöka mig på detta också men känns tråkigt om man inte kan äta på tallrikarna efteråt.. Hur har du gjort? 🙂

Ja och ja. Det verkar stämma tyvärr. Jag trodde man kunde göra något åt det, typ glasera porslinet (heter det så?) för att komma runt problemet. Men jag fick inga bra svar tyvärr. Färgen sitter stenhårt, man kan till och med köra tallrikarna i diskmaskinen. Så jag tror inte det är SÅ farligt. Vi har mat på våra tallrikar, men endast sånt som ligger på tallriken (typ knäckebröd) och inte sånt som man måste skrapa på tallriken med bestick för att äta. Det känns lugnt tycker jag. Men lyssna inte på mig! Det kanske är superduperfarligt ändå, jag vet inte.

 

 

 

Kan inte du skriva ett inlägg om vad ditt jobb egentligen innebär? Alltså vad gör du egentligen? Om det inte är för privat då! Förstår absolut om det är det.

Ja, men absolut! Men är det ens intressant? Haha. Jag jobbar med den varumärkesbyggande delen och är ansvarig för våra sociala medier på alla sju marknader. Jag är även involverad i att ta fram kampanjer, koncept och vår kommunikation i olika kanaler. Att vara med och ta fram hur marknadsföringen ska se ut och kreativa idéer till innehåll är det jag tycker är absolut roligast.

 

1) Får du inte sjuk huvudvärk utan koffeinet? Om jag missar min morgonkaffe är hela dagen förstörd av ett dunkande huvud haha!
2) Letar ni hus? Berätta mer 😍

Haha åh nej vad jobbigt! Nej, som tur är har jag aldrig varit beroende av kaffe. Saknar dock kaffe varje dag ändå. Det är ju så mysigt med en kopp på morgonen! Ja, vi letar hus! Ingen stress eller så. Vi är ganska kräsna med vad vill ha och var det ska ligga. Hittills har det inte kommit ut ett perfekt objekt, så därför är det bra att börja kolla i tid. När det kommer ut köper vi det!

 

 

 

Så nyfiken på vad som gör att du älskar att jobba hemma! Jobbar också hemma sen mars och jag HATAR det. Känner mig så ensam och har inte hittat några bra vanor, känns som att jag jobbar hela tiden och inte har tid för något annat. Vore superintressant om du ville skriva lite mer om det nu när många jobbar hemma, vilka är dina bästa tips?

Det här är det mest positiva med att jobba hemma enligt mig:

→ Sparar tid då jag slipper pendla.

→ Aldrig någon imorgon-ska-jag-jobba-ångest. Har insett att den känslan endast berodde på att jag skulle upp och ut tidigt och vara tvungen att vara social. Själva jobbandet gillar jag ju. Har noll ångest nu när jag vet att jag kommer få en lugn morgon, få vakna i min egen takt och slippa småprat.

→ Har mer kvar på det sociala kontot. Då jag slipper tvingas vara social i tid och otid har jag mer kvar på mitt sociala konto och kan välja att lägga det på sånt jag vill istället.

→ Jag jobbar mer effektivt. Jag får mycket mer gjort när jag jobbar ostört och inte blir avbruten. Jag kan komma in i ett flow och få lov att vara där.

 

Sen några tips:

→ Du MÅSTE komma ut när det är ljust varje dag! Annars mår man inte bra. Särskilt viktigt att tänka på nu på vinterhalvåret. Alla möten som inte kräver att du sitter framför datorn – föreslå en walk & talk istället.

→ Glöm inte kaffemaskinsprat med kollegorna. Småprata lite innan mötet börjar, eller föreslå digitala fikor. Bor du i samma stad som en kollega kanske ni kan ses och ta en promenad tillsammans ibland.

→ Gör en tydlig gräns mellan jobb och fritid. Kanske såhär: bestäm dig för att en viss plats i ditt hem är din arbetsplats och när du är klar för dagen lämnar du den och stänger ner/gömmer dator och annat jobbrelaterat. Sätt tydliga arbetstider. När du har slutat har du slutat. Och glöm inte raster under dagen! Raster då du lämnar arbetsplatsen och gör något annat en liten stund.

→ Njut! Kom ihåg och finn tröst i att det här är inte för evigt. Du kommer inte behöva jobba hemifrån för alltid, om du inte vill. Passa då på att utnyttja detta undantag. Sov lite längre på morgonen, ha på dig pyjamasbyxor alltid, se ett avsnitt av en bra serie på lunchen, släng in en tvätt på arbetstid. Allt kan ju inte vara dåligt med att jobba hemifrån. Hitta dina sätt att njuta av undantaget.

Men jag förstår att det är svårt. Förhoppningsvis är det snart över. Håll ut <3

 

128 gillar

Arkiv