Follow my blog with Bloglovin

Arkiv för december, 2021

Julafton 2021

Ingen julaftonsmorgon utan vörtbröd med skinka och senap. Sen att man tvingas äta en hel limpa vörtbröd i en evighet efteråt kan vi ju ignorera.

Efter frukost bar det iväg till bebisens farmor där vi skulle fira jul vi tre, eller ja – vi fyra!

 

Henri hade klätt upp sig i väst och fluga.

 

Och jag panikbeställde några klänningar nyligen då jag insåg att jag inte ägde något man kan amma i. Bland annat denna från Bubbleroom (reklamlänk). Det var dock fejkknappar på den upptäckte jag, men det går ändå.

 

Jullunch! Mina favoriter är sill, potatis och ägghalvor. Allt jag behöver.

 

Vi struntade i Kalle anka och gick en promenad istället. Råå är kanske det mysigaste stället i Skåne. Hoppas vi kommer bo där någon gång.

 

Det var svinkallt och alla frös förutom den bortskämda i vagnen. Vi värmde upp oss med glögg när vi kom in igen.

 

Dags för middag! Vi körde samma som varje år vi firar ihop: helstekt kyckling med rotfrukter och brunsås.

 

Henri sov sig exemplariskt igenom varje måltid.

 

Tvingade mina killar att ta cheesy bilder framför julgranen <33

 

När jag ville bli gravid var högtider svårast. Vare sig man vill eller inte blir högtider som målbilder. Ni anar inte hur länge jag fantiserat om att få ta just en sån bild. Nu är det verklighet. Hur man kan ha sån tur 😭❤️

 

Jag fixade med dessert och de andra facetimade med resten av familjen som inte var där. Henris kusiner tyckte han var jättesöt i sin fluga.

 

Vad blev det för dessert då? Dum fråga, Gino såklart!

 

Den blev helt perfekt. Det är något fel på vår ugn tror jag. Den blir alltid bättre hemma hos andra.

 

Det blev dags att öppna julklappar. Henri tyckte granen var det finaste han någonsin sett. Eller läskigaste? Det var stora ögon som förundrat tittade på allt som lyste och blänkte.

 

Vid 00.30(!) rättade vi till flugan och gick hem. En mysig dag som försvann i ett nafs.

🎅🏼

 

228 gillar

Måndagssnack

Det har aldrig varit enklare att ha en bebis än just nu. Kommer säkert jinxa allt genom att säga det högt, men wow alltså. Han är så nöjd och glad. Han sover längre perioder, ammar mer sällan och är mer självständig. Bästa av allt är att vi liksom kommunicerar nu. Han ler till mig och försöker härma ljud. Hjärtat svämmar över. Men snart är det ett nytt språng, så vi får njuta så länge det varar.

Denna vecka är det fullt ös i lägenheten som gäller. Igår monterade vi garderober och idag ska vi fortsätta med det och börja montera köket. Tanken är att hinna slipa och behandla golvet innan nyår, så vi monterar skåp och sånt och låter stå i sovrummen så länge tills golven är klara. Igår kunde vi jobba på i flera timmar medan Henri sov. Vi får se vad han tillåter idag.

Henri!!! Såklart heter han det ❤️ Känns så bra att han äntligen har ett namn. Vi har testat många namn, men råkar alltid kalla honom Henri. Så det är tydligt att det är vad han heter.

Det har ju varit mitt favoritnamn sedan jag var liten. Min mammas farfar hette Henry. Men när jag var gravid hade vi arbetsnamnet Félix. Alla vi berättade det till sa dock ”va? Felix?”. Inte för att det skulle spela någon roll om det uttalades fel, men då vi båda har namn som folk hör fel på eller inte förstår hur ska uttalas (särskilt Frédéric, haha) vill vi att vår son ska slippa det. Henri uttalas alltså på svenska.

Då kör vi sista veckan på året då! Vilket jäkla år! Hoppas jag får tid att skriva ihop min årssammanfattning i veckan. Ser fram emot den för en gångs skull.

 

208 gillar

Bebisens första jul

I söndags firade bebisen sin livs första jul! Vi passade på att fira med min mamma och hennes sambo innan de träffar andra nu i juletider.

Vi packade ner julklappar och bebisen och gick till bilen.

F fastnade med en grej som rörde renoveringen i lägenheten och sen bajsade och kräkte bebisen på repeat varje gång vi skulle försöka gå. Vi blev en hel timme sena! Haha inte okej. Skämdes så mycket 🙈

 

Men till slut var vi på väg! Satt i baksätet. Kände mig också som ett barn.

 

Bebisen sattes i fängelse som skydd för den pussgalna hunden Greta.

Han sov sig sedan igenom hela middagen!!

Hör du det, Regina för tre veckor sen, som trodde att du aldrig skulle få äta en måltid med två händer någonsin igen.

 

Till efterrätt blev det vispad ädelost med fikonmarmelad och pepparkakor. Och chokladaskar såklart.

 

Lyckades ta några snabba bilder framför granen innan bebisen fick nog. Ha på sig tomteluva är kanske det värsta han vet.

 

Bästa enligt honom var att hänga på mormors arm.

 

Sedan åkte vi hem igen och vilade upp oss efter en händelserik dag 🥰

 

236 gillar

Onsdag

Igår städade vi för att få det mysigt inför jul och ärligt gjorde det knappt någon skillnad. Det är omöjligt att hålla det städat nu, vi har så galet mycket grejer. Längtar efter flytten. När jag röjde i köket hörde jag att F sjöng för bebisen vid skötbordet och fick ett lyckorus genom kroppen. Tänk att jag har en egen liten familj nu och att det är på riktigt.

Han har ett namn nu äntligen! Tror vi i alla fall. Vi måste testa det en stund innan vi är helt säkra. Eller helt säkra har jag förstått att man aldrig blir. Vi är veliga personer från början och en så stor och definitiv grej är ju helt omöjligt att ta beslut om och känna sig hundra på. Men han måste ju heta något stackars. Även om ”bebisen” faktiskt börjar klinga rätt fint, haha. Jag litar på er att han växer in i sitt namn oavsett vad vi väljer.

Idag ska vi beställa garderober och välja fog och blandare till badrummet. Det är helt sjukt så många val man behöver ta när man renoverar. Tur F bryr sig om detaljer för jag har noll tålamod med sånt.

Mama gjorde en intervju med mig om förlossningen och att bebisen är ute. Den finns att läsa här! Hoppas ni har en fin onsdag där ute!

 

127 gillar

Första veckan hemma själv

I början av december var F’s två veckor slut och han skulle tillbaka till jobbet. Jag och bebisen skulle alltså vara själv om dagarna! Mycket pirrigt och nervöst för mamman. Inte att ta hand om bebisen, men att lyckas ta hand om mig själv samtidigt.

 

Måndag. En av oss är nybadad med fräscha kläder och en annan gick runt i mjölkfläckig pyjamas hela dagen : ))

Inte heller lyckades jag äta någonting mer än lite yoghurt och en bulle på hela dagen. Jag var lite orolig och tänkte herregud hur ska den här mammaledigheten gå egentligen. Men man hittar sina trick! Dessutom är ju allt faser. Nu tre veckor senare klarar bebisen av att ligga själv ibland exempelvis.

 

I alla fall. Det var ett strålande väder! Första snön dessutom, bara en sån grej. Ja, detta klassas som snö i Helsingborg. Den låg bara kvar i en timme. Men ändå!

 

Mitt enda mål med dagen var att våga mig ut med vagnen själv. Herregud så nervöst det var. Alltså man tror inte det är en så big deal, men det var så svettigt och obekvämt att det inte är klokt.

Han skrek i trapphuset på väg ut och jag trodde jag skulle gå i spillror av nervositet.

 

Men det gick bra och han somnade sekunden vi kom ut. Hade ingen aning om att Helsingborg är så svårframkomligt med vagn förresten. Trappor överallt. Höll på att bli tokig på alla återvändsgränder.

 

Bestämde mig för att köpa en kaffe. Men vågade inte gå in genom dörren. Gick vidare till nästa ställe, men dörren där såg lika krånglig ut. Till slut gick jag till tågstationen där det ju är automatiska dörrar och stora breda ingångar. Haha.

 

Målbild! Barnvagnspromenad längs havet med en latte.

 

Efter denna modiga utflykt gick vi hem och chillade. Snälla bli aldrig för stor för det här 😭

 

En annan dag den veckan skulle vi till BVC. Det ösregnade och då jag valt en BVC i närheten av nya lägenheten var det en bit att gå. Blev dyngsur. Men bebisen tyckte det var hur mysigt som helst. Tacksamt att han älskar sin vagn.

 

På kvällen gick jag ut ensam för första gången sedan bebisen kom. Skulle på vaccin-drop in. Trodde det skulle gå fort, men fick köa i två timmar. Värsta två timmarna någonsin. Var så stressad och brösten spände.

 

Kom på ett trick. Låta bebisen somna på mig på en kudde och sen lyfta honom + kudden. Kunde få en hel kvart för mig själv på mig på det sättet.

 

Han började ha fler vakna perioder och lyssnade uppmärksamt när man pratade.

 

Fredagen var en riktig kaosdag. Bebisen grät och gnällde otröstligt i timmar och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. När F ringde och frågade hur det gick fick jag inte fram några ord utan bara grät i telefonen. Typiskt att han just den dagen skulle på julfest med jobbet.

Till slut gick jag ut med vagnen och han somnade äntligen.

 

Köpte godis på Hemmakväll.

En snäll person på Instagram skickade information om ”kvällsoro” som har underlättat massor för mig. Efter en dag med mycket intryck kan bebisen ha svårt att komma till ro på kvällen. Han är trött, men kan inte sova. Felet man gör då är att man hela tiden testar nya saker för att få honom ner i varv = skapar ännu fler nya intryck att smälta.

Sen jag lärde mig det går det fortare att få honom att somna/komma till ro och viktigast: jag förstår att han bara är trött och att det inte är något annat som är fel.

 

Det blev lördag och det var dags för fotografering. Bebisen skötte sig exemplariskt.

 

Tofsbilder in the making.

 

Vi träffade bebisens farfar på utomhusfika.

Det är lite sorgligt att familj och vänner inte fått träffa honom än. Men nu under ledigheten när folk varit hemma från förskola och jobb ska han få träffa några. Hans kusiner längtar <3

 

På söndagen tog vi bara det lugnt och F’s mamma kom förbi med ryggbiff. Mycket lyxigt.

 

Det var det på ett ungefär. Första veckan ensam med min lilla bästis ❤️

271 gillar

Måndagssnack

Det är ju julafton på fredag! Det ska bli kul med lite festligheter, men jag har verkligen noll julkänsla. Projekt för denna vecka är att komma i lite juligt mood. Ska dricka julmust, kolla Sunes jul och fixa klart alla julklappar. Vi ska fira julafton med F’s mamma. Vi firade med min mamma och hennes sambo igår. Då de ska fira med hans barn och barnbarn nu i veckan passade vi på att träffa dem först när de fortfarande var ”isolerade”.

Annat som händer denna vecka är att vi ska bekräfta faderskapet. Har hört att de frågar mannen var han befann sig i samband med befruktningen och sånt. Som ett litet förhör. Vet inte om det är sant, men spännande om det är så. Känns mycket syndigt.

I skrivande stund har jag en 57 cm lång minimänniska sovandes på mig, scrollar julklappar och kollar på Grand designs Sverige. Kan inte bli mysigare.

 

126 gillar

Arkiv