Follow my blog with Bloglovin

Frågor & svar

 

Blir typ stressad över att du inte har någon matta vid soffan?! Ser så kallt och tomt ut utan! Matta gör ju ett rum! Skaffa matta!

🙂

Haha. Om jag fick en krona för varje gång jag får en fråga om detta när jag filmar på story. Om ni minns så hade jag ju en vit heltäckningsmatta innan jag lade parkettgolv. Det var så skönt utan matta (den drog till sig ALLT), så jag hade paus från mattor en stund.

Anledningen till varför det fortfarande inte blivit någon matta är för att jag vill möblera om och i samband med det vill köpa en ny soffa. Måste bara få med mig F på tåget. Soffan vi har nu är jättefin, men den är för stor för den nya möbleringen jag tänker mig. Så vi får se hur det blir. Antingen låter vi det vara som det är nu, eller inte. Men skaffar inte en matta innan vi bestämt oss.

 

 

VARFÖR är det inga gardiner i fönstret!?!
Det här kommer att gäcka mig hela helgen.

Jag får typ ångest över hur kalt ni tycker att jag har det : )) Att inte ha gardiner är ett medvetet val. Tycker inte det behövs. Men smaken är som baken.

 

Hej Regina!

Undrar om du funderat över att börja kalla din blogg för “Reginas”? Tänker att det var ett tag sedan du kom på “Egoina”. Känns det fortfarande aktuellt? Tycker att “Reginas” låter ganska trevligt om du frågar mig! Allt gott och tack för lite daglig livsinspiration. /En annan “R”

Jag skulle jättegärna vilja komma bort från “Egoina”. Problemet är mest att jag är lat…hehe. Skäms faktiskt lite varje gång någon någon frågar vad min instagram eller blogg heter. Din fråga fick mig faktiskt att köpa en ny domän nu. Så vem vet, det kanske ändras snart. Skulle behöva en ny header också i samma veva. Bara haft min nuvarande i typ…7 år? Omg. Men orkar inte bry mig. Tycker sånt är så tråkigt och vet inte ens vem jag skulle anlita. Tips?

 

Vem minns denna gamla goding?

 

Blev såå nyfiken angående val av kändisar. Kan du inte motivera? 🙂

För den som inte förstår vad frågan syftar till så handlar den om att jag skrev att om jag fick träffa tre svenska kändisar skulle jag valt Kisthi, Molly Sandén och Alex Schulman. Det korta svaret är att jag känner en dragning till dessa personer. Kan inte helt beskriva varför, men jag verkligen gillar dem och ser upp till dem. Men om jag skulle försöka förklara:

Kisthi Tomita: Åh men Kisthi <3  Skäms så mycket för att jag inte gillade henne när jag var liten och tittade på Idol. Vadå för att hon var högljudd och kvinna? Pfffftt på mig. Kishti är mitt spirit animal. Hon gör mig glad och rofylld genom att bara finnas. Tycker alltid likadant som henne, känner samma känslor och gråter alltid vid samma tillfällen. Hennes känslor sitter utanpå kroppen precis som mina och jag tror vi upplever världen på samma sätt. Dessutom är hon så snygg att jag orkar inte. Största ögonskuggeinspirationen i mitt liv!

Molly Sandén: När Molly släppte sitt album Större gick jag igenom en jobbig period och hennes låtar blev en stor tröst. Molly blev som en kompis som höll mig i handen. Är inte en person som lyssnar på musik i min ensamhet, men hennes två senaste album har jag lyssnat på högsta volym om och om igen. När någon ber mig önska låt önskar jag alltid en Molly-låt. Och hennes röst sen?? Husavik är ju kanske den finaste låten någonsin. Har ni hört henne sjunga den a cappella? Gör det genast!

Alex Schulman: Denna person regerade ni mest på och jag förstår varför. Men ni måste komma ihåg att när bloggandet startade var han min stora idol. Jag ville också skriva vasst och kul som han gjorde. Idag ser jag det han gjorde då med nya ögon. Jag följer inte honom nu på samma sätt som då, men jag älskar hans böcker. Alex han förmågan att fånga de små detaljerna i känslor, tankar och situationer. De små sakerna som målar den stora bilden. En otrolig konst.

 

Blir så nyfiken på hur ni resonerar kring giftermål och äktenskap? Hur det kommer sig att det är om ni mot all förmodan skulle gifta er. Inget elakt på något sätt alls utan bara genuint nyfiken ☺️

Har fått svara på denna fråga så många gånger i olika sammanhang på sistone. Kanske är vanligt som 30-plussare i långvarig relation? Ska hon inte gifta sig snart. Nej, tyvärr inte. Jag är tillsammans med en person som inte vill gifta sig. Han har sagt att han kanske kan göra det för min skull, men det är inget han drömmer om.

Jag vet inte vad man ska göra när man känner olika kring en sån här grej? Jag har några vänner som ser det som deal breaker och hade man frågat mig för tio år sedan hade jag nog också tyckt det. Att gifta sig är ju en del av livet, något man vill uppleva.

Såklart hade jag önskat att han drömde om att gifta sig, men måste jag välja vill jag hellre leva med en person som jag vill leva med. Det viktigaste är ju att vilja vara med varandra. Ja, jag kan bli lite ledsen ibland när jag tänker på att jag inte kommer få uppleva det. Särskilt då min familj är religös och det är en så big deal för dem och har under min uppväxt alltid varit en naturlig grej som man bara gör. Men jag känner att jag får vara okej med det. Han är viktigare än ett giftermål. Jag känner inte att det är en anledning att lämna. Jag hade nog gjort det om han berättade det på vår första dejt. Men dumt nog (eller kanske som tur är) pratade vi inte om detta ämne förrän långt senare.

“Men han säger ju att han kanske kan göra det för din skull”. Ja, men det är inte så jag drömmer om att det ska gå till. Jag vill inte gifta mig med någon som inte vill gifta sig och bara gör det för att “vara snäll”. Att gifta sig måste båda verkligen vilja göra, annars får det vara.

Jag tror också att åldern påverkat hur jag känner. Idag känns det mycket viktigare för mig med exempelvis barn än att gifta mig. Men när jag tänkte på dessa saker när jag var 20 och inte alls redo för barn var det ju bara giftermål jag fantiserade om. Jag har alltså andra drömmar som är starkare och som jag som tur är inte behöver kompromissa med. Sen är jag också kluven vad jag egentligen tänker på vad gäller att “gifta sig”. Är det festen, talen, gesten, frieriet, att fira sin kärlek, ha en ring på fingret, att stå inför alla och lova varandra evig kärlek, eller själva äktenskapet? Jag vet faktiskt inte. Vill jag ens ha ett bröllop? Jag vet inte. Jag vet alltså inte “vad jag missar” eller vad som är viktigt för mig. Eller om det ens är det, egentligen.

Hur tänker ni? Någon som varit/är i samma sits som jag?

157 gillar

Kommentarer (96)

  • Sara

    |

    Angående giftermål är både jag och min sambo helt ointresserade. Dock har vi ett par kids ihop och ska förhoppningsvis köpa bostad ihop snart. Och med den oteroligt gammaldags synen på relationer Sverige har idag bör vi kanske gifta oss på grund av att säkra sin egen och barnens framtid, tex om någon av oss går bort. Romantiskt va? 🙂

    Svara

    • Helen

      |

      Nu är jag visserligen gift men tänkte i samma banor innan vi gifte oss! Har man barn tillsammans är det nästan bara fördelar att föräldrarna är gifta (förutsatt att man älskar varandra förstås).
      Samma med adoption, väldigt förlegat, men reglerna idag menar att man måste ha varit gift i två år innan man kan adoptera.

      Så, beroende på kringliggande faktorer kan det vara en fördel att vara gift.

      Svara

    • E

      |

      Detta är den exakta anledningen som jag och min man gifte oss. Kallar honom min ”kille” oftast, känns konstigt med man (eller ännu värre MAKE). Vi gifte oss lugnt och stilla med bara närmsta familjen med. Av praktiska skäl men också för att knyta ihop våran lilla familj genom att byta till ett nytt gemensamt efternamn. Men det gör man ju som man vill! Får PANIK av tanken på stort bröllop, med mat och tal och stor klänning och uppmärksamhet. PA-NIK. Däremot gillar jag att vara gift <3

      Svara

    • M

      |

      Alla ni som skriver att ni gifter er av praktiska skäl då ni har bostad och barn. Hjälp mig förstå (har samma situation). Om något händer, ärver inte barnet den ena föräldern och blir inte den andra föräldern förmyndare över barnets tillgångar då? Alltså att man indirekt ändå får tillgång till allt och borde kunna bo kvar och så? Eller? Borde vi gifta oss…

      Svara

      • Emmy

        |

        Om man är gift så ärver maken/makan allt vid den andras dödsfall (om det inte har reglerats på annat sätt i testamente tex). Barnen ärver först när båda föräldrarna dött. Om ens partner har barn sedan tidigare, då bör man definitivt gifta sig för annars går arvet i första hand till barnen vid dödsfall, och den kvarvarande partnern kan hamna i en mycket svår ekonomisk situation,

        Svara

        • M

          |

          Jo jag fattar om man inte har gemensamma barn. Men om man bara har gemensamma. Är det ett sådant stort problem för en om barnet som är omyndigt ärver allt? Borde man inte då kunna bo kvar m.m?

          Svara

          • R

            |

            Nej, den kvarlevande föräldern blir inte förmyndare över barnets tillgångar. Inte om det är mer än åtta PBB, dvs ca 360 000 kronor (vilket inte är så osannolikt om det finns t.ex. bostäder inblandade) – då går kommunens överförmyndare in och förvaltar. Sannolikt kommer denna förstås tycka att det är en rimlig användning av barnets tillgångar att hen får bo kvar i sitt hem – men det är inte säkert, och det är utanför den kvarlevande förälderns kontroll. Och seriöst, vem vill behöva krångla med sådant mitt när man sörjer sin sambos död?

        • Edith

          |

          Finns det särkullbarn så räcker det inte att gifta sig, de har rätt till sitt arv direkt när föräldern dör. Man kan skriva testamente så att barnet först bara får ut sin laglott (hälften av dess totala arv) och resten fås när förälderns make/maka dör. Man kan ju ha livförsäkring så att den efterlevande har råd att tex lösa ut särkullbarnet ur hus.

          Svara

      • Edith

        |

        Om ett barn har större tillgångar, tex från arv, så får inte vårdnadshavaren fritt förfoga över dessa utan det utses en överförmyndare (av kommunen?) som måste godkänna allt. Tex om man vill ta av barnets pengar för att köpa en cykel till denne så måste man ansöka om det. Så det kan nog bli lite besvärligt om den ena går bort och man inte är gift.

        Svara

      • Ebba

        |

        Jag och min sambo var helt inställda på att inte gifta oss då ingen av oss har någon längtan efter ett bröllop. Vi fick barn i maj och tänkte att vi kunde lösa det praktiska med testamente (ex. att partnern skulle få ärva tillräckligt med pengar för att kunna bo kvar i vår gemensamma lägenhet) men efter att vi läst på har vi kommit fram till att det inte är så lätt. Det finns något som heter laglott vilket innebär att om jag skulle dö utan att vi gift oss skulle min dotter få hälften av mina tillgångar DIREKT. Ofta kan andra föräldern få förvalta pengarna, men det kan hända att man tilldelas en god man från kommunen som ska handha pengarna till barnets 18-årsdag. Generellt har man väldigt dåligt ekonomiskt skydd som sambos.. Finns mer att läsa kring det här: https://coeli.se/darfor-ska-ni-absolut-gifta-er-om-ni-har-barn-ihop/

        Så nu har vi bestämt oss för att gifta oss i skärgården nästa sommar tillsammans med allra närmsta familjen, en helt okej kompromiss men inget vi är supertaggade på egentligen.

        Svara

  • Lia

    |

    Förstår typ att enbart frågan kring giftermål är typ jobbig att svara på?? Fick fan ångest rakt igenom av att läsa den och förstår inte varför man ens ställer frågan till främst kvinnor eller någon överhuvudtaget? Det är mellan en själv och ens partner och jag kan fan inte förstå varför folk ska blanda sig i hur ni/andra valt att lägga upp era liv. Men men ur ett annat perspektiv – jag hade en lång relation där jag ofta försökte ”övertyga” min partner om att vi skulle gifta oss, övertyga är fel ord men jag påtala ofta att det var något jag ville medans han var strikt emot. Han skulle eventuellt kunna gå med på en borgerlig vigsel men jag som (dels också religös familj) ville ha hela paketet nöjde mig inte. En dealbreaker tyvärr och vi gjorde slut. Satan vad jag skulle få ångra mig. Träffade en ny kille och hans familj var ENORMT påstridiga om att vi skulle gifta oss och jag kände bara, WHATS THE FUZZ ABOUT? Kände verkligen men är det festen, ringen, klänningen, löftena som är viktiga? Varför är det så viktigt att vi MÅSTE något? Vi gjorde slut pga den pressen :)) jag dejtar nu återigen killen som inte ville gifta sig – med en inställning att vi bygger ett liv kring löften vi vet att vi redan gett varandra, och det största av allt – vi delar livet ihop. Ni också! Vi kommer kompromissa som så att vi förlovat oss, har en brakfest! Sedan kanske en borgerlig vigsel finns längre fram men inget vi bryr oss om sålänge vi har varandra och framförallt vet vart vi har varandra. Det finns ingen garanti med ett äktenskap eller någon studie som visar att folk blir lyckligare eller hållare längre, tvärtom. Jävligt långt svar här men sett ett par trötta frågor du fått nu och känner bara, du som en av dem få bloggare som är genuin och (vad jag tror) godhjärtad ska få göra vad fan du vill och hur du vill. Du är mitt spirit animal så de så!!!! Kram på dig / jävligt ogift tjej men glad ändå :))

    Svara

    • Egoina

      |

      ❤️❤️❤️

      Svara

    • Lisa

      |

      Tycker det är tråkigt ibland att man inte får fråga om såna här saker, att det ses som “mellan dig och din partner”. Beslutet är ju det, men när det blir någon slags konstig tystnadskultur kring vissa ämnen blir det också väldigt ensamt.

      Sen måste man ju såklart fråga på ett respektfullt sätt, aldrig tjata samt acceptera att personer inte vill svara.

      Svara

      • F

        |

        Man är ju olika. Jag ventilerar gärna sådant med mina vänner, men tycker det är inkräktande att fråga random person på nätet.

        Svara

        • Lisa

          |

          Fast det är ju inte en random person utan någon som för en öppen dialog genom en blogg. OBS betyder ju verkligen inte att bara för att man för en offentlig blogg så måste man dela med sig. Men kan ändå tycka att det gör det rimligt att människor ställer frågan liksom.

          Framförallt för att man nog läser bloggen för att kunna ta del av det där personliga, och särskilt sedan andras som skriver sina erfarenheter i kommentarsfältet osv. Men bara för att vara övertydlig: måste ju frågas med respekt för att man kanske inte får svar.

          Svara

          • F

            |

            Jag förstår vad du menar, och förstår vad du menar med att fråga respektfullt.
            Däremot så håller jag inte med. Oavsett hur mycket man läser en bloggare för att den känns personlig, så känner vi ju inte personen, och då tycker jag det är respektlöst att fråga om saker som kan vara känsliga. Nu säger jag inte att det är så i det här fallet, jag säger bara hur jag tycker att man bör bete sig.

  • Namn

    |

    Blir nyfiken på vad det är man så starkt ogillar med ett giftemål? Å då tänker jag inte på ytliga saker som bröllop eller egna uppfattningar kring romantik. Tänker mer på att det är en juridisk grej som är väldigt viktig och på ett formellt sett knyter två personer som nära, familj. Har bara så svårt att förstå hur man kan vilja motsätta sig kring det om man älskar varandra och det är något som ska addera till förhållandet.

    Svara

    • Viktoria

      |

      Håller med om detta. Jag undrar varför man inte vill gifta sig. Älskar man varandra och vill leva resten av livet ihop, vad är då argumenten för att inte gifta sig?

      Svara

      • Filippa

        |

        Vilken bullshit. Äktenskapet är en förlegad kvinnofälla. Bara ängsliga människor som tror att man älskar varandra mer för att man skrivit på ett papper. Finns inga ekonomiska argument för en kvinna att legalt binda sig vid en man längre, det är gammalt patriarkalt synsätt för att det ska vara svårare att ta sig därifrån. Tycker tvärtom att om man håller ihop utan att vara gifta är det ännu mer uttryck för att kärleken är viktigast.

        Svara

        • Agn

          |

          En kvinnofälla är väl snarare att inte gifta sig, i ett samhälle där mannen fortfarande generellt tjänar mer, inte tar ut lika mycket föräldraledighet, vabbar mindre, och således troligen har större egna tillgångar än sin kvinnliga sambo. Som gift får kvinnan i alla fall hälften av allt de gemensamt innehar, som sambo får hon hälften av bostad och bohag men får nöja sig med det hon själv sparat in på kontot.

          Svara

          • Jessica

            |

            Håller med! Att INTE gifta sig är snarare kvinnofällan och ofta är det mannen som inte vill gifta sig då kvinnan ofta är den som behöver den ekonomiska tryggheten som äktenskapet (eller egentligen skilsmässan då) innebär.

    • Lisa

      |

      Jag tror en del människor inte vill gifta sig för då är det verkligen på riktigt liksom. Tills döden skiljer oss åt och det där och en del är kanske rädda för att binda sig så ordentligt. De tänker att vara tillsammans fem tio år är inga problem men de vill gärna vara öppna för andra möjligheter och inte ingå så rejält i en relation.

      Svara

      • Josse

        |

        Fast hur många äktenskap slutar u skilsmässa? Min sambo vill inte gifta sig av den orsaken, att det är att jinxa typ, men vill leva med mig resten av sitt liv ändå, som ogift.

        Svara

    • Rebecka

      |

      Alltså det har ju en del juridiska konsekvenser att gifta sig, finns inget äktenskapsförord blir all egendom gemensam och man ärver varandra osv. Personligen skulle jag tänka ett extra varv innan jag gav upp min ekonomiska självständighet, är livrädd att typ inte ha råd att skilja mig från en man jag inte vill leva med. Med det sagt dömer jag ingen som vill gifta sig, man gör som man vill 🙂

      Svara

      • Agn

        |

        Själv har jag sämre ekonomi än min sambo och skulle snarare ha sämre förutsättningar att klara mig själv om jag lämnade honom nu än som gift, då hälften av hans tillgångar då skulle vara mina.

        Vem som gynnas i vilket utgångsläge är ju endast en fråga om vem som har störst egna tillgångar.

        Svara

    • Sofia

      |

      Jag kan bara svara för min sambo som resonerar lite grann som Reginas. Han tycker äktenskap är en “social konstruktion” och att de skydd/rättigheter etc. som följer med ett äktenskap går att lösa med välformulerade samboavtal om det är dem man vill åt.

      Med det inte sagt att han inte deltar i en jäkla massa andra sociala konstruktioner 😉

      Svara

      • Fanny

        |

        Går dock ej att lösa gällande om man har barn. Dör ena parten så ärver barnet o är det under 18 år så utses en förmyndare av kommunen. En bekants förälder gick i den fällan, hennes man dog o förmyndaren tyckte bostaden skulle säljas..o då hade hon inget att säga till om..tyvärr. Så har man barn är de en bra grej att gifta sig.

        Svara

  • Lina

    |

    Jag är gift och det är fantastiskt, men det var underbart att “bara” vara sambo också. För oss var det viktigt att gifta oss och ha samma efternamn, eftersom vi inte vill ha barn. Det är han och jag som är en liten familj och vi vill höra ihop. Låter kanske oklart och flummigt…
    Att bli presenterad “det här är min fantastiska fru” ger mig fjärilar i magen, fast vi har varit gifta i 2,5 år.

    Svara

  • M

    |

    Jag har varit i din sits. 🙂 Jag sa rätt tidigt till min pojkvän att jag vill gifta mig en dag. Jag ser det som otroligt fint att lova varandra att hålla ihop genom vått och torrt. Har man hittat “den rätta” så är det ett naturligt steg i relationen. Enligt mig i mitt liv, bryr mig inte om andra väljer bort det. Men min kille var ointresserad av äktenskap. Jag grävde en hel del i det och förstod till sist att hans föräldrars dramatiska skilsmässa i hans barndom skapat en bild av äktenskap som något falskt och meningslöst. Men jag stod på mig att jag inte skulle behöva lida för att hans föräldrar separerat. Jag är inte hans mamma som svek. Vi är två unika personer och vi vet båda innerst inne att vi kommer hålla ihop för evigt. Och nu kommer den delen som brukar ge arga kommentarer, men när vi varit tillsammans i 4 år så sa jag till sist att han fick ett år på sig att jobba igenom sitt bagage och sedan fria. Ett år senare friade han med en ring han valt själv. Det var jättefint. 🙂 Nästa år gifter vi oss. Så för mig var det på detta vis och alla par är självklart unika och måste hantera det på sitt sätt. Men mitt tips är att prata om det och våga vara nyfiken och öppen kring olika synsätt. Och om man verkligen vill någonting så är det värt att kompromissa och arbeta igenom det. Vissa tycker att jag är löjlig som värderar äktenskap så högt men jag tänker inte anpassa mig efter andras åsikter. 🙂 Jag kan tycka det är fint att Frederic kan tänka sig göra något sådant för din skull. Det visar väl om något stark kärlek, när man vill glädja sin partner.

    Svara

    • Sandra

      |

      Grattis till förlovningen och hoppas bröllopet blir finfint!

      Svara

  • Jenny

    |

    Mina föräldrar är inte gifta, och har varit tillsammans i 30 år. Har gett mig en väldigt trygg och stabil uppväxt både psykiskt och ekonomiskt. De är de enda i sin umgängeskrets som inte gift sig, och de är det lyckligaste paret jag vet! De har så himla roligt tillsammans, och visar varandra alltid kärlek och omtanke. När man ser dem förstår man hur oviktigt det är att gifta sig om man inte vill. Det känns skönt för mig att ha dem som förebilder som gjort det hela så oladdat. Jag tror jag vill gifta mig, men känner noll press.

    Svara

    • Krista / Miss Macaronia

      |

      Det där lät så fint 💕
      Vilja gifta sig verkar det finnas tusen anledningar till men kärlek är kärlek, med eller utan ceremoni.

      Svara

  • Alice

    |

    Nej, så fint utan gardiner! Men kolla upp #växtgardin på, hade passat så bra där!

    Jag är inte gift, men sambo och vi har barn. Ur juridisk synpunkt är giftemål en enkel lösning på mycket som skulle kunna krångla om nåt oförutsett händer, men det går även att lösa på annan väg. Annars ser vi båda giftermålet mest som en stor & kul kärleksfest med alla vi tycker om, det skulle vi såklart kunna ha utan giftas grejen men hur många skulle komma? Vi tror båda på mycket högre deltagarprocent än vid en ”vanlig” fest. Men vi är lika mycket vi och ett par oavsett om vi är gifta eller inte så tar det när vi har tid nån gång.

    Svara

  • Johanna

    |

    Jag tycker inte heller det behövs gardiner! Kanske är partisk för jag har inte heller gardiner i min lägenhet hehe, tycker att om fönsterna är så vackra så är det synd att täcka dem!

    Svara

  • Sandra

    |

    Jag vill inte gifta mig, av den enkla anledningen att det är en bökig grej att ordna med lite för få fördelar hehe. Vi har barn, bostad, samboavtal, testamenten, framtidsplaner och drömmar. En ring eller ändrad civilstatus i folkbokföringen förändrar ingenting, och ingen av oss gillar att stå i centrum så en fest känns inte så viktigt. Vi har valt varandra och det känns lika stabilt som ett äktenskap.

    Däremot förstår jag verkligen alla som vill gifta sig, att man vill fira kärleken med sina nära och kära, officiellt säga hej då till letandet av the one och storslaget proklamera att man hittat sin person. Eller bara kanske juridiska fördelar som kommer automatiskt. Hur som helst tycker jag det är viktigt att prata öppet om vad man vill och varför man vill det. Så det inte skapas någon noja eller misstanke kring commitment issue eller liknande. Så tänker jag.

    Svara

  • Get

    |

    Detta kommer bli en sådan monsterkommentar, men jag har en (tror jag) lite annorlunda bröllopsberättelse att dela med mig av.
    Jag är gift med en man som för all del alltid varit tydligt med att han ville gifta sig, men hade kunnat vänta med det tio år längre än mig. Jag ville gifta mig för att få vara gift, visa att jag bestämt mig liksom.
    Så något frieri blev det inte direkt. Och egentligen inte något bröllop heller. När vi (jag) bestämt att vi skulle gifta oss och vi rannsakade oss själva kom vi fram till att vi varken hade umgängeskretsen eller intresset för något vidare bröllop (stå i centrum av en hel fest, nej tack!). Och dessutom är ingen av oss religiös och då tyckte vi mest att det kändes fånigt att hitta på någon slags egen ceremoni. Så vi åkte utomlands och bytte ringar på en klippig strand, och det var perfekt för oss. Jag blir fortfarande varm i kroppen när jag tänker tillbaka på den soliga marsdagen och vågorna som slog mot klippbranterna.
    Hemma vigde vi oss borgerligt för att få till det rent juridiskt. Vi hade kommunala vittnen och noll förväntningar, men till och med det blev en fin stund.
    Berättade för en kollega som gift sig året innan på ett helt annat sätt och hon kommenterade att ”ja, det bästa är att alla får göra precis som de vill”.
    Lite kan jag känna att jag gått miste om något, utan brudklänning och hela baletten, men landar alltid i att det nog mest är pga samhällets förväntningar. Jag hade inte varit bekväm i den situationen, utan gjorde istället något som jag visste var bara för mig och min mans skull.

    Svara

  • Hanna

    |

    Är det här en kill grej? läst kommentarerna till ditt inlägg å verkar ju mest vara killar som är tveksamma till giftermål? inklusive min.. Min sambo är dock mest negativ till det för att han tycker det känns omständigt å dyrt å svårt med vilka man ska bjuda/ vart drar man gränsen osv. Vi har kompromissat där jag sagt att inom 10år vill jag vara gift men att vi kör på minsta möjliga med endast respektive familj närvarande. Jag vill vara gift för jag tycker det känns fint att lova varandra evig kärlek (och alltid drömt om en ring på fingret…lol ytligt jag vet) och sen praktiskt viktigt då vi har en liten dotter ihop.. man får hitta sin egen väg och sin egen variant, viktigt bara att man reder ut själv vad man vill/inte vill å vad man år villig att kompromissa.

    Svara

    • Krista / Miss Macaronia

      |

      Tror absolut det är en tjejgrej, hela bröllopindustrin riktar ju sig till tjejer.

      Svara

  • Weronika

    |

    Hej!
    Kika på svenssonink på Instagram, han är grym på att rita & kan säkert fixa en ny header 💫

    Svara

    • Egoina

      |

      Tack!

      Svara

  • Frida

    |

    Hej! Undrar bara var lampan som står bakom soffan är ifrån?

    kram!

    Svara

  • Julia

    |

    Vårt bröllop i somras var inte heller så jätteromantiskt, mer som en rolig hemmafest! Tror inte man missar så mycket egentligen 😊 Men visste att jag ville gifta mig utan juridiska skäl och för att jag ville ha stabiliteten (efter en barndom med rätt ostabila föräldrar och deras relationer). Tycker också att just att skaffa barn är det största och viktigaste man kan göra med någon! Men ville att vi skulle binda upp oss till varandra först liksom. Så för oss var just bröllopet mer en rolig grej vi kanske gjorde lite för närmsta familjen och vännerna. Men äktenskapet är ju det bästa, det man får efter, en sån mysig vi-känsla och att man är ett team liksom. 😊 Men det kan man ju självklart vara ändå såklart. Alla tänker nog väldigt olika kring vilka delar som är viktiga för en, förlovning, bröllop, äktenskap, samboskap(?), särbo, osv. Tänker att det är helt okej även för de som vill få bröllopet överstökat och sen njuta av det roliga efter haha 😉

    Svara

  • Robert

    |

    Det viktiga är att man är nöjd med livet, oavsett vad man gör eller var man har gardiner osv. 😉

    Svara

  • Clara

    |

    Är jag helt knäpp eller hade du publicerat ett inlägg bla om Skånes nya restriktioner? Läste på Bloglovin tror jag, men får inte upp det här.

    Svara

    • Egoina

      |

      Du är inte knäpp. Jag raderade det. Tänkte inte på att det är ett så känsligt ämne.

      Svara

  • Mia

    |

    Tycker verkligen han ska ändra sig om du nu vill gifta dej. Tycker gardiner och mattor är jätteviktigt. Blir mer ombonat och mysigt. 😊

    Svara

  • Sandra

    |

    Tips! Håll koll på det juridiska om ni inte gifter er, skriv avtal osv. som tryggar framtiden om det värsta händer

    Svara

  • A

    |

    FÖRSTÅR INTE hur man inte kan se till att gifta sig om man har barn ihop! Det är så viktigt juridiskt och har man ändå barn så är man ju minst sagt bunden till personen ändå så ett giftermål är ju inte ett större commitment 🙃

    Så romantiskt nog ser jag alltså juridiken som viktigaste skälet till att gifta sig och skulle nog trycka väldigt hårt på det om jag var i en sits att min partner inte velat gifta sig trots barn. Men sen gillar jag också tanken på att vara gift och tycker det är en fin grej att göra. Något direkt bröllop vill jag dock inte ha, räcker med en fin ring 😅

    Svara

    • Ella

      |

      Men eller hur! Tycker alltid det är så roligt med par som har barn ihop och så friad någon och Bah ”HON SA JA!?!?!!” som att de inte redan skaffat barn och liksom commitat till det (aningens mer oåterkalleligt än ett giftermål). Som att de är förvånade över ett ”ja” och inte ”hm nja, gifta oss känns som ett lite för stort steg, kan vi inte skaffa ett till barn och sälja lägenheten vi köpt tillsamman för att köpa ett renoveringsobjekt till hus först, starta ett företag tillsammans och sen se hur det går? Går lite väl fort här…”

      Alltså kul för dem med förlovning men lite lustigt.

      Svara

  • M

    |

    Är i ett förhållande sedan 10 år tillbaka och giftemål har aldrig varit på kartan för mig, min partner hade nog inte haft något emot det men är inte heller brydd. Genuin fråga – varför är folk så angelägna att gifta sig? Skulle hata uppmärksamheten och tycker att det finns mycket patriarkalt sunkigt bakom många av traditionerna, sen är en stor anledning att jag inte tycker att ett bröllop skulle vara värt att lägga pengar på? Hellre resor/upplevelser som faktiskt är minnesvärda tillsammans (pre-Corona, då…) – men är tydligen ett undantagsfall, agree to disagree etc 😂

    Svara

    • Julia

      |

      Jag tycker som du om bröllop, men ville ändå gifta mig när vi fick barn ihop. Gifte oss på stadshuset en fredagseftermiddag efter jobbet 🙃 Var gravidsvullen och ville inte köpa ringar då så det hade vi inte heller, och har fortfarande inte fixat två år senare…

      Så för mig/oss var det enbart en juridisk grej ifall något händer någon av oss nu när vi har barn. Det går inte att avtala bort barnens arvsrätt ju vilket kan bli jobbigt om någon av oss dör. Plus att jag önskade att vi alla hade samma efternamn.

      Svara

    • Viktoria

      |

      Bröllopet utformar man ju exakt som man vill. Vi gifte oss borgerligt utan sunkiga traditioner och hade ett väldigt litet, billigt firande bara.

      Som svar på din fråga så gifte vi oss för att vi älskar varandra och vill spendera resten av vårt liv ihop. Vi vill vara man och fru.

      Svara

      • M

        |

        Ja, det förstår jag absolut! Känns dock som att det är BRÖLLOPET som 90% eftersträvar (till den grad att det i vissa fall verkar vara någon slags tävling/livsviktig MISSION) så jag tänkte automatiskt i de banorna. Skulle jag behöva gifta mig av praktiskt skäl (har inga barn, men finns ju också par som måste gifta sig pga visum-skäl etc) så skulle jag ju inte vägra. Men det är väl hela poängen – i slutändan är det bara ett papper!

        Svara

    • Antonia

      |

      Förstår inte heller varför man vill gifta sig om det nu inte är uppmärksamheten som lockar, eller att den andra personen har betydligt större tillgångar som man då kommer åt vid en eventuell skilsmässa. (Är det därför fler kvinnor än män vill gifta sig?)

      Att ta sig ur ett äktenskap eller ett gemensamt boende gör man inte på en handvändning precis. Man blir väldigt lätt fast med en person man inte längre vill dela sitt liv med. Tycker inte det är så förvånande med så mycket otrohet där ute med tanke på det.

      Svara

  • Mp

    |

    Blir mer nyfiken på din religiösa familj. Hur växte du upp? Hur är din relation till gud idag ?

    Svara

  • Anna

    |

    Jag är i samma sits som du vad gäller giftemål! Fast jag är inte helt hundra på att jag hade vågat gifta mig ändå, känns jobbigt att stå så mycket i centrum en hel dag. Ibland när jag ser andra gifta sig så kan man bli lite ledsen att man inte får uppleva det men så tänker jag efter vad det är jag blir avundsjuk på, det är ju själva kärleken och den har jag ändå. Att gifta sig är ju typ bara ett väldigt dyrt statement om den kärlek som finns där oavsett.
    Jag har också funderat över vad det är jag vill ha ut av ett bröllop och det är typ en ring och en fest haha. Så min sambo har gått med på att när vi firar 10 år ihop (2023) så har vi en fest och jag får en ring. Att jag inte bryr mig så mycket kan också bero på att jag inte alls är religiös.
    Om du inte hade sett andra gifta sig, hade du tänkt så mycket på att du blir utan då? Brukar ju vara det som påverkar en, vad andra gör.
    Att skaffa barn kan jag förstå är viktigare för dig, även om jag inte är ett dugg sugen på det.
    Vad jag inte förstår är hur man kan göra slut över en sådan sak, då tycker inte jag att man älskar den personen så som man borde göra för att ens gifta sig. Ett bröllop kan inte vara viktigare än äkta kärlek. Tycker jag.

    Svara

    • Madde

      |

      Jag hade själv ett jättelitet bröllop pga avskyr uppmärksamhet men det känns ändå lite typiskt svenskt och jante att se bröllop som ett dyrt statement. Bröllop är ju ett av de få tillfällena när en kan samla alla som betyder något för en och ha en stor fest. Släktingar, vänner, bekanta osv. Jag älskar att gå på stora bröllop och tycker verkligen att det är en sån fantastisk sak som man oftast bara få uppleva en gång i sitt liv. Det är vid så få tillfällen man får en chans att fira något fint och glatt med alla man gillar.

      Svara

  • Emilia

    |

    Vi ville gifta oss mest pga. den juridiska trygghteten som kommer med det då vi ville köpa hus och få barn ihop. Vi valde att gifta oss borgerligt, bara vi två och sedan sticka iväg på en resa vi spenderat lite mer pengar på. Ingen av oss bytte heller efternamn då vi konstaterade att vi trivs med det vi heter. Vi hade tänkt ha en kul och avslappnad fest för de närmaste efteråt men det blev inte av pga. blev gravid och började spy direkt efteråt… Helt rätt val för oss som inte ville ha ståhejet och kraven kring ett bröllop utan istället ville ha ett “äktenskap” för vårt fortsatta liv tillsammans.

    Svara

  • Sara

    |

    Jag har inte heller matta eller gardiner, saknar det inte alls.

    Svara

  • Hannah

    |

    Min sambo vill heller inte gifta sig om det ska vara traditionellt. Han har dock sagt att han kan tänka sig att göra det i Las Vegas, så det är vår framtidsplan. Jag vill inte nödvändigtvis gifta mig så jag hade kunnat vara utan, men att göra det i Vegas vore ju en jävligt rolig grej! Nu har vi en liten bebis men när vi båda är igång och jobbar efter föräldraledigheter är det vårt stora sparmål 🤩

    Svara

  • Sara

    |

    Jag och min man gifte oss (borgerligt) några månader innan vårt första gemensamma barn. Det tog 10 minuter, sen gick vi och de två vittnena och fikade och sen åkte vi hem och spelade tv-spel <3 För oss är det viktigt att liksom vara en familj, dela samma efternamn och känna den tillhörigheten. Sen är det ju rätt smidigt också när man har hus och barn.
    Jag förstår inte riktigt varför det skulle bli någon skillnad i förhållandet för att man är gift istället för sambo? Det har vi inte upplevt i alla fall.

    Svara

  • Emma

    |

    Min man var inte speciellt sugen på bröllop för att han tyckte det skulle vara jobbigt att vara i centrum. Men han gjorde det ändå för min skull och idag är han så glad för det! Vår bröllopsfest blev den bästa festen vi någonsin varit på, och inte alls stelt eller pinsamt romantiskt. Man kan gifta sig på olika sätt! Idag har vi dessutom fått barn och det är lättare juriskt om man är gift tycker jag iaf.

    Svara

  • EmmaV

    |

    Min man var inte särskilt sugen på att gifta sig. Han ville inte stå i centrum, lägga så mycket pengar på det och såg inte vitsen med det. Jag kan inte säga att jag har drömt om att gifta mig, men viljan växte ju längre vi var tillsammans. Jag började prata med min man om det och mjukade upp honom (inte tjat) och la en budget och vi bestämde oss för att köra. Vi hade ett enkelt bröllop på en strand med våra vänner och familj och festen i min svärmors trädgård med mat hon hade gjort. Det är fortfarande den finaste dagen i våra liv. Min man hade aldrig velat vara utan den dagen nu i efterhand och han är glad att vi gjorde det.
    Han “gjorde det för min skull”, men han är ju lika lyckligt gift med mig som jag är med honom, så jag tror inte nödvändigtvis att det behöver vara så negativ om F “skulle göra det för din skull”. Det är kanske inte så du hade drömt om det, men om slutresultatet blir bra för er båda så kanske det inte spelar så stor roll?

    Svara

  • Marie

    |

    Nej man behöver väl inte gifta sig. Men skaffar man barn är det lättare om man är gift ifall något skulle hända.

    Gifte mig när jag var 25 år. Ångrar absolut inte det och hade nog tagit samma beslut idag.

    Svara

  • Rebecka

    |

    Jag var F men sen fick vi barn och då blev det viktigt att gifta sig rent juridiskt. Kompromiss med liten vigsel i stadshuset (min önskan) och efterföljande bröllopsfest enligt min killes önskemål ☺️

    Svara

  • Helena

    |

    Jag vill inte gifta mig. Det är av flera anledningar, dels är jag rätt krass och cynisk och tror inte på evig kärlek, iaf inte MIN förmåga att älska en, och endast en, person tills jag dör och det är ju ändå på något sätt grunden i ett giftemål. Sen tycker jag det känns… förlegat i största allmänhet. Vill bara inte. Det kommer ju inte heller förändra relationen egentligen, tror inte man vaknar upp dagen efter ett bröllop och någonting liksom förändrats egentligen. Bra juridiskt om man har barn ihop, visst. Men det går ju att lösa på andra sätt 🙂

    Svara

  • Mici

    |

    Det enda som kan bli svårt med att inte gifta sig är just det juridiska, att skaffa barn/hus och sånt utan att ha ett äktenskap då det förenklar en del. Men det är väl inte heller en anledning, det finns massa människor som klarar sig ändå.
    Och fest för att fira sin kärlek kan man ju ha ändå! Typ på femårsdagen, tioårsdagen och så vidare ☺️ Mer kärleksfester till folket!

    Jag längtar själv efter min bröllopsdag men vill dock inte ha barn så jag förstår situationen fast från en annan vinkel (gud, det där kändes oklart, haha).

    Svara

  • Emma

    |

    Tycker det är så romantiskt att inte gifta sig (även om jag själv är gift 😂) Är man inte gift är det ju mycket enklare att säga tack och hej, vilket också innebär att man varje dag(!) aktivt väljer att fortsätta dela livet tillsammans. 💕 Så fint och romantiskt! (Men kan vara bra att kolla upp med familjejurist hur man tryggar tillvaron utan att vara gifta. Tråkigt men viktigt.)

    Svara

  • Em

    |

    Jag reagerar mest på hur tvn är placerad, vinklar ni den när ni kollar eller kollar ni från sidan? Matta behövs inte haha mina åkte ut efter att katterna kräkts på dem för 25e gången.

    Svara

    • Ida

      |

      Jag tänkte exakt samma sak!

      Svara

  • Angelica

    |

    Jätteintressant att läsa hur alla tänker! Jag är i liknande sits som dig, sambo som inte vill gifta sig. Jag har heller aldrig känt att jag vill gifta mig, men har på senare år ändå känt att jag skulle kunna tänka mig det. Han, precis som F, säger att han skulle kunna göra det för min skull. Men det känns inte bra. Något som slår mig när jag läser vad andra har skrivit är att man nog är väldigt präglad av sina föräldrars relation och andra vuxnas under barndomen. Både jag och min sambo har föräldrar som varit ihop länge men aldrig gift sig. Både han och jag kopplar överhuvudtaget inte ihop commitment och seriositet i relationen med giftemål. Några uttrycker sig som att “ta det ett steg längre”, “göra det lilla extra”, “visa att man hör ihop” och det är helt främmande för mig. Varför skulle giftemål göra någon som helst skillnad i vår relation? Förutom juridiskt då såklart. Men jag förstår att om man har växt upp med att giftemål är det ultimata steget i en relation så blir det såklart annorlunda.

    Jag funderar eventuellt på att propsa på giftemål om vi skaffar barn. Det tipsar jag om att kolla upp kring ordentligt om det skulle bli aktuellt för er. Jag har följt en kvinna vars sambo (ihop +10 år) dog plötsligt och de hade en gemensam dotter. Det var jättestruligt kring hans arv och det hade tydligen underlättat om de var gifta. Det går som sagt att skriva andra papper för att få samma skydd men känns för mig krångligt, då kan man väl lika gärna skriva på ett papper om att man är gifta så vet man vilket skydd man har.

    Svara

  • Julia

    |

    Jag tänker typ att om man har ett stort bråk och liksom slänger ur sig att man gör slut och ska lämna varandra, är man sambo så går det ju rätt lätt.. bara ta grejerna och dra. Är man gift får man ju liksom tänka en gång extra innan man skickar in papprerna. Och då tänker ni kanske att men om man bråkar så mycket så kanske det är bäst att göra slut. Alexander Pärleros sa någonting om att man ska förtjäna varandra varje dag och om Ida inte tycker att han gör det så är det ok om hon lämnar honom. Jag känner inte så 😂 Ett förhållande är ett commitment och jag tar inte lätt på skilsmässa. Fine om någon slåss eller är otrogen eller alkoholist men jag är inte uppvuxen med att skilsmässa pga ”jag är inte så kär längre” eller ”jag är attraherad av min kollega” är ok. Jag har världens moodswings och kommer säkert någon gång i vårt liv få för mig att dumpa min man när jag är arg någon dag. Jag tror äktenskapet gör att man tänker efter en gång extra, det är en trygghet för mig. Får fnatt på alla som skiljer sig med en ettåring… med den sömnbristen vill nog många skilja sig liksom.

    Svara

  • R

    |

    Tror att man ofta har sina egna föräldrar som mall? Mina är inte gifta och levde ändå ihop hela min barndom. Att de senare gick isär hade inget med ett ev giftermål att göra utan det var av kärlek till oss barn för att de egentligen inte passar ihop som människor och det faktiskt var bättre att gå isär. Lång historia. Jag känner mig giftas-flexibel, vill bara få hitta en som jag vill leva med. Är ju det som är grejen, allt annat bara krafs runtomkring.

    Svara

  • ida

    |

    Nån som vill förklara:
    Varför skriver så många:
    “bättre att vara gift när man köper hus”

    Varför? -Får man bättre lånevillkor som gift?

    Annars förstår jag inte skillnaden. Som sambo äger man 50% var och tar det slut äger man fortfarande 50% var.

    Som gift äger man 50 % var och som skild har man rätt till 50% var (utan äktenskapsförord).

    Svara

    • A

      |

      Skillnaden är främst om ens partner dör. Som gift får du din partners andel och dennes arvingar får ut arvet först när du också har dött (undantag för särkullbarn som kan få ut halva sin andel direkt) men om du bara är sambo så får du ingenting från din partner utan arvet går då direkt till dennes föräldrar om ni inte har barn eller till barnen om ni har barn. Då måste du alltså köpa ut partnerns arvingar från ditt hus om du vill behålla det istället för att automatiskt äga hela huset själv.

      Kort och slarvigt förklarat men ungefär så.

      Svara

  • Sandra

    |

    Jag tycker att alla par ska göra som dom vill, men förstår att det kan vara svårt när en person vill gifta sig, och den andra inte. Men tycker du skrivit så fint – att ni får leva livet tillsammans är det viktigaste! Själv är jag gift, och av religösa skäl (och för att jag ville saklart 🙂 ), kändes det väldigt viktigt för mig. Men tycker alla par ska leva livet på det sätt som passar er, så länge båda är lyckliga! 🙂

    Svara

  • M

    |

    Mina föräldrar gifte sig först efter 35 år ihop! Så det är absolut ingen brådska! Man måste vara säker på sin sak. 😉

    Svara

  • Rebecka

    |

    Hej!
    Min sambo var likadan. Han ville inte medan jag ville. Vi har hus och barn ihop så till slut efter 9 år tillsammans så insåg han att det kan faktiskt vara bra om något skulle hända. Så om allt går som det ska så gifter vi oss om 2 veckor.

    Svara

  • Nna

    |

    Nej men ok, hade jag haft ett underbara fönster med utsikt över takåsen hade jag absolut byggt elementskydd/sittbänk i fönstret, tänk med typ en hög växt i liten korg, några sittdynor, lite stilleben osv! Också perfekt snittyta för mingel.

    Svara

  • M

    |

    Jag vill inte vill gifta sig. Det beror nog främst på att mina föräldrar, som är mina förebilder, har varit tillsammans i 40 år (sedan tonåren) och för att jag vill skydda mina ekonomiska tillgångar. Är jurist så jag är mycket medveten kring det juridiska och använder det till min fördel helt enkelt. Alla har olika förutsättningar och olika önskemål. Det viktigaste är att man gör det som känns rätt för en.

    Svara

  • Sandra

    |

    Min sambo ville inte gifta sig, inte ens när vi förlovade oss (förlovningen var min idé och han sa ja till det), jag tyckte det var jobbigt men han var viktigare än att gifta sig. Med tiden ändrade han sig dock och vi kommer gifta oss väldigt snart, MEN jag hade aldrig velat göra det om det inte kändes rätt för honom också! (Kan tilläggas att vi varit förlovade i 6 år, så det tog sin lilla tid 😅)

    Svara

  • Lisa

    |

    Vi gifte oss pga det praktiska då vi planerade att skaffa barn. Inget stort frieri eller dyl. utan en enkel överrenskommelse oss emellan. Ingen stor fest heller utan fixade via svenska kyrkan och hade vigseln utomlands med närmaste familjen. Var precis rätt för oss. Man ska lyssna på vad man själv vill, det är det viktigaste.

    Svara

  • Martina

    |

    Att gifta sig har börjat kännas lite viktigt nu faktiskt, efter att jag träffat en kille som tidigare varit gift. Det springer liksom runt en kvinna i stan med hans efternamn! Och det är inte jag. De retar mig fasen, kan hon inte gifta sig med sin nya snubbe och byta igen! (tycker inte han det är trist att hon har exets efternamn förresten?)
    Dessutom måste vi ha världens bästa bröllop, det finns ju ett tidigare som det kan jämföras med!
    Jag skojar lite om detta, men barnsligt nog så är jag rädd att jag kommer vara lite besatt av deras bröllop om vi skulle planera vårt. Vad hade de för blommor, tårta, klänning, musik, mat osv, vi kan absolut inte ha liknande!

    Svara

  • Camilla

    |

    Har inte heller några gardiner i vardagsrummet och trivs bra så. 🥰 Släpper in mer ljus utan tycker jag. 🤗
    Min man ville heller absolut inte gifta sig. Och jag var helt ärligt inte heller så sugen. Men när vi köpte en stiga så sa jag att antingen ville jag att vi skulle skriva testamente (eftersom sambos inte har någon arvsrätt) eller så kunde vi bara gå ner snabbt på Rådhuset och gifta oss utan några krusiduller. Han var inte sugen på något av det. 🙈 Men efter att vi varit tillsammans i 22 år så sa han plötsligt: ”Men ska vi gifta oss?” 😳 Så för nästan exakt två år sedan så gifte vi oss på Rådhuset med våra mammor som vittnen. När vi kom ut stod våra familjer och närmsta vänner där och blåste bubblor och hade bubbel att skåla i. Sen gick vi alla bort på Barski och skålade i öl. Efter det gick bara vi och våra mammor och åt en fantastisk middag på Kol. Sen gick vi hem och hade bröllopsnatt. 😘 En helt fantastisk dag om du frågar mig. 🥰

    Svara

  • Maria

    |

    Som många redan skrivit, helt upp till er hur ni gör.
    Jag och min sambo har barn och hus ihop nu. Så för mig känns inte bröllop viktigt längre för inget slår att få barn ♥️ men eftersom juridiken är uppbyggd så att man har fler automatiska rättigheter som gift så kommer vi väl göra det ändå tillslut. För barnens skull om nåt händer nån av oss. Jag är 35 plus nu och orkar inte ordna en stor fest, lägga massa pengar på det osv. Medan min sambo gärna vill göra det lilla extra.
    Förstår att det är jobbigt när man tänker olika i frågan. Men har flera vänner som istället är oense med sina sambos om barn. Har 2 nära vänner som har 1 barn med sina män nu och båda snubbarna vägrar fler. För att det är jobbigt eller för att de inte ser syftet med syskon (typiskt ego-snubbar om man frågar mig) . Det tycker jag är en mkt värre sak att tycka olika om. Svårt att göra till en deal breaker också då de redan har 1 barn ihop och kvinnorna inte bara vill ge upp allt, lämna och börja om för att de vill ha fler barn. Så de får ge upp drömmen om syskon 😔

    Svara

  • Krista / Miss Macaronia

    |

    Tycker det är konstig åsikt att man behöver gifta sig pga det juridiska. Lär ju gå så mycket snabbare och billigare att gå till en jurist och säga att man vill ha ett testamente eller juridiskt avtal på exakt samma rättigheter med arv etc som om man vore gifta.

    Svara

  • Krista / Miss Macaronia

    |

    Eh har läst på nu, tydligen får ev. barn alltid minst hälften av ens laglott dvs hälften av arvet. Men ens partner får andra halvan om man skrivit avtal på det.

    Svara

  • Lovisa

    |

    Tycker bröllop känns riiiiikigt förlegat, dyrt, konstlat, får ångest av att ha mina gamla rave-polare tillsammans med faster Berit osv osv sen FÖR INGEN SPECIELL NYTTA? Känns fett konstigt att vilja skriva något sorts kontrakt att älska varann i nöd och lust när det inte går att lova. ”Men festen då!” Ja men ha en FET fest då och fira kärleken eller nått, skitkul ju 🥳

    Svara

    • Lovisa

      |

      PS hade aldrig heller haft gardiner i de härliga ljusa fönstren och matta alltså skönt och snyggt visst men det är noll praktiskt, och får ångest av vad jag hittade i min ryamatta vid flytten 😅

      Svara

  • Sara

    |

    Behövs absolut ingen gardin!
    Brickan är ju superfin, inte alls äckligt, du slickar väl ändå inte på den som en del gör med burkar! (Helt på din sida i den frågan.)
    Ang. giftermål eller ej. Jag och min sambo har olika syn på saken. Vi har två barn och till de kom så hade jag ingen önskan om att gifta mig men av praktiska juridiska skäl så skulle jag vilja att vi gifte oss. Har inga typ inga gifta par på min sida släkten medan alla på sambons är gifta. Fast här är det jag som vill men inte han. Känner lite som du att vill han inte så tänker inte jag ‘tvinga’ honom. Hoppas han en dag ändrar sig men om inte, ja då är det så. Dock skulle jag vilja ha samma efternamn som resten av familjen.. det och tryggheten är det jag är ute efter. Ingen av oss gillar en massa uppmärksamhet så en liten privat ceremoni men med en större fest skulle passa oss. Nu blev det nog lite rörigt men.
    Ha det bäst!

    Svara

  • Imsy

    |

    Min man ville inte gifta sig först för att han tyckte det var så onödigt, bara en bit papper men efter 10år, 2barn, hus och 40-årsstrecket så kändes det bara konstigt typ att referera mig som sin sambo? Flickvän? Fästmö? Allt kändes så lättvindigt och oseriöst. Så han kallade mig sin fru ändå på jobbet och då kunde vi lika gärna gifta oss. Ett litet magiskt rådhusbröllop. 🙂

    Svara

  • Jessica

    |

    Min syster och hennes tjej valde att ha en större kärleksfest samma år som de båda fyllde 30 år, för att “visa” att de bestämt sig för att leva resten av sina liv tillsammans men de ville INTE gifta sig då de av olika anledningar inte gäller konceptet äktenskap. Så dom fick sin fest med alla vänner och familj, men “slapp” själva äktenskapet. Man får göra precis som man vill helt enkelt 🙂 Och ja, kan folk bara sluta fråga om det inte är dags att gifta sig osv. Håll snattran och sköt dig själv! 🙂

    Svara

  • Lovisa

    |

    Tycker inte heller det behövs gardiner till dom där fönstren. Att dom är så djupa gör sitt

    Svara

  • Hannah

    |

    Jag älskar att vara gift med min man. Det faktum att jag kan säga ”min man”. Att han kallar mig ”min fru”. Att vi delar efternamn. Den juridiska tryggheten för oss och vår son. Hur det juridiskt påverkar vår gemensamma ekonomi. Att jag fortfarande blir glad när jag ser ringarna på mitt finger.

    Vi hade ett relativt stort och dyrt bröllop, men det är äktenskapet som var det viktiga. Bröllopsdagen var bara ett plus i kanten.

    Svara

  • Carro

    |

    Har ett boktips gällande giftermål: committed av Elizabeth Gilbert. Tyckte den var otroligt välformulerad och lite eye opener om hela grejen att gifta sig (den är alltså främst faktabaserad). Måste läsas på engelska, hon skriver så bra!!

    Svara

  • N

    |

    Det här angående giftemål.. alltså när jag var yngre så tänkte jag mig att “åh klart man vill gifta sig”. Ju äldre jag blivit desto mer har jag nog ändå förstått att det kanske handlade mer om grejen att fira ens kärlek till varandra, en stor fest för sina vänner och så får man klä sig i fina kläder haha. Visst det är superfint att vilja lova varandra fina saker, visa att man vill vara med varandra livet ut, men det kan man ju göra där och då ändå?

    Och det här är inte för att låta fyrkantig/konstig eller något: Men har man liksom ingen anledning (som ex. barn OBS!!! något jag har fått HÖRA är en anledning) att gifta sig, så blir det ju bara enklare OM man faktiskt skulle gå isär sen. Slippa hela grejen med skilsmässa osv.

    Ah jag kanske låter sjukt otroende på kärlek, men jag lovar att det inte är så haha.

    Jag har hela mitt “bröllop” uttänkt, eller ja, hur jag skulle vilja ha det och vad jag vill ha för klänning, vart jag skulle vilja ha det etc. Men..jag vet inte om jag känner att jag vill skriva på papper liksom. Ringar och allt kan man ju ha ändå tänker jag? Eller är jag helt ute och cyklar? :S

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv