Så nyfiken om besöksantalet går upp något nämnvärt när Isabella nämner din blogg i sitt inlägg idag (även om hon inte länkar till dig). Funderar alltid hur stor kraften i hennes blogg är ?
– Intressant fråga! Blev själv nyfiken på om det skulle påverka eller inte. Precis som du skriver länkade hon ju inte, utan nämnde mig bara i text. Här är resultatet:
Hon nämnde mig den 21 februari. Som ni ser är det knappt någon skillnad. Möjligtvis fick jag några hundra fler besök, men det är svårt att säga att det verkligen är därför. Hade hon länkat tror jag nog att det hade synts lite mer, men det här påverkade alltså inte nämnvärt.
Heej! Har läst din blogg i flera år nu och har alltid gillat när du svarar på frågor från läsare. Har precis gått genom mitt första breakup (efter ett förhållande på 1 och ett halvt år) och känns precis som du skrev om att bli hjärtkrossad. Just nu känns det som att jag aldrig kommer kunna gilla någon annan igen och att jag kommer vara singel för alltid (ifall mitt ex inte vill ha tillbaks mig hehe). huuuur ska man kunna gilla någon och till och med kunna älska någon igen?? Det känns som att jag aldrig kommer bli redo för ett nytt förhållande? Haha känner mig bara riktigt lost när det kommer till kärlek nu och du har ju klarat att move on från ett heartbreak, så hur gör man? Stor kram!!
– Alla de tankarna du har hör till ett breakup. Jag har känt exakt likadant! Det ironiska är att det känns så varje gång och trots att man vet att det inte är sant eftersom man varit med om det innan så föreställer man ändå sig hur man kommer dö ensam och aldrig kommer älska igen. Men lyssna nu på mig för det jag säger är 100000% sant: Du kommer att älska någon igen och du kommer inte vara singel för alltid om du inte vill det. Det bästa är dessutom att det till och med kommer vara bättre! När det kommer till nya relationer går kurvan alltid bara uppåt. Ditt nästa förhållande kommer vara bättre än det som varit. Man lär sig, utvecklas och mognar.
Men det jag säger kanske är svårt att ta in just nu. Det är pissigt med breakups och jag förstår om du mår skit. Det kommer du tyvärr att göra ett tag och det är okej. Men jag lovar, lovar, lovar att det blir bättre. Du måste bara hålla ut <3
Jag skrev en krönika med en liten guide hur man kommer över någon för några år sedan. Du hittar den här. Tycker den är aktuell fortfarande. Annars kan jag rekommendera Law of attraction. Det är superflummigt. Men det har hjälpt mig massor med ångest kring breakups och destruktiva tankar. Sätt nu en tidsram och fantisera om hur bra du kommer må då och hur ditt liv ser ut då. Tappa inte hoppet. Snart är din tid här. Tänker på dig. Kram!
Det är så lyxigt med engångshanddukar, älskar när restauranger etc har det! Men känns det inte lite omiljövänligt att tvätta en handduk efter bara en användning? Den hinner ju inte bli smutsig på det liksom och så måste man antagligen tvätta oftare. ?
– Funderade på det också, men tror inte det gör så stor skillnad ändå. Handdukarna är ju små och egentligen är det bara att slänga in en hög i en maskin som jag hade kört oavsett. Tror helt ärligt inte att ett gäng mini-handdukar tar mer plats än två vanliga hand-handdukar som jag brukar ha. Är inte helt säker, men oavsett borde skillnaden vara minimal 🙂
Hej! Bara en liten fundering, nu när du fått upp ögonen för vego-mat och så, du har inte funderat på att gå över till cruelty free smink? Jag lovar att du skulle hitta ersättare till dina favoriter, det finns såå många märken därute med grymma produkter som inte är djurtestade ?
– Jo, det är nog en av de punkterna jag är minst perfekt på i mitt liv (av många saker ? ). Tänker ofta på att jag successivt måste hitta nya, mer försvarbara favoriter. Självklart vill jag ju inte stötta märken som testar på djur! Jag vet faktiskt inte varför jag inte tar tag i det här. Jag har ju haft frågan uppe tidigare, men ändå bara fortsätter jag i min egoistiska bubbla. Nu har jag köpt på mig ett ganska bra förråd med mina favoriter, men efter det ska jag sikta på att hitta ersättare.
Btw! Fick tips på bra märken som ej testar på djur:
Urban Decay
Make up Store
Isadora
NYX
Anastasia
the Balm
Too Faced
Ni får gärna komma med fler tips i kommentarerna! Min läsare Sara påpekade dock att det ibland kan vara svårt att avgöra vad som är cruelty free och inte om man ser till ägarförhållanden. Det finns många märken som är cruelty free, men som ägs av märken som inte är det. Men precis som Sara skriver så får man då göra en bedömning själv. Iaf. Tack för att ni gör mig smartare och bättre hela tiden <3
Jag har också blivit modern familj frälst! Så himla rolig serie och Phil är så himla lik min sambo i sättet ibland så det blir ännu roligare ?
Vad tycker du om kritiken mot vänner? Att många kritiserat den för att vara homofobisk bland annat? Har själv tänkt på det hela tiden. Men bortsett från det älskar jag den serien också!
– Ja, det är tyvärr mycket som är problematiskt i Vänner (som jag förstått först i vuxen ålder!). Det är homofobi, fatshaming och tråkiga könsnormer för att nämna några saker. När jag ursäktar serien för mig själv brukar jag tänka att den gjordes i en annan tid med manusförfattare som inte ”visste bättre”. Jag har funderat mycket på det här att uppskatta saker som exempelvis inte är feministiska och alltså….jo jag bestämmer att jag får det. Jag får lov att tycka att Vänner är en bra serie trots att den är problematisk, jag får lov att skratta åt icke PK-skämt och jag får uppskatta filmer som inte överhuvudtaget klarar bechdeltestet (bara jag som tänker bechamelsås varje gång man pratar om bechdel btw? ?) osv. Det viktiga är att vi problematiserar och belyser. Sen ska man såklart bojkotta när det är riktigt illa, men Vänner, för mig, är mest en serie som ur vissa synpunkter blivit rostig med åren. Jag tycker fortfarande att det mesta i serien är väldigt roligt (trots att en del skratt fastnar i halsen).
Vad är det för sås du har på pastan? Ser sjukt gott ut! ?
– Det är F’s specialare när vi vill ha en snabb pastarätt. Vi har ju skippat bacon nästan helt det senaste året, så jag hade glömt hur gott det är 🙂 Ingredienserna är svamp, bacon, purjolök, grädde, buljong, soja, vitpeppar och svartpeppar. (Och massa parmesan ofc).
Hur gör man om man drömmer om att skriva krönikor och vet att man är rätt bra på att skriva? Får ofta höra i min blogg att läsaren får känslan av att själv suttit bredvid samt att jag är bra på reflektion. Tänker att det är två rätt bra egenskaper om man vill bli krönikör. Vad för typ av texter ska man liksom visa upp?
– Åh, men det är ju bästa komplimangen. Vad roligt! Vet du. Man bara gör det! Skriv en krönika på 2000-4000 tecken om en vardagssituation, ett ämne, en händelse eller något aktuellt i samhället och skicka in till en passande tidning eller sajt. Skicka till flera stycken och tänk att det är helt okej att få ett nej. För det är ju faktiskt det värsta som kan hända. Ett himla nej. Vi har alla fått ett nej någon gång. Man överlever. Heja dig! Sätt igång och gör det nu!
Du har svarat på detta tidigare säkert men jag testar att fråga ändå. Hur tycker du man ska ta betalt om man skulle bli krönikör på en tidning? Vad är rimligt att tänka liksom, om man dessutom är okänd..
– Jag skulle tänka ungefär 50 öre – 1 krona per tecken beroende på hur stor tidningen är. Alltså en text på 2000 tecken = 2000 kronor. Tänk på att blanksteg också räknas som tecken. I tidningar vill man veta ”hur mycket plats” en text tar och räknar alla tecken. Så när du tittar i Word är det här du ska kika:
Detta svar hade jag alltså tjänat 150-300 kronor på. Man tackar 😉
Upplever du att det är svårare att försörja sig på bloggande idag jämfört med för några år sen? Att bloggar är lite på väg utför nu när Youtube tagit över och blivit så stort? Eller är det bara jag som har fått för mig att färre människor läser bloggar nu för tiden kanske? ?
– Nej, jag upplever inte det. Men jag tror att det är för att jag har mer tid till att ta betalt för bloggen nu (samarbeten etc.). Det kanske hade varit mer pengar i det om jag satsat mer för några år sedan, jag vet inte. Är lyckligt ovetandes, haha. Sen är det inte så att Youtube och andra medier (nödvändigtvis) tar marknaden från bloggandet. Bloggandet är fortfarande en mycket bra form för företagen att marknadsföra sig om man tänker på inlänkar och google-resultat (förutom det självklara då: exponering). Det är också viktigt att tänka på att mindre influencers har stort värde ur olika synpunkter. De har exempelvis ofta mycket större inflytande på sina läsare eller kanske en bra nisch. Många företag väljer just att satsa på mindre influencers av olika anledningar.
Något som jag dock märker stor skillnad på jämfört med några år sedan är ersättningen för banners och annonser på bloggen. Det får man knappt någonting för längre. Det ger en viss summa såklart, men jag är ändå beroende av samarbeten för att gå runt.
Hej Regina!
Jag tyckte också dina inlägg om din farmor var jättefina. Man känner kärleken! Även alla andra gånger du skrivit om henne. Jag har också funderat på en sak i samband med hennes bortgång. Om du inte uppskattar min fråga kan du bara bortse från den, det förstår jag då det är ganska personligt! Men jag har tänkt på att du ett par gånger jar skrivit typ ”Vi ses i paradiset!” i inlägg om henne. Jag tolkar det som koppling till Jehovas vittnen? Vilket jag också vet att du skrivit om flera gånger förut. Att en del av din familj är med där men du inte. Jag är själv väldigt, vad ska man säga, andligt intresserad och söker ständigt svar på stora frågor och själslig utveckling. Syftar meningen om paradiset bara på att din farmor (eventuellt?) var jehovas vittne? Eller är det så att deras bild av vad som händer efter döden också liknar din bild, fast du inte är aktiv inom organisationen? Hoppas du förstår hur jag menar. Vad tror du händer när det här livet tar slut? Jag funderar ofta på det och läser gärna dina tankar om det. Såvida du tycker det känns okej att svara på såklart! Trevlig helg! <3
– Tack snälla vad glad jag blir <3 Ja, det är en koppling till JV då de ju tror på paradiset och evigt liv. Jag skriver så för att hedra henne, men också för att jag hoppas hon har rätt och för att det ger mig tröst att tänka så. Jag vet inte vad som händer efter döden och jag önskar verkligen att jag var troende och att jag också hade ett hopp. Men jag är inte det och det är inget man kan tvinga sig själv att vara. Jag tänker att det är okej att föreställa sig det som får en att må bra och ger en tröst, även om det egentligen inte är logiskt (för mig). Hon väntar på mig i paradiset <3
Hej Regina, detta har inget med inlägget att göra, men vill ändå fråga lite. Jag har fått resultat på mitt cellprov att jag har lindriga cellförändringar och ett hpv-virus som som kan ge förändringarna. Jag minns att du hade förändringar och senare fick göra en konisering. Hur ”grova” var dina förändringar? Jag fick typ panikkänslor av brevet och tänkte CANCER (!), förstår dock nu att det är vanligare än man tror och jag är tacksam att cellprovtagningen finns. Jag har ett uppföljade läkarbesök om två veckor och försöker lugna mig inför dess. Hur gick ditt sånt besök till? Kan de typ se förändringar med blotta ögat eller är det liknande prov som vanligt cellprov? Jag hoppas du vill skriva några ord, alltid bra att lyfta såna här frågor, vilket jag tycker du är så bra på och är en av anledningarna till att jag följt din blogg i många år! Du är toppen!
– Ja precis, jag fick göra en konisering, alltså ta bort en del av livmoderhalstappen. Jag kände precis som du. Jag möttes av ett tjockt brev innanför dörren och fick panik eftersom jag förstod redan då att så mycket papper inte kan betyda något bra. Men jag har förstått i efterhand att det är ganska ”vanligt” med cellförändringar och behandlingen är förebyggande, man har alltså inte cancer (än). Nu kanske du redan har varit på ditt läkarbesök, men det som händer är att de gör en kolposkopi. De baddar på en lösning med ättika och jod och sedan tittar gynekologen på förändringarna i ett mikroskop (förstod jag det som). Jag fick aldrig veta vilken svårighetsgrad mina förändringar var, men jag antar att de var medel eller svåra eftersom jag också fick göra ett vävnadsprov samtidigt. De nöp alltså bort en liten bit av min livmoderhalstapp (typ ett riskorn) och skickade på analys. Sedan fick jag resultatet och fick komma tillbaka och göra koniseringen och efter det har allt sett bra ut som tur är. Hoppas det går bra för dig! Tänker på dig <3
En spegelbild någon dag efter operationen. Sjukt att mobilbilderna var så dåliga då btw? Det tyckte jag inte då. Snacka om att ribban höjs.
Nu har jag en fråga som inte alls har med inlägget o göra men som är ett dilemma för mig just nu. För cirka en månad sedan blev jag uppsagd på mitt jobb (lång historia om varför, men inte relevant till denna fråga) och nu har jag sökt en hel drös med annat. Jag har rätt mycket erfarenhet och i Januari kommer jag börja plugga Visual Merchandiser på distans också.
Jag har fått erbjudande om jobb i en välkänd klädesbutik, dock utan kontrakt och endast för inhopp och kanske eventuellt låga timmar som man får arbeta sig upp under lång tid. Men ligger även på att eventuellt få ett annat jobb med, i en helt annan bransch fast med heltidskontrakt. Mitt dilemma är nu att jag verkligen vill jobba på det första, i butiken. Men det är sjukt osäkert. Men jag ser mig själv att kämpa för en karriär inom det.
Men sen kommer det problemet in att man ska ha råd att leva med. Vilket jag kanske inte kommer göra med endast inhoppsarbete. Därför vore det andra jobbet mycket bättre, men det är i en bransch jag inte brinner för och inte känner för att växa inom. Men det är en säkerhet.
Jag vet inte vad jag ska göra, för hjärtat säger osäkerhet och hjärnan säkerhet. Det kommer förmodligen sluta med säkerheten då jag får tänka långsiktigt, och det kanske tagit lång tid att bygga upp något annat inom det osäkra. Men där ligger inte hjärtat.
Har pratat med vänner, familj etc och alla tycker säkerheten. Men jag vill bara höra din (som utomstående) åsikt. Du har yoloat <- sorry för det hemska ordet, en del men ändå lyckats få det bra tillsist. Du kan klara dig på ditt egna företag redan visserligen, det kan inte jag. Gaaah. blir tokig här!
– Först och främst förlåt för sent svar. Nu har du säkert redan tagit ett beslut, men jag svarar dig ändå. Såhär tycker jag: Följ hjärtat och yoloa! Du bara måste det! Allt annat löser sig, tänk inte på det och gå dit hjärtat vill. Visa framfötterna och allt du går för och plötsligt har du en heltidsanställning och plötsligt har du klättrat. Tills dess kanske du kan kombinera det med någon typ av extrajobb? Eller ändra vanor och bo billigare? Deltidsjobb är dessutom perfekt att kombinera med distansstudier. Jag bara känner starkt att man inte ska välja säkerhet bara för att det är tryggt, du ska ju leva också. Släck inte din glöd. Gör det du känner hela ner i magen att du vill göra. Lova! Och vet du, skulle allt skita sig eller om du skulle ångra dig kan du bara hitta ett sånt där tryggt jobb igen. Heja dig!! 🙂
Nyfiken! Behöver du skatta på det du får hemskickat eller räknas det som ”gåvor”?
– Nej, jag skattar endast på betalning. Det vill säga att om jag får saker mot motprestation, alltså om jag får dem för att vi kommit överens om att jag ska göra reklam så är ju det en betalning. Men när ingen motprestation krävs eller när ett paket bara dyker upp utan att jag vet ens visste om att jag skulle få det så ska det inte skattas. Det vore ju väldigt knäppt och orättvist att behöva skatta för saker jag inte ens bett om eller ens kanske vill ha. Ibland kan det hända att jag får en fråga om jag vill ha ett bud eller liknande (dock väldigt sällan pga bor i Skåne) och då tackar jag ja om jag är intresserad, men är tydlig med att ingen motprestation krävs, alltså att det inte är ett krav att jag behöver visa upp det i mina kanaler.
Det kan jämföras med pressutskick till tidningar eller dylikt. Hamnar det i tidningen: Yaj! Om inte: Spelar ingen roll eftersom mottagaren och avsändaren inte har någon överenskommelse. Så ja, precis, det är en gåva. Makade det någon sense? 🙂
Senaste gåvan jag fick. Sjukt god parfym från Juicy Couture : ))
Hej du! Jag behöver dina kloka tankar om min kniviga situation. För några år sedan inledde jag en relation med en man som redan från början var tydlig med att han inte ville ha en relation. Jag visste redan då att det här var en dålig idé, men jag var så kär. Samtidigt som han sa att han inte ville så agerade han på ett sätt som vittnade om motsatsen. Vi hade det underbart ihop i några månader tills han backade ur. Nu har det gått två år och vi har tagit upp kontakten igen. Vi har varit noggranna med att vi bara ses som vänner och jag trodde att jag skulle klara det. Jag hade fel. Jag är så kär. Jag försöker intala mig att bara jag får vara en liten del av hans liv så räcker det. Jag vet att du antagligen kommer att skriva att jag ska bryta med honom, att jag i längden är lyckligare utan honom. Jag vet också att jag nog inte kommer kunna följa det rådet. Jag vill inget annat än att få vara med honom. Med honom i mitt liv känner jag mig levande. Har du något bra tips på hur man kan vara vän med någon utan att bli hjärtekrossad? Typ bara låta bli att vara kär?
– Men såhär. Nu måste du ta tag i dig själv och fokusera på vad du vill ha och vad du är värd. Räcker detta verkligen för dig? En ”relation” med någon som du vill vara mer än vän med, men som inte känner samma för dig? Är det verkligen vad du söker i livet? Gör det dig lycklig? Jag tror inte det. Istället för att säga till dig att du inte borde träffa honom mer uppmanar jag dig till att ändra sättet du tänker på. Du ska inte nöja dig med något mindre än vad du vill ha. Tänk att det inte är han som väljer bort dig, det är du som väljer bort honom. DU vill inte ha det såhär. Du vill ha mer och om inte han vill det också så vill du inte vara med honom.
På ett sätt är det fint att du skriver att du inte vill något annat än att få vara med honom och att du känner dig levande med honom i ditt liv. Ta vara på den känslan, men du måste försöka skapa dig ett liv där du kan må så oberoende av någon annan. Det är så mycket lättare sagt än gjort, jag vet. Men steg ett är att ändra dina tankebanor. Föreställ dig hur du vill ha ditt liv, hur du vill känna och må. Skriv sedan ner det så att du har det tydligt framför dig. När du har gjort det kan du börja sträva dit. Den här mannen är INTE din enda väg till lycka. Jag lovar dig det. Du lurar dig själv genom att tro det. Den finns en blogg som hjälpt mig så himla mycket vad gäller att ändra mina destruktiva tankebanor. Läs hennes LOA-guider här. Hoppas att det är till någon hjälp även om det är ganska flummigt ibland. Massor med kramar till dig förresten! Förlåt att jag låter hård. Jag vet att det inte är lätt. Men jag är så övertygad om att du kommer ur det här och mår strålande sen. Puss! <3
Hej! Efter ditt senaste ”svar på kommentarer-inlägg” har jag fastnat i en tanke och känner att jag måste fråga hur du tänker! Min kille har en nära tjejkompis vilket jag var helt fine med tills jag fick reda på att de haft en sexuell relation ca 1 år innan vi blev tillsammans (vi har varit tillsammans ett par månader nu).
Han menar att de slutade ha sex för att de inte ville förstöra sin vänskap och aldrig var intresserade av varandra ”på det sättet”. Idag är det bara vänner och jag försöker vara fine med det men det är svårt. För mig låter det konstigt att vara nära vän och ha sex med någon men inte vara kär. Tänker att det typ är definitionen av kärlek. Jag har träffat tjejkompisen någon gång och hon verkar jättetrevlig, nu vet jag inte om jag ska försöka lära känna henne eller undvika.. Vill ju att han ska hänga med sin vän men tycker det är jobbigt när jag vet att de haft en annan relation tidigare. I efterhand ångrar jag att jag ens frågade, vore mycket bättre att inte veta att de legat tidigare men det är ju lätt att vara efterklok ?
Tack för en grym blogg, du gör mina dagar lite roligare! Kram.
– Oj. Den här var svår. Du vet ju att jag är all for att ha kompisar i alla möjliga kön (för det finns ju så många, haha). Min bästa kompis är ju en kille. Men vad gäller just den här situationen hade jag också tyckt det varit jobbigt. Så jag förstår verkligen dig! Jag tänker att det vore fine om de haft sex en gång, eller till och med två eller kanske tre beroende på situation och sen kommit på att de inte är mer än vänner. Men de verkar ju ha haft en KK-relation? Jag kan bara utgå från mig själv och jag skulle inte kunna ha en sådan relation med en vän. Jag tänker precis som du att nära kompisar + attraktion är definitionen av kärlek. Jag menar dock inte att döma och alla är ju olika. Det är bra att han är ärlig mot dig och jag tycker faktiskt att du ska lita på det han säger. Jag hade hanterat denna tjejen som ett ex. Jag tycker absolut att de ska få umgås och att du ska bekanta dig med henne, hon är säkert jättetrevlig precis som du skriver. Men han måste förstå att det här är lite känsligt för dig och om du t.ex. är obekväm med eventuella filmkvällar eller liknande aktiviteter bara dom två. Alltså: respekt och förståelse gäller och han får nog vara lite extra mån om dina känslor vad gäller just henne. Öppna kort gäller och om du tycker att något inte känns bra får han respektera det.
Jag måste också säga att jag tycker att du verkar så vettig och reflekterande. Tycker du verkar hantera det här strålande! Kram <3
Hej!
Jag har följt dig så länge jag kan minnas. Det känns som att vi är kompisar och jag är så tacksam över att jag fått följa dig genom de toppar och dalar som ditt (och allas) liv inneburit. Jag vet att du i perioder har mått dåligt. Jag har fått uppfattningen om att ditt dåliga mående nästan alltid har gått att härleda till att det har hänt svåra saker i ditt liv. Jag hoppas att du inte tycker att jag är för ”närgången” här och du behöver givetvis inte svara om du inte vill. Min fråga är om du mår dåligt och/-eller har ångest ”utan anledning” också? Hur hanterar du det? Jag själv har levt med ångest i hela mitt vuxna liv. Du är ett par år äldre än jag och jag undrar om du har ändrat syn på svåra saker i livet? Kan man vara lycklig? Går det att må bra även om livet handlar om att hantera ångest? Du är så klok och oavsett vad du har för relation till ångest (kanske har du någon i din närhet som lider av ångest?) så är jag nyfiken på hur du ser på ångest? Jag vill vara tydlig med att jag menar riktig ångest när jag skriver ångest. Inte typ glömma-nycklarna-hemma-ångest. Tack för allt. Dina dagliga inlägg har varit en trygghet för mig under alla dessa år.
Svar: Tack för fina ord och för att du hängt med så länge <3 Jag tycker att din fråga var så bra och intressant att jag ville ge den ett eget inlägg. Ångest är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. För jag har, precis som du, levt med ångest i hela mitt liv och tycker det är ett viktigt ämne att lyfta och delar gärna med mig om mina tankar och hur jag brukar hantera mina jobbiga perioder. Som med allt i livet är det skönt att veta att man inte är ensam.
För mig finns det två typer av ångest. Den ena typen är den man kan härleda till något. Exempelvis att man gjort bort sig, att man är nervös över något eller om det hänt något jobbigt. Den andra typen är den jag kallar för ”kemisk ångest”, precis som du skriver att man har ångest utan anledning. Det kan bero på alkohol, PMS eller att man känner den den jobbiga ångest-känslan utan anledning. Man mår dåligt utan att veta varför. Jag delar därför upp mina tankar i två ångest-kategorier:
Ångest man kan härleda
Jag brukar försöka reda ut VAD det är som ger mig ångest och varför. Vad handlar egentligen känslorna om och hur kan jag få det att kännas bättre? Kan jag göra en plan? Finns det något i mitt beteende jag kan ändra för att inte hamna där? Går det att lösa? Grubbla och älta, men försök sedan hitta en lösning. Det som hänt har hänt och nu blickar vi framåt. Detta är egentligen den bästa typen av ångest eftersom man vet varför man mår som man gör och om man bara reder ut vad det är som skapar den klumpen i magen är man ett steg närmare en lösning.
Ångest utan anledning
Ibland mår jag dåligt och vet inte exakt varför. Sådär riktigt dåligt att de där get up, dress up, show up-citaten känns som ett hån. Jag har kommit till punkten att jag tycker det är okej att må dåligt. Jag gör det ibland och så är det med det. Det är helt okej att ha en dålig dag. Alla känslor är tillåtna. De kommer över en plötsligt och det är inget man kan motarbeta. Ingen väljer ju att må dåligt. Men man måste komma ihåg att alla känslor är tillfälliga. Det kommer gå över. Det är inte farligt att känna så och det är okej.
Något jag brukar göra är att sätta en tidsram för mig själv. Det kan vara allt ifrån en timme till en hel dag och under den här tidsperioden får jag lov att må så dåligt jag bara kan. T.ex. Idag är en riktig pissdag och det finns inte någon mening med någonting och livet suger. Men imorgon är en ny dag och då ska jag vara klar med de dåliga tankarna. Men fram tills dess är det helt okej att må som jag gör. Det här fungerar såklart inte alltid, vi är ju inte robotar. Men det hjälper mig att inte pressa mig själv till något jag inte är kapabel till just då (och i sin tur känna mig misslyckad för att jag inte lyckas) och det är en lättnad för mig att tillåta mig själv att må dåligt. Det är ju inte farligt att må dåligt. Man är inte misslyckad för att man mår dåligt. Man får lov att vara ledsen, arg, nedstämd och olycklig. Man måste bara ha tillit till att det går över och se till att inte fastna i det. Som Therese Lindgren säger: Jag är inte en olycklig person som ibland mår bra, utan en lycklig person som ibland inte mår så bra. Så brukar jag försöka tänka. När jag orkar tar jag tag i mig själv igen. Försöker komma ur mina destruktiva vanor, borstar av mig och försöker igen. Och oftast går det då.
Slutligen, några tips:
– Var inte rädd för att söka hjälp om det går för långt, eller om du känner att du behöver det. Att ta hand om sitt psykiska mående är minst lika viktigt som det fysiska. Kan rekommendera KBT och mindfulness.
– Kolla upp så att att dina värden är bra och att du inte har brist på något. Exempelvis D-vitamin, hormonobalans eller att sköldkörteln inte fungerar som den ska.
– I avsnitt 10 av Veckans Smash pratar jag och Moa om ångest. Lyssna gärna på det!
– Michaela Forni har skrivit en del om ångest i sin bok ”Jag är inte perfekt, tyvärr”. Den handlar dock främst om ångesten man kan härleda till något. Hon pratar om vad ångest egentligen grundar sig i och ger handfasta tips. HÄR skriver jag om hennes bok.
Menar absolut inte att ”skälla” på dig, men hur tänker du kring att köpa/använda äkta skinn? Tänkte då du fick sån avsmak för kött och sånt sen du såg den där dokumentären. Om du kunde förklara lite hur du tänker och tycker ? Älskar din blogg!
– Haha åh, den där dokumentären alltså. Den skakade verkligen om mig. Jag är glad att jag sett den och att jag har ändrat på mina vanor, men några veckor där visste jag knappt vad jag skulle ta mig till. Men för att svara på din fråga. Jag har ju, som jag nämnt flera gånger, valt att fortsätta äta kött (dock i mycket mindre mängd). Jag lever alltså inte en vegansk livsstil och har inte direkt några tankar eller åsikter vad gäller att köpa och använda skinn. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte är insatt i om den industrin är sämre för djuren än att vi äter dem? Jag förstår självklart att ingen av alternativen är bra. Därför har jag samma synpunkt som jag har vad gäller kött: vi ska göra det med måtta. Jag undviker päls och om jag skulle köpa något i läder skulle det vara något som jag verkligen vill ha och kommer slita med hälsan. Alltså inget köp-och-släng. Om alla skulle tänka så tror jag att vi skulle kunna komma en bra bit på vägen.
Hej Regina! Jag är en te-lover av rang jag med ? Dricker grönt te med sukett hela dagen i skolan,gör en egen chai-latte när jag kommer hem och camomill med honung på kvällen. Är nyfiken – dricker du te rakt av – eller har du mjölk,grädde,socker? Gamla hederliga Earl Grey med en skvätt grädde och sukett är himlen!
Kram och trevlig helg!
– Åh vad gott det lät med chai-latte. Det måste jag prova en dag 🙂 Jag dricker te rakt av utan något i. Jag vill varken ha mjölk, grädde eller socker. Jag vill ha den som den är. Förutom iste. Det vill jag ha sött.
Har en fråga angående reklam! ? När företag kontaktar dig brukar du tänka på hur många andra som redan samarbetar med det företaget och efter det avgöra om du också vill jobba med dom? T.ex nu Daniel Wellington samarbetar ju också med t.ex. Bianca Ingrosso, Kenza, Therese Lindgren och vääääldigt många andra. Kan du då ibland tänka att ”Nej jag vill inte göra detta samarbete för dom jobbar redan med 20 andra bloggare och jag vill vara ensam med min reklam” eller kör du mer på att det är ett bra märke och då gör du det? Inser nu också att du kanske inte ens vet om hur många andra samarbeten det finns när dom kontaktar dig… Luddig fråga kanske haha
– Jag ska ärligt säga att jag aldrig har tänkt i de banorna. Jag skulle såklart resonera så om företaget hade samarbetspartners som stod för saker som jag verkligen inte står för och tror på, då skulle jag kunna välja bort dem av den anledningen. Men jag gillar ju Bianca, Kenza och Therese, så det är inget problem i detta fall. Jag tänker snarare att om ett företag jobbar med många andra influencers så är det ett vettigt och bra företag, annars hade ju inte folk velat jobba med dem. Jag förstår inte det här med att vilja vara ensam med sin reklam? Varför är det viktigt? Det viktigaste för mig är att jag genuint gillar produkten eller tjänsten och att jag tycker att företaget verkar bra att jobba med. Jag skulle inte göra reklam för något jag inte gillar för att ”alla andra gör det” och jag skulle inte heller tacka nej till ett bra samarbete för att för att de jobbar med många andra influencers.
Hur tänker du? Eftersom du ställde frågan kanske du har tankar om detta. Tycker du att det är negativt om ett företag arbetar med många influencers och varför? Jag är genuint nyfiken, för jag har aldrig själv funderat på det här 🙂 Och OM du tycker det. Tycker du samma sak med andra marknadsföringskanaler? Alltså om t.ex. Ben & Jerrys skulle synas på tv, på billboards på stan, i tidningen, i radio och direktreklam i brevlådan. Tycker du att det är negativt då? Och tycker du att någon av dessa marknadsföringskanaler borde tackat nej eftersom Ben & Jerrys syns överallt? Eller handlar det om när det är just ”liknande kanaler”?
Alltså hur gör man när man slits mellan två killar? Den ena har jag varit tillsammans med i 4 år och varit sambos i ett år som jag älskar men känner ibland att i vår vardag finns det ingen kemi, den andra är min första kärlek som jag har tänkt på varje dag sedan det tog slut, dock har han en flickvän som det inte står stabilt med. Vi har inte träffast på två år men när vi väl träffas så slår det gnistor om vår kemi och han sade att han saknar mig. Vem väljer man? Den som man har ett stabit och tryggt förhållande eller den som dyker upp i ens deömmar efter 6 år isär?
– Oj. Alltså jag tänker såhär. Det är omöjligt att vara kär hela tiden. Det är fantastiskt och sprakande i början, men sedan kommer vardagen och det är inte sådär spännande och pirrande. Det är dumt att förvänta sig. Men såklart ska man känna sig kär ibland. Du skriver att det inte finns någon kemi i er vardag, men finns det kemi ibland? Finns det något ni kan göra så att du upplever det oftare? Du skriver ju att du älskar honom, det känns sorgligt att ge upp det. Det är ju något fint man ska ta vara på <3
Vad gäller den andra killen tror jag att du har romantiserat det i ditt huvud. Jag vet såklart inte. Kanske är han din ”the one” och kanske är det en bättre match för dig, jag är inte rätt person att svara på det. Men du måste komma ihåg att en vardag kommer med den killen också. Kanske en bättre vardag dock, jag vet som sagt inte.
Du får reda ut om du vill stanna med din nuvarande kille eller inte. Du skriver att du älskar honom, men om ditt hjärta längtar ut kanske inte det är tillräckligt. Du får helt enkelt ta reda på hur mycket du längtar ut och varför. Att lägga allt hopp på att det hade varit magiskt med en annan kille är inte realistiskt. Men du ska såklart lyssna på din magkänsla. Hoppas att du kommer fram till ett svar snart. Jag tänker på dig! <3
Ah, står inte ut längre! Jag har börjat kolla på Skam (ja, jag veeet) och det är en sak jag stör mig så enormt på.
De är så galet dåliga på engelska, det är skämskudde varje gång de yttrar ett ord på engelska. Är det så att engelskan i Norge inte är speciellt stark eller låter det så otroligt töntigt för att de har för mycket utav sin norska dialekt i engelskan?
Nu frågar jag dig eftersom att du är den enda norska jag känner till. Hoppas på insiderfakta utav dig.
Puuuuss!
– Haha <3 Jag kan inte komma ihåg att de pratade så dålig norska i Skam, men det kanske de gör. Du menar inte engelska ord som blivit norska ord som typ ”hooke” eller ”keen”? För det finns många engelska ord i norskan som blivit förnorskade = de uttalas på norska. Men jag kan hålla med om att norrmäns engelska är sämre än svenskars. Jag har tänkt på det flera gånger när jag varit utomlands med min familj. Speciellt ord med bokstaven O i. Den uttalar de som U? Typ ”Can I get tu beers please”. Men! Jag tror det är för att vi är vana vid hur vi svensktalande pratar engelska, för jag tror att båda länderna pratar engelska med lika mycket dialekt bara att vi inte tänker på det lika mycket när det är svensk-engelska.
Har du sett att Delicato släpper en Delicatoask till jul? Som Alladinasken fast med små chokladbollar och dammsugare och andra Delicatobakverk, tänkte på dig haha ?
– Alltså det är FANTASTISKT. Mejlade dem och frågade om de ville ha ett samarbete så fort jag läste om det. Men inget svar tyvärr : ((( Ska dock lätt handla hem den till jul. Bästa jag hört!
Hej Regina! Har läst din blogg sedan typ.. 2010 och nu är det min tur att behöva din (eller dina bästa läsares) hjälp. Flera i min kompiskrets börjar skaffa barn och jag kan bli så stressad av detta. Jätteglad för deras skull givetvis, men också stressad. Egentligen vill jag inte ha barn nu, är bara 23 och ska gifta mig nästa sommar, men tycker det känns jobbigt att jag och mina vänner inte är i samma fas i livet. Jag är nyexad och söker fast jobb medan mina vänner valt att inte studera vidare och därmed redan har trygga anställningar. Både jag och min sambo längtar efter barn men kanske inte just nu utan om några år. Har du någonsin känt att du och dina vänner hamnar i ofas i livet, och hur hanterar du detta?
Kram!!
– Alltså jag vet att jag inte borde skriva såhär, men jag tänker vara helt ärlig nu. Jag tycker att det är asjobbigt! Jag skäms för att erkänna det, men samtidigt som jag blir glad för mina vänners skull så känner jag också lite att ”näää inte du också”. Jag vet inte om det är för att jag känner mig stressad, om jag är avundsjuk eller om jag känner mig utanför. Jag tror kanske att det mest handlar om det sistnämnda, precis som du beskriver också, att man liksom hamnar i ofas. Plötsligt är man på olika platser i livet och det gör såklart att man glider ifrån varandra, eller i alla fall riskerar att göra det. Jag antar att det är det jag är rädd för. De är på ett annat ställe i livet och jag är kvar här. Ensam.
Självklart är jag glad för mina vänners skull och älskar deras barn, men har man inte barn själv känner man sig utanför. Tack för denna kommentar. Den fick mig att fundera på den lilla känslan jag haft som skaver. Nu när jag rett ut det med mig själv och vet att det finns andra som känner samma sak känns det bättre. Kanske känns det bättre för dig också att veta att du inte är ensam om dina känslor? Du är redo när du är redo och även om jag förstår att du blir stressad så måste du leva ditt eget liv så som du vill ha det 🙂 Om några år är du där de är nu och då kommer du säkerligen känna att den stressen du kände för några år sedan var helt onödig. Kram! <3
Har du funderat på att skaffa en hund?
– Jaaa. Varje dag! 😀 Jag vet att jag svarat på denna fråga tidigare och svaret är fortfarande samma. Det är inte aktuellt och kommer inte vara på många år. Jag vill ge min hund ett värdigt liv. Jag vill ha tid till den och jag vill ge den massor med fysisk och psykisk stimulans varje dag. Det som en hund kräver vill och kan jag inte ge. Inte just nu i alla fall. Jag vill vara fri, vill kunna åka bort när jag känner för det och är inte sugen på morgonpromenader när det regnar. Men dagligen drömmer jag om att jag en dag i framtiden om många år vill ha det livet. Då bor jag en bit utanför stan, har massor med tid och skaffar en hund (eller flera!).
Såklart kan man välja en ras som inte kräver lika mycket. Men min favoritras råkar vara den som behöver mest stimulans av alla (tror jag?), nämligen border collie. Åh de är så fina! Och smarta! Älskar dom! <333
Jag och min första hund Frida. En bearded collie.
Tycker det är SÅ fint att du och Jacob kan umgås så som ni gör, utan avundsjuka. Mitt ex var HELT emot detta. Krav på framtida pojkvän är fan att han ska acceptera att jag ungås med mina killkompisar, annars kan han dra ??
– Ja, det tycker jag helt klart att du ska ha som krav! Det skulle vara mitt krav också. Jacob är en av de viktigaste personerna i mitt liv 🙂 MEN. Jag förstår att det kan vara svårt för flickvän/pojkvän att acceptera eftersom vi är uppväxta i ett samhälle där synen är att en man och en kvinna inte kan vara ”bara vänner”. Om den framtida pojkvännen är svartsjuk och är fast i sådana stenålders-tankegångar kan du ju försöka hjälpa honom ur det. Kanske han har en förlegad syn på vänskap mellan olika kön? Kanske han själv varit i en relation där det var strängt förbjudet med kompis av samma kön och att han liksom bara fortsatt tro att ”det ska vara så”? Här har jag skrivit mer om ämnet. Kram! 🙂
Jag och mini-Jacob 🙂
Även om kommentaren kommer låta dryg är det inte menat, men, varför äter du bacon även om du uppenbarligen har en känsla av att det inte är moraliskt försvarbart?
– Kort svar: För att jag tycker att det är gott. Långt svar: Det är många val jag gör trots att jag vet att jag egentligen inte kan försvara det för mig själv. Att äta kött är en av dem. Det är ett rent egoistiskt val. Tyck att jag är dum i huvudet. Döm mig. Bränn mig på bål. Det är helt okej! (Okej, kanske inte bränna-på-bål-grejen). Jag är inte perfekt och är okej med att inte vara det. Jag fördsöker vara en bra människa i den mån min ork och lust orkar med. Jag har minskat min köttkonsumtion dramatiskt det senaste året (och då i synnerhet processat kött) och det är jag stolt över. Jag äter bacon och annat kött mycket mer sällan och jag tänker att det åtminstone är bättre än hur jag levde innan. Jag är imponerad över dig som låter bli helt och hållet! Bra jobbat! 🙂
En helt annan fråga. Visst testade du IPL (hårborttagning). Hur har de gått med de? Nöjd med resultatet? Vore intressant att veta vad du tycker!
Ta hand om dig!
– Du menar behandlingarna som jag gjorde på salong? Jag ska inte säga att det inte fungerar, för jag märker skillnad exempelvis under armarna där jag hade mörkare hår. Men i övrigt tycker jag tyvärr inte att det har funkat så bra som jag hoppades att det skulle göra. Jag gjorde många behandlingar och lade mycket tid och pengar på det och med facit i hand var det inte värt det. De säger att man behöver 6-8 behandlingar och jag tror att jag gjorde över 10 stycken. Antagligen hade jag fått bättre resultat om jag hade mörkare hår, jag vet inte. Men mina hår är inte bara blonda, så det borde ändå haft bättre effekt tycker jag. Hade jag haft obegränsat med pengar kanske jag hade provat några behandlingar till, haha. Om du undrar över Philips Lumea (IPL-hårborttagning för hemmabruk) som jag gjorde ett samarbete med så är jag faktiskt supernöjd! Det är ju inte permanent, utan man måste upprepa behandlingen. Men jag tycker faktiskt att det funkar! Det blir som att vaxa, fast man slipper allt kladd och smärtan. Det är dock samma sak där, det funkar inte på ljusa hår. Men på svarta, bruna och ljusbruna tycker jag att det fungerar 🙂
Hej! På tal om inget av detta så ville jag bara berätta att i programmet Halv åtta hos mig så är det en tjej denna veckan som jag tycker är lite lik dig! ?
– Om jag bara fick en krona för varje gång jag får höra att jag är lik någon (det hade blivit många laserbehandlingar…hehe). Så roligt. Jag borde samla alla dessa människor i ett album. Jag antar att du menar den här tjejen:
Jag kan hålla med faktiskt. Ser absolut vad du menar! Hon gillar dessutom eyeliner lika mycket som jag <333 Jag vill förresten också vara med i Halv åtta hos mig. Vilken dröm!
Regina ❤ jag försökte mig på Tinder igen och det verkar ganska kul ändå. Men hur vet jag om killen är seriös? Och hur lång tid ska det ta innan jag träffar honom? Hur lång tid tog det för dig innan du träffade F?
Har du eller någon annan bra tips på hur man tindrar? Jag är ju inte ute efter något One night stand liksom.
– Vad roligt! 🙂 Jag tänker att man märker om någon är seriös, men tyvärr kan man aldrig veta säkert. Jag tror att det är viktigt att vara ganska chill när man dejtar. Alltså bara ta det för vad det är, inte tänka för mycket (OBS assvårt, jag vet), inte hoppas för mycket och bara fokusera på vad man själv tycker och tänker om den nya personen och inte vad han tänker om dig. Vad gäller hur snabbt du ska träffa honom tycker jag verkligen inte att det finns några regler. Ibland kan det till och med vara bra att träffas snabbt eftersom vissa är dåliga på formulera sig i text och därför inte får fram sin personlighet ordentligt. Men det viktiga är såklart att du känner att personen verkar vettig (man får ju en känsla trots att man aldrig kan veta säkert) och att ni ses på en offentlig plats första gången. För man vet ju tyvärr aldrig. Det finns så många freaks här i världen. Jag förstår att du inte bara vill ha ett one night stand, men tyvärr kan man ju inte veta och jag tror att du måste vara okej med det är så. Men med det sagt behöver du ju absolut inte ligga med någon om du inte vill, inte känner dig redo, inte är trygg på personen osv.
Det tog någon vecka innan jag träffade F. Vi pratade inte så kontinuerligt innan vi sågs, utan vi skrev mest långa texter till varandra som vi svarade på med någon dags mellanrum, det var liksom ingen chatt. Jag kan säga helt ärligt att om vi aldrig hade träffats hemma hos honom (på tredje dejten bjöd han hem mig) så hade jag aldrig blivit kär i honom. Det var helt annorlunda och avslappnat till skillnad från när vi skrev till varandra eller satt på en stel restaurang.
Mina tips på hur man tindrar:
1) Swipa aldrig på någon som du får en dålig vibb av. Magkänslan vet mer än vad man tror.
2) Gå aldrig med på något som inte känns helt bra. Skicka inga bilder du inte vill skicka, fortsätt inte ett samtalsämne du inte är bekväm med osv.
3) Var tydlig med vad du vill och vad du förväntar dig. Inte på ett överdrivet sätt, men var tydlig med vad du önskar. Man får lov att ”ställa krav” och du ska inte nöja dig med något mindre än det du vill ha.
4) Träffas alltid på en trygg plats.
5) Swipa aldrig på någon som tagit en bild på sig själv i spegeln utan tröja………oh lord.
6) Skit i alla regler. Skriv först om du vill, svara när du känner för det, träffas när du känner för det osv osv.
Men det viktigaste, tror jag, när det kommer till dejting är att måla upp en bild för sig själv om hur man vill att personen man träffar ska vara. Vilka värderingar har han? Vilka intressen har han? Vad tycker han är roligt? Vilka personligheter är viktigast för dig? Hur ser han ut? Vad jobbar han med? På det sättet känner du igen honom när du träffar honom. LYCKA TILL NU! Jag hejar på dig <3
Hej jag och min sambo vill jätte gärna åka till Italien nästa år påsemester. Jag undrar bara lite om du har några tips på resemålet och hotell och utflykter?! Hur gick ni tillväga nät ni bokade allting?
kram Sofia
– Kul! Det måste ni! Vi (eller mest F…hehe) tittade på massa klipp på Youtube och utifrån det bestämde vi en rutt. Sedan bokade vi allting för sig. Vi har alltså inte bokat ett paket. Vi letade upp hotell vi ville bo på, såg till att det fanns förbindelser mellan alla ställen och sedan bokade vi flygbiljetter. Det vi bokade i förväg var: flygbiljetter, hotell och vissa tågresor. Resten köpte vi på plats. Om ni vill se Gardasjön kan jag verkligen rekommendera Malcesine, Sirmione och en dagstur till Limone, men allt där är så vackert, så bara ÅK. Om ni åker till Malcesine kan jag rekommendera Hotel Meridiana (ta utsikt över sjön!). Vi var nöjda med alla hotell vi bodde på, men var lite extra nöjda där. Ha en fantastisk resa! 🙂
Utsikten från vårt hotellrum.
Dagsutflykt i Limone.
Hej Regina!
Började använda natural cycles i somras (efter du erbjöd oss en rabattkod, Yay!) och tänkte att det skulle vara skönt att slippa hålla på med hormoner mer. Men nu är jag inne på min andra cykel har jag börjat fundera över de röda dagarna. Min cykel ser ut som så just nu att jag börjar med 6 dagars mens, sedan har jag tre gröna dagar följt av 10 röda dagar. Sen är det ca 7-8 gröna dagar innan mensen är igång igen.
Det känns som att det är så extremt få gröna dagar varje cykel (har inte sex under mensdagarna) och ville bara kolla med dig om du också har så många röda dagar? (7 dagar innan ägglossning, 1 dag ägglossning, 2 dagar efter ägglossning). Jag känner att om det är såhär hela tiden fungerar det inte, vill kunna mysa oftare (kondom funkar tyvärr inte för oss).
Det känns på något sätt fräscht att inte proppa i sig hormoner längre men börjar tro att NC inte är för mig. Vi kan inte ha sex lika ofta och min mensvärk är tillbaka. Ett jävla skit att vara tjej ibland ?
– Jaa det är ett jävla skit att vara tjej!! Verkligen så orsättvist att vi ska blöda, ha ont, vara styrd av hormoner, PMS:a OCH SÅ FUCKING VIDARE. Men för att svara på din fråga. Min cykel ser ut ungefär såhär: Mens i 4-5 dagar, sen fyra gröna dagar, sen 12 röda dagar och sen 9 gröna dagar fram till mens. Så totalt 17 gröna dagar (mens inkluderat) och 12 röda. Så vi har ungefär samma resultat. Jag skulle också önska att det var fler gröna dagar, men tänker att det kanske blir det när appen fått känna mig bättre. Jag har bara använt den två hela cykler än så länge. Det optimala hade ju varit 6 röda dagar, för färre tror jag inte man kan få. Man har ju ägglossning i cirka 24-36 timmar och spermierna kan överleva några dagar, så man måste räkna bort ungefär 5 dagar.
Jag förstår att du tycker det är många röda dagar och att du vill kunna mysa oftare. Det jag tycker är segt är att jag är som mest sugen när det är röda dagar och tvärtom. Det känns så orättvist! Men det makar ju sense eftersom det är då jag kan bli gravid. Kroppen är ju smart tyvärr. Men jag tar hellre den negativa aspekten än stoppar i mig hormoner, för jag mår verkligen inte bra av hormoner. Om du vill undvika kondom tycker jag du ska spana på andra hormonfria alternativ, antingen att komplettera NC med eller inte. T.ex. kopparspiral eller pessar. Annars är det som det är tyvärr 🙁 Vi får bara hålla tummarna för att utvecklingen och forskningen går vidare och att det snart kommer nya och bättre alternativ. Exempelvis piller till killar……hm. Kram!
