Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Svar på några av era senaste kommentarer

Hur lång är du och hur lång är F :)?!

– Jag är 1,64 och han är 1,75. Perfekt tycker jag, behöver (nästan) aldrig stå på tå när vi ska pussas.

 

AD08D6A8-F0BD-4009-B197-6EB0B92D925B

 

En ”fun fact” som hade varit kul att veta är vilka dina 3 (eller fler!) bästa flickvänsegenskaper är 😀

– Jag frågade F. Han sa först ”snäll och omtänksam” och då blev jag irriterad för det är ju så man beskrev personen i parallellklassen som man var kär i när man var liten. Helt intetsägande och opersonligt? Han fyllde då i med: äventyrlig, rolig, spontan, lagar god mat, påhittig, kreativ och ambitiös. Ja, men ni hör ju? Jag är FANTASTISK. (Eventuellt förutom att jag blir irriterad för konstiga saker då).

 

Hej, du har säkert svarat på detta förut men måste ha missat det!

Din far är väl Jehovas vittne och din mor är inte om jag förstått det rätt?

Har en kompis som var tillsammans med en som är Jehovas vittne och det kom med ”regler” när hen blev tillsammans med min kompis.

Hur funkade det för din mamma? Var dom gift? Konverterade hon?

Om dom inte var gift vad tyckte din fars släkt om att han fick barn med någon som inte var ett vittne?

Du behöver inte svara på dessa frågor om du inte vill, men är nyfiken!

Ha en bra dag, kram!

– Hej! Nej, min pappa är inte ett vittne och har aldrig varit. Pappas sida förutom min pappa är det däremot. Min farmor gick med när han var så pass gammal att han kunde välja att han inte var intresserad. Det blir lite fel om jag ska svara på dessa frågor. Jag kan absolut göra det, men tycker att det är bättre att du vänder dig till någon som är troende istället. Kika in på jw.org 🙂

 

Hej fina du,
Känner du till högkänslighet? Vet du vad det innebär att vara HSP? Jag tror du kanske är det och om du inte vet, men är det, kan det vara bra att läsa på om det. Det hjälpte mig att bromsa och fylla på med energi och allmänt lära känna mig själv ur annan synvinkel. Vi HSPare är extra känsliga för stimuli. Ta hand om dig och fortsätt vara lika awesome som alltid.

– Tack, vad fin du är <3 Ja, jag har läst mycket om det och tror att jag är det. Men jag vet inte för olika tester jag gjort har visat olika resultat. Visserligen är det bara internettester och de är kanske inte så tillförlitliga. Men jag tror kanske att det har lite med min menscykel att göra också? Jag är så olika känslig för ALLT beroende på mina hormoner. Det vore intressant att göra det där testet innan ägglossning och sen göra samma test när jag har PMS för att jämföra. Ska nog göra det.

 

P4142166

 

Hej Egoina!
Vet att du mått ganska dåligt här ett tag pga av allt som hände med x:et osv. Har själv ganska nyligen fått missfall och ännu en månad senare mår jag ganska dåligt. Förutom att vårt (efterlängtade och planerade) barn dog har även massa annat jobbigt hänt, och just nu känns det lite som att jag inte får någon break av universum. Hur har du gjort för att bli gladare? Tips på hur man mår bättre när hela världen är skit?
Kram <3

– Ja usch. Även om jag mår bättre nu finns det sår som ständigt gör sig påminda. Det hände så mycket och jag tror det kommer ta ett bra tag till för mig att må helt bra igen. Vad tråkigt att höra! 🙁 Jag vet inte alls vad du går igenom förutom ditt missfall, men det enda som funkar på riktigt är tyvärr tid. Hjälp dig själv genom att bearbeta dina tankar och känslor genom att prata och skriva. Skriv ner allt som gör ont, det brukar hjälpa mig eftersom man på så sätt ”får ut det” och inte behöver älta det i huvudet. Det gör att jag kan släppa det för en stund. Medan tiden gör sitt får man försöka distrahera sig själv. Gör sånt som du tycker om och tycker är kul. Tillåt dig själv att känna och tänka, men försök styra tankarna och inte hamna i för långa dalar. När jag har ångest eller mår dåligt brukar jag sätta en tidsram, typ ”okej nu får jag lov att deppa ner mig hela kvällen och må riktigt dåligt, men imorgon när jag vaknar ska jag vara glad”. Sen hjälper det mycket med små mål och saker att se fram emot. Kanske en lyxig middag? En liten resa? Den där klänningen du drömt om länge? Men du. Det kommer gå över! Föreställ dig den där dagen i framtiden när allt löst sig och du mår bra igen. Du kommer att komma dit. Jag lovar. Tänk på det när det är som mörkast. Massa kramar till dig! <3

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Så nyfiken på var du trivs bäst: som anställd eller som student? Hur är jobblivet jämfört med studentlivet för dig? Kram

– Jag har nog inte riktigt fått smaka på kontrasten då ett eget företag på många sätt kan jämföras med livet som student om man tänker på att det alltid finns saker att fixa, att man aldrig är ledig (och alltid är ledig på samma gång) och hur det kan vara väldigt intensivt i perioder. Det är så komplext det där för jag är nog egentligen en person som inte är nöjd med ”att bara vara anställd”. Jag menar inte att jag måste ha ett eget företag eller att jag måste studera, men jag har ett stort behov av självförverkligande. Jag tror att om jag inte haft bloggen, eller mina andra sidoverksamheter och endast varit anställd på ett företag så hade mina fritidsintressen och hobbys varit viktiga för mig. Om jag inte hade levt för jobbet hade jag levt för fritiden. Självklart kan en anställning fylla behovet av självförverkligande, det är inte så jag menar. Men jag tror att jag egentligen är ”entreprenörstypen” (gud vad töntigt det låter) och har ett behov av flexibilitet och att kunna bestämma saker själv. Att vara anställd har dock andra positiva aspekter för mig, exempelvis att jag tvingas ha rutiner. Det är något jag måste vara duktig på och hålla fast vid nu när jag inte måste ha det i lika stor utsträckning. Jag skulle till exempel lätt kunna sova till tolv och jobba på natten istället, det kommer inte bli bra om jag gör så alltid.

 

unnamed-3

 

En i juryn i Sveriges yngsta mästerkock är så sjukt lik din pojkvän!!

– Menar du killen längst till vänster här? Ja faktiskt lite. Han var himla söt 😉

 

Jag googlade efter vilken utbildning du gått (pga försöker hjälpa en vän att hitta en utbildning hon vill gå och kom att tänka på din utbildning, mindes bara inte vad den hette så var tvungen att googla haha), och kom in på ett gammalt inlägg på din blogg från 2011. Där står det att du valde mellan två utbildningar, eller ja, att du var intresserad av två olika utbildningar. Den ena av dessa var i läkarspåret, så om du inte valt det du tillslut valde så skulle du kanske ha blivit läkare? 🙂 superspännande tycker jag!

– Ja, läkare har alltid varit ett drömyrke för mig. Men jag insåg att jag nog mer tänker Greys Anatomy med spännande medicinska fall och hur jag liksom går snabbt i korridoren med läkarrocken fladdrandes. Jag vill inte titta sjuka personer i halsen. Så det blev inte så. Dessutom har jag haft för mycket bra saker going on för att kunna lägga tio år på studier 🙂

 

Jag har en fråga om adlinks och reklam i bloggar! Jag har förstått att om någon klickar på en adlink och köper en produkt så får du en viss summa eller procent av det. Så då är det ju ett samarbete med det företaget va? Hur kommer det sig då att du har en adlink på något du har fått i present (syftar på klänningen)? Har du kontaktat dom i efterhand för att tjäna pengar på en present eller har din mamma köpt det genom någon du samarbetar med?

– Nej, jag har inget samarbete med företaget. Eller det beror ju på hur man ser det kanske. Jag köper mina kläder utan någon som helst kontakt med företaget innan (alltså precis som vem som helst), och sen länkar jag ibland det med en adlink om det finns en. Jag tänker att om företaget får reklam och säljer pga mig är det bara rättvist att jag får någon procent. Men i detta fall var det som sagt en present och jag tvekade faktiskt med att sätta en adlink. Det kanske är konstigt gjort? Men folk brukar fråga var saker är ifrån och när jag skulle länka så kom adlinken upp (har som tillägg i datorn), så då tänkte jag att jag lika gärna kunde göra det 🙂 Det här med adlinks kanske är flummigt. Men adlinks hämtar man genom att gå med på en ”affiliatesida”. Där finns då dels publishers (=jag) och annonsörer (=företag). Vem som helst kan bli publisher genom att bli medlem på sidan. Och därifrån kan man sedan hämta länkar hos de företag som är anslutna.

 

image

 

Hej Regina!
Jag har en fråga du gärna får lyfta i ett inlägg! Hur har det gått för dig med körningen? Jag är själv mitt i körkortsstressen just nu, och det hade varit intressant att få höra lite mer om hur det var för dig och hur det har gått efter olyckan. Var du obekväm med att köra innan det? Förstår att du måste blivit avskräckt när det hände så kort efter du tagit körkort… Kör du något alls i nuläget, eller hur känns det? Kram <3

– Det går inte så bra tyvärr. Jag kör lite då och då, men tycker inte alls om det och undviker det helst. En gång ljög jag och sa till F att jag hade druckit vin och inte kunde köra. Han bara ”va?? Drack du vin på jobbet?” och jag bara ”ja…..okej…nej. Men jag vill inte”. Haha. Ja, jag var obekväm med att köra redan innan det hände, riskutbildningen och den där filmen man såg skrämde verkligen mig. Jag hade dock självförtroende efter uppkörningen och tyckte att det var kul att köra. Men känslan av att man egentligen riskerar livet varje gång man sätter sig i ett fordon kom snabbt tillbaka. Nu är jag till och med rädd när jag ÅKER bil och är hetsig varje gång vi ska något. Jag har bestämt mig för att jag såklart måste ta tag i det här. Väger mellan om jag ska prata med någon, eller om jag ska ta några körlektioner. Hoppas det går bra för dig! Kram <3

 

Nyfiken på vad du menar med lightbox/papplådan! Är det för att ta mer proffsiga bilder? 🙂 Skulle va kul om du visar!

– Jag vet inte om det heter lightbox egentligen, men det är liksom som en fotolampa, eller en låda som lyser. Poängen med den är att det är vitt ljus till skillnad från vanliga lampor som har gult ljus. Det blir ju svårt att fotografera på kvällen i inomhusljus just för att bilderna blir så gula. Man kan justera detta till viss del i kameran och i Photoshop, men oftast blir färgerna knas ändå. Det är alltså ett tufft liv att vara bloggerska på vinterhalvåret! 😉

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Jag och min sambo vill köpa hus och nu är det ett perfekt hus till salu inom vår budget! Problemet är att jag inte trivs på mitt jobb och jag har ingen utbildning efter gymnasiet och jag vet inte ens vad jag vill göra resten av mitt liv. Jag vill säga upp mig och byta men jag har varit på samma ställe i mer än fem år och har blivit bekväm, trots att allt som händer på jobbet påverkar mitt privatliv negativt då jag har svårt att släppa saker.
Och om vi nu köper ett hus måste vi ju ha två fasta inkomster, det känns som att vi inte kan skjuta på det här med boendet längre, det innebär att jag inte KAN säga upp mig (eller jo, men jag måste skaffa ett nytt jobb med liknande lön som nu).
Får sån ångest av det här! Ville bara skriva av mig, du har ju din utbildning och blogg och skrivandet att luta dig mot. All lycka till dig och jag är imponerad för att du tog steget som jag inte vågar ta!

– Jag tänker att om du verkligen vill ha huset så ska ni köra på det. Hur ofta hittar man ett perfekt hus som dessutom är inom budgeten liksom! Men ni kan räkna på det och se om ni har råd med huset om du har mindre lön, studielån och även om ni skulle klara er (en begränsad tid) på endast en inkomst. Om ni har råd ändå behöver du inte vara lika orolig, då ordnar det sig oavsett och du är lite mer fri att testa vingarna. Om inte får du fundera på vad som är viktigast för dig: huset eller friheten? Om ni är beroende av din lön måste du vara kvar på ditt nuvarande tills du får ett annat. Är du okej med det? Eller vill du inte vara bunden just nu? Jag är säker på att din magkänsla kommer tala om för dig vad som är rätt i denna situation. Lycka till! Det löser sig <3 Tack så mycket förresten 🙂

 

Hej Egoina! Jag har läst din blogg i många år och har med det sett dig utvecklas till en klok kvinna. Jag känner en viss avund till ditt vackra hår,då min största komplex är just mitt hår. Mitt hår är väldigt tunt, något jag alltid har haft och ärvt av min mamma. Det är inte förens vid vuxen ålder då jag insett hur tunt det är i samband med diverse sociala medier. Det känns som att samhället förväntar sig att en kvinna ska ha tjockt och vackert hår. Jag hoppas att det är min osäkerhet som bara tror det. Hur hanterar du dina komplex? Hur har du lärt dig att acceptera dig själv och gå med stolt rygg? Ha en fantastisk helg 🙂

– Alltså det är såna här saker som gör att jag hatar sociala medier ibland. Jag önskar att jag var helt obrydd och att ingenting påverkade mig, men tyvärr är det inte så. Jag har inte samma komplex som du, men kan tänka en hel del andra negativa saker om mig själv. Scrollar jag på Instagram exempelvis och möts av alla perfekta bilder hinner jag tänka att jag borde gå ner i vikt, borde träna mer, har ful hy, borde göra nyttigare mat, måste köpa mer kläder, jag klär mig så fult osv osv osv inom loppet av en minut. Det är ju inte klokt! Därför struntar jag helt enkelt i att mata mig med sånt. Det triggar mig att se det, så därför skiter jag i att se det när jag inte orkar. Jag är stenhård med detta under min PMS-period. Jag är så känslig då och tycker redan att jag är sämst i hela världen. Men ibland kan jag gå in på bloggar, kika på Instagramflödet, titta på Pinterest utan att bli påverkad överhuvudtaget. Det är så olika det där. För sociala medier kan ju också vara jättekul och väldigt inspirerande. Ibland älskar jag att se fina bilder. Men jag tänker oavsett att det inte kan vara sunt att titta på perfekta människor hela tiden, varje dag (mer än vad man tvingas till pga reklam, tv osv), så det är faktiskt inte konstigt att välja bort då och då. Det är nog mitt bästa tips. I alla fall. Jag tänker såhär:

1) Sluta läs eller titta på sånt som får dig att må dåligt.

2) Jämför inte dig själv med andra.

3) Inse att typ 95% av det du ser egentligen bara är ett skådespel. T.ex. det var den bästa bilden av 150 st, det är exakt rätt vinkel, det är mycket fix & trix bakom osv.

4) Sätt ditt komplex i perspektiv med något annat. Okej, detta är kanske ett hemskt tips då det kan bli mörkt. Men när jag börjar klanka ner på mig själv försöker jag ändra om tankarna till att jag är glad att jag är frisk, att min kropp funkar, att jag försöker vara en bra människa osv. För egentligen, när allt kommer kring, vad betyder lite hår på huvudet??

Tack för din kommentar btw, och tack för det där med ”klok kvinna”. Hehe 😉 Kram! <3

 

Nu när jag såg ditt fina hår kom jag att tänka på den där gången när ditt hår tog eld, hur har det gått? Det syns inget iaf.

– Ja, det är verkligen tur att jag har så sinnes mycket hår. Jag tycker inte heller att det syns. Men frisören jag var hos senast sa ”du har klippt upp håret ser jag” och jag bara….nä. Haha. Min ”lugg” är lite draperad liksom. Men jag ser knappt det själv. Tur jag kom lindrigt undan 🙂 (på tal om att hår inte betyder något egentligen…eh…suck på mig)

 

792151C2-DBFE-44C0-A2EB-84125ED08D86

 

åh älskar matbordet <3 blir förresten nyfiken på en sak, jävligt irrelevant men ändå. På första bilden där, råkar det vara så bara att någon tar en bild på dig in action sådär eller har du sagt ba ”kan inte du ta en bild på mig när jag låtsas fixa med mackan?”. haha stageat liksom. Förstår du hur jag menar? 😉

– Haha! Både och kan man väl säga. Jag säger ”kan du ta en bild” och så fortsätter jag med det jag gör. Det tog ett bra tag innan F förstod att han skulle fotografera trots att jag inte posade för bilden och istället väntade han på att jag skulle ”bli klar”, men numera vet att han jag vill ha lite (ändå ganska fejkade) ”in the moment” bilder 🙂

 

Haha är Frédéric både fransk och italiensk? Vilken kombination 😀 Och de bästa två köken i världen 😀

– Ja, det kan man säga. Hans farföräldrar är egentligen från norra Italien, men har bott i södra Frankrike hela sitt liv. Eller hur! Vilken fullträff 😉

 

13E13A2A-2CF4-42CA-AB1C-46B77D5DFDFA

 

Alltså du bara MÅSTE fråga din mamma om receptet på efterrätten!! Snälla:)) såg hur gott ut som helst ju! Vilken duktig kock hon är 🙂

– Det var verkligen supergott! Kamelliserade äpplen gör man genom att smälta smör och socker och sedan röra i äpplen (googla). Glassen är ”fuskgjord”. Hon blandade i kanel i vaniljglass och vispade den mjukglassig med elvisp 🙂

 

Hello! Som en fellow älskare av STARK STARK STARK mat har jag en konstig (?) fråga som jag funderat mycket på haha men inte riktigt kunnat fråga någon i min närhet då de inte är så glada i stark mat… Jag upplever att jag klarar hetta olika bra beroende på vilken vecka i min cykel jag är på, är det så för dig/andra också?? Älskar tex OLW starka cheese chruncez, ibland smakar de starkt och ibland ba mjä? Rätter jag gör med chili/sambal/sriracha etc i klarar jag också olika bra? Är jag heeeelt ensam om detta haha? :p

– Så bra fundering!! Jag upplever nämligen också att jag är olika känslig. Till exempel chipsen som jag bloggade om en gång och bedömde som ”arg paprika”, jag smakade de någon vecka efter igen och min mun höll på att brinna upp! Har inte kopplat detta till menscykeln. Så kanske det är!

 

C13AA6F2-2CD4-4F55-9500-DFE9DE55EB3A

 

Var har ni köpt den fina tvmöbeln? 🙂

– Frederic har gjort den själv. Haha 🙂 Han har gjort sitt vardagsrumsbord också dessutom. Händig kille minsann 😉

 

Tänker ofta på dig när jag träffar en kille. Vad hade Egoina gjort lixom. Jag är så kär i honom men visste att det var fel, och nu har han dumpat mig. Känner hopp ändå när man ser att du tillslut verkar hittat någon som prioriterar dig. Jag skulle gått mer på magkänslan helt enkel, känns det som att nått är fel så är det fel.

– Åh, vill skicka en stor kram! <3 Så fin komplimang, men vet inte varför du tänkt på mig då jag är cirka sämst i världen på kärlek (i alla fall när det kommer till mig själv). Haha. Lätt att ge råd och svårt att följa liksom. Man är väl mänsklig 😉 Men du! Jag LOVAR att du kommer hitta någon som prioriterar dig. Don’t you worry. Han kommer snart, han är bara lite sen. Ha så kul under tiden du väntar! 😀

 

0

Om att säga upp sig

B16312B0-F092-45F2-889B-12F79CFBC373

 

Fanns det ingen möjlighet för dig att gå ner till en deltidstjänst? Fast förvisso måste man pendla lika mycket i vilket fall.. Nåja din blogg och allt omkring den är ju högst relevant till din utbildning kan jag tycka så det låter vettigt ändå 🙂 var rädd om dig.

– Jo, det var min tanke först och jag och min chef kom fram till att jag skulle jobba 50% och eventuellt mer vid högtider. Men sen, precis som du nämner, är det ju tyvärr den tråkiga detaljen med pendlingen. På grund av den lönar det sig inte för mig att jobba halvdagar. Det är ju inte logiskt att jag ska pendla lika lång tid varje dag som jag jobbar. Jag ville vara ledig 2-3 dagar och jobba resten, men min chef ville att jag skulle komma in senare varje dag, så vi hittade tyvärr ingen lösning på det och därför blev det såhär. Men skulle jag hitta ett jobb närmre mitt hem så är det absolut en bra idé. Får se vad som händer i framtiden, men jag funderar inte på det just nu i alla fall. Tack, det ska jag 🙂

 

Varför har du två månaders uppsägningstid? Du började väl för inte så länge sedan? Är det inte vanligtvis två veckors uppsägningstid?

– ”Inte så länge sedan” är väl relativt. Jag har jobbat där ett år och åtta månader när jag slutar, och i mitt kontrakt står det: första året = en månads uppsägningstid och andra året = två månaders uppsägningstid 🙂 Jag är inte så insatt i vad som är en vanlig uppsägningstid. Men jag tror 1-3 månader är det vanligaste. Två veckor känns väldigt lite? Jag tror det bara är så under provanställningen.

 

F9CE06B2-3EAF-410B-9AB5-A4C1AD56471B

9B6642BD-451B-4A8A-BC27-6C49E46346C5

 

Hej – och tack för en superhärlig och viktig blogg!
Jag har ett dilemma som jag verkligen behöver en opartisk åsikt kring.
Jag började för en månad sen ett nytt jobb, bra betalt och ser bra ut på CVt men jag får inte utnyttja hela min kompetens och utbildning i denna roll. Det är mer fokus på saker inom min utbildning (digital marknadsföring) som jag inte tycker är så inspirerande. Många excel-rapporter och siffror, medan jag brinner för det mer kreativa. Nu har jag blivit headhuntad via Linkedin för ett jobb som verkar passa mina skills och intressen mycket mer… men är det inte fel att byta efter såhär kort tid? Kanske kan jag växa in mer i min nuvarande roll och klättra inom företaget? Eller ska jag helt enkelt tänka själviskt och hoppa på det andra jobbet? Tacksam för svar från alla som känner igen sig!

– Jag tycker att många av mina läsare svarade så klokt på detta och jag håller med. Jag förstår verkligen att du känner dig elak mot ditt nuvarande jobb och jag vet med mig själv att jag skulle kunna vara mesig och ”för snäll” i en sådan situation. Men egentligen är man ju inte snäll om man stannar kvar någonstans man inte vill vara. Det är klart det är surt att de har lärt upp dig och att du sedan slutar efter så kort tid, men jag tror att du gör er båda en tjänst. Du hittar ett nytt jobb du trivs med ännu bättre och de hittar någon en ny som uppskattar tjänsten mer. Ibland blir det såhär, det är faktiskt inte så konstigt. Det är ju lite därför man har provanställning så att både arbetstagaren och arbetsgivaren kan känna efter. Jag hade sagt som det var till min chef och verkligen bett om ursäkt, men också stått upp för mig själv. Är din chef en snäll människa så vill hen ditt bästa och kommer att uppskatta din ärlighet och att du inte bara härdar ut för att det ska vara så. Hur har det gått? Har du bestämt dig? Om du bestämde dig för att säga upp dig vill jag att du ska komma ihåg det mina läsare skrev och gå med huvudet högt för att du satsade på dig själv. Om du valde att stanna kvar hoppas jag du känner att du växer in i din roll och kanske har siktet inställt på hur du kan klättra i framtiden som gör dig motiverad. Oavsett, snälla berätta hur det har gått?? Lycka till!! Heja dig! <3

 

68A57605-5EB2-4DF0-AB25-7A5EF94DB55F

CBA463DD-405B-4F17-B0B0-17B475FD2B79

 

Grattis, det är verkligen så kul att höra att du vågade följa ditt hjärta och satsa på dig själv och ditt mående.
Jag är i en något liknande situation där mitt jobb håller på att kväva mig, det finns ett annat alternativ men det innebär att jag kommer jobba själv utan kollegor och jag älskar att ha kollegor.

Hur tänkte du inför den biten med tanke på att du dessutom verkade ha en väldigt fin kontakt med dina kollegor?

– Ja, just det är verkligen det jobbigaste. Jag har inte orkat tänka på det för jag blir så ledsen då. Ida har blivit en av mina västa vänner och att veta att jag inte kommer träffa henne varje dag breaks my heart. Men jag vet också att hon inte kommer jobba där för evigt (eller man vet ju aldrig), inget är för evigt och så är livet. Jag hoppas bara att vi kommer hålla kontakten och kommer att ses ändå. Men det kommer ju aldrig bli som det är nu och det är väl det enda som gör att jag ändå kan tänka mig att överväga att pendla ihjäl mig och jobba dygnet runt </3 </3 Vad gäller kollegor nu när jag kommer vara egen på fulltid så har jag några tankar om den biten. Återkommer om det!

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Hej Regina <3
Snälla svara mig, haha. Jag har precis haft min första vecka på mitt nya jobb. Den har gått upp och ner. Ibland har det känts okej, som att jag nog kan fixa det här. Men ibland har det känts väldigt jobbigt och en av kvällarna gick jag hem och bara grät ända till läggdags för att jag inte visste hur jag skulle få ihop det och fixa allt på jobbet. Jag är som du var tidigare, van vid att jobba själv med mitt eget företag. Det är mycket nytt nu med att ha en helt annan arbetsplats att gå till varje dag, och ändå tänka fortsätta sköta mitt gamla med. Jag ”sörjer” liksom lite mina gamla hemmarutiner och undrar hur jag ska få tid med sambo och älsklingskatten osv. Plus att jag har sjukt stort eget ansvar på nya stället, vilket nu i början känns lite överväldigande. Det känns som om jag gör fel och inte räcker till, plus att jag fightas med en del ångest. Du har ju gjort en liknande förändring för något år sedan när du började på ditt jobb. Hur kändes det? Var det jättejobbigt ibland (snälla säg att det inte bara är jag …)? Hur gör du för att släppa jobboron när du väl är ledig? Snälla ge mig alla tips du har! Och har du tyckt ibland att det känts skitjobbigt så berätta gärna det med så jag känner mig lite mer normal, hehe. Trevlig helg, kram <3

– Nej, du är verkligen normal! Jag lovar! Det är en stor omställning från att jobba för och åt sig själv till att plötsligt arbeta för någon annan. Kan relatera till dina känslor. Nu vet jag inte varför du börjat på ditt nya jobb eller vad det är för typ av företag du driver själv, men en idé är kanske att gå ner i tid? Eller att ha som mål att gå ner i tid? En sak jag har insett är att man inte kan göra allt hur gärna man än vill. Man kan inte arbeta 100% (och pendla!), driva eget företag, vara en bra kompis, en bra flickvän, sköta sitt hem och sköta sig själv. Försöker man lyckas med det så sliter man sönder sig själv både psykiskt och fysiskt. Det kan funka i en period, men jag tror inte det är en hållbar lösning. Men vad gäller att inte känna sig tillräcklig, vara orolig eller att det är överväldigande – don’t worry! Så är det i början när man kommer till ett nytt jobb. Den känslan kommer släppa och du kommer kicka ass. Heja dig! 🙂

 

E8727478-A2B4-4C60-A1D8-60CABF37F75B

 

Hur tänker du när du romantiserar alkohol gång på gång? All fakta visar på ökade risker för typ allt, så många med riskdrickande osv. Alltid annars är du så bra på att problematisera, men gör det aldrig när det handlar om alkohol. Varför?

– Jag tycker att detta var en ganska märklig kommentar under detta inlägg där jag inte ens nämnt alkohol? Det är till och med vatten i vinglaset. Visserligen dricker jag prosecco (glaset som står bredvid), men ändå, ”romantisera alkohol”? What? Tro mig, jag är mycket väl medveten om risker med alkohol och så vidare. Det här är dock en blogg där jag skriver om mitt liv och jag tycker det vore konstigt att mörka den delen. Jag tycker inte att jag målar upp en osund relation till alkohol och dessutom är jag också en icke felfri människa, jag kan inte vara exemplarisk inom allt (hehe). Jag kan absolut problematisera mitt eget drickande eller faktumet att jag tar bilder/ skriver om det, men jag väljer att inte göra det då det är ett känsligt ämne för mig. Kanske låter konstigt, men då får det göra det. Jag har pratat om detta ämne en gång tidigare, här.

 

Varför vill man tvinga sig dricka alkohol om man inte tycker om det? Och varför ger du Egoina tips om hur man gör? Det finns ju som inget positivt med att dricka alkohol, så varför ska man tvinga sig? Låter vansinnigt.

– Samma ämne här, så vi tar denna med. Denna kommentar syftade till detta inlägg där jag tipsar om hur man lär sig dricka rödvin. Alltså jag tipsar inte om hur man sänker en burk öl fortast eller hur man tar fem tequilashots på raken utan att spy – jag tipsar om hur man kan lära sig njuta av rödvin. Jag dricker max 1 dl och oftast mindre än det när jag dricker rödvin. Jag gör det inte för att bli berusad, utan för att det är gott och för att det förhöjer upplevelsen av mat. Man kan tycka vad man vill, men jag ser inte något fel med det. Såklart låter det lite märkligt att jag indirekt sagt att man ska tvinga sig till något man inte tycker om (speciellt när det gäller alkohol), men jag ser det lite som sushi. Man måste öva lite för att få den där wow-upplevelsen och samma känner jag med rödvin. Att dricka rödvin till maten är inget negativt enligt mig, så jag håller inte med.

 

P1280529

 

Vet att du länge ville flytta till Helsingborg. Hur känns det nu (även om det var ett tag sedan) du lämnade Landskrona. Är det något du saknar med din gamla hemstad?

– Ja, mina kompisar : (( I början saknade jag även det att kunna ”hitta överallt”, men nu hittar jag i Helsingborg också, så det är ingen fara. I början vågade jag liksom inte promenera så långt eftersom jag var rädd för att inte hitta hem igen. Haha. På grund av min pendling till Malmö känns det dock, tyvärr, drygt att bo i Helsingborg. Älskar verkligen staden, men vad spelar det för roll var man bor när man ändå bara kommer hem äter och sover? Just det, jag kom på en sak till jag saknar. I Landskrona har jag superkoll på alla matställen, var man ska gå och vad man kan förvänta sig, men i Helsingborg har jag noll koll. Det är lite tråkigt.

 

Jag undrar över din ögonbrynstatuering du gjorde för längesen! Ska du låta den blekna bort? Vad tyckte du om den? Tänkte eftersom det verkar som att du inte fyller på den längre.

– Ja, planen är att låta den blekna bort. Det har gått fem år sedan jag gjorde den nu, så den borde vara borta snart. Det är bara lite små skuggor kvar. Jag blev inte så nöjd med den. Det skulle bli en ”3D-effekt” med massa små strån intatuerade, men jag tyckte att allt smälte ihop och blev en skugga ganska fort. Inte så snyggt. Dessutom finns det så mycket bättre ögonbrynssmink nu än vad det fanns då. Så jag ska nog överleva med mina glesa, korta ögonbryn ändå 😉

 

Bild-2012-02-24-kl.-17.02-4-500x415

Bild från när ögonbrynen var nygjorda.

 

Gud vad fin du är, Regina! Brukar du ha ångest såhär ibland eller kom det i samband med strulet i slutet på förra året? Känns som att du varit lite allmänt nere sen dess och jag lider med dig. Lider själv av stressrelaterad ångest till och från sen jag började jobba och vet hur mycket det suger.

Du verkar vara en sån himla go och mysig tjej, hoppas verkligen att du mår bättre snart igen och blir kvitt ångesten!

Kram

– Tack, vad fin du är <3 Ja, det har med det att göra och även en hel del andra saker som hände i samma veva. Det var helt enkelt några väldigt pissiga månader och jag försöker återhämta mig och läka psykiskt. Förutom det tror jag också att jag har en liten livskris. Känner mig allmänt väldigt förvirrad och vet inte vad jag vill. Det är dock ett återkommande tema i mitt liv med små livskriser, så det är inte så farligt. Bara frustrerande. Ett tecken på att jag är på väg ur all skit är i alla fall att jag pratar om det. När det är som värst för mig är det ingen som vet om det, är så himla dålig på att sträcka ut en hand. Måste bli bättre på det. Så det är positivt i alla fall. Och är det något man lär sig med åren så är det att saker alltid blir bättre. Inget tillstånd är för evigt. Jag hoppas verkligen att du mår bättre snart också! Tack för att du delar med dig! Massa kramar!

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Hej! Kan du inte göra en uppdaterad ”serier-som-jag-kollar-på-och-vill-tipsa-om-lista” :)) Kram

– Will do i framtiden när jag tittar på flera/nya serier igen 🙂 Just nu tittar jag bara på Suits och Breaking Bad. Alltså den perioden då jag hade tid att följa typ femton serier. Varför njöt jag inte mer??

 

Är så nyfiken på ditt skrivande.. alltså, har du övat för att bli bra på krönikor? gått nån kurs? eller ba naturbegåvning? 😉

– Mehhh sluta får ju hybris!! Ingen kurs nej, bara awesome 😉 Men man kan väl säga att jag har övat. Har ju skrivit minst hundra krönikor genom åren och vissa var verkligen skräp. Det tog tid för mig att ”hitta mig själv” som krönikör och vilket sätt jag tycker om att skriva på. Utvecklas fortfarande dock och blir väldigt glad när ni tycker om mina texter <3

 

81221638-7854-41D0-B8BF-16C6E0E14C50

 

En fråga som du säkert redan skrivit om förut men vad använder du för skjortor under tröjor? Vill gärna ha en skjorta som ser bra ut att ha som bas under tröjor men de jag testat ser bara fel ut! Mvh hjälplös.

Tack!!!

– Varför ser de fel ut? Tycker att skjorta-under-tröja är det enklaste eftersom skjortan kan sitta hur dåligt den bara vill, men det inte syns eftersom man bara ser det lilla som sticker ut. Skjorta under tröja är förresten min bästa kombo. Bra sätt att få ha ett extra lager kläder (fryser alltid så mycket), och se lite uppklädd ut på samma gång. Men till frågan då, shit vad jag babblar. Jag brukar köra på billigare skjortor just för att jag aldrig hittar någon skjorta som sitter särskilt bra och för att skjortans enda uppgift bara är att visa sig lite. Denna randiga på bilden är från Vero Moda och sen har jag en favoritmodell från Gina Tricot som jag bloggat om här. Enda önskemålet från mig är att jag skulle vilja att de var liiite längre.

 

Gud vad gulligt! dina kollegor verkar vara så himla fina! :’)

Du Regina, vad exakt var det som du läste på högskolan? Och vad behöver man för utbildning för att jobba med det du jobbar med? (Inte bara för nutellan……. Hahaha)

– Jag läste Strategisk kommunikation. Men att jobba med det jag jobbar med så funkar nog vilken marknadsföring/kommunikation/e-handelsutbildning som helst. Man ska inte vara så nervös för att välja fel tror jag. Man kan alltid snickra lite med valbara kurser och dessutom väger personlighet, fallenhet och erfarenheter tyngst ändå. Så gör det du tycker är kul, resten löser sig så småningom <3 Ps. Det är dock inte garanterat att man har kollegor som ger en Nutella 😉

 

Hallå världens härligaste bloggare! Jag behöver lite hjälp hehe, har för mig att jag har läst den här frågan någonstans förut men minns inte vad du svarade. Hur uttalar man Frédérics namn?? Säger man som ett vanligt Fredric eller är det fre-de-ric eller hur gör man? Sjukt muppig fråga men det hackar upp sig jämt när jag läser dina texter och vill bara veta hur jag ska uttala det haha. SÅ mycket enklare när du bara skriver F 😀 hoppas ni får en mysig helg!

Kram

– HEJ!! 😀 Haha! Man uttalar det med apostrofer, typ såhär: fredde-rick, eller fré-dé-rick. Men läs bara Fredrik om du vill. Hans familj och kompisar säger ändå det 🙂

 

På tal om pannkakor, hur går det med ert en dejt i veckan? 🙂 Lyckas ni hålla i det?

– Det föll mellan stolarna när jag var ”sjuk”. In och ut på sjukhus och all oro och sorg gjorde mig så osugen på att ens lämna sängen. Hade faktiskt glömt bort det! Tack för påminnelsen, det får vi ta tag i 🙂

 

0

Svar på några av era senaste kommentarer

Aaah vilken okristlig tid du är uppe!! följdfråga då: när går du och lägger dig cirka? 🙂

– Försöker gå och lägga mig vid 22.00. Men det blir oftast 23.00 eller 00.00-ish. Så sämst att vara en nattmänniska! Kan vara dödstrött hela dagen och tänka att jag ska lägga mig direkt när jag kommer hem, men sedan vid 20-ish kickar all energi igång oberoende av hur mycket eller lite jag sovit. Samma sak varje dag. Förstår inte hur det är möjligt?

 

Vart kan man se dokumentären om varför man ska äta eko/dyrare mat? Låter superintressant och vill med se.

– Vi hittade den på tv4-play, dokumentären heter ”Low cost food, who is paying the price”. Det är en fransk dokumentär med svensk text. Jag tyckte den var bra, men den avslutades väldigt plötsligt utan att liksom knyta ihop säcken eller gå till djupet med något. Jag tycker att den minst kunde varit dubbelt så lång, eller en hel serie. Hoppas det kommer fler avsnitt!

 

low

 

Hej Egoina! Eftersom jag tycker att du är väldigt duktig på att hjälpa personer med funderingar angående förhållanden och annat tänker jag själv ställa en fråga till dig. Jag och min pojkvän blev tillsammans för knappt ett år sedan, det första förhållandet för oss båda. Han har inte haft sex med andra förut, medan jag har varit med sju stycken andra. Ibland (ok, ganska ofta) ställer han frågor om hur sexet har gått till/hur det leder till sex osv. Jag svarar på frågorna, men vill inte att han ska tänka på mig med andra (vet att han gör det och mår dåligt över det, men han säger att han funderar ännu mer om jag inte svarar på frågorna). Ibland får jag ångest och ångrar att jag har varit med andra, men innerst inne ångrar jag det inte. Jag vill bara inte att han ska må dåligt över det här. Hur tänker du att man kan hantera svartsjuka (eller nyfikenhet?) angående tiden innan man blev tillsammans? Du är bäst! <3

– Alltså på riktigt: sluta prata om det! Han måste sluta gräva i det förflutna. Det är inte bra för någon av er och tjänar inte till någonting bra alls. Jag tycker att man kan prata om sitt förflutna som exempelvis vad som format en till den man är och speciella händelser, men frågor om hur sex gått till och så vidare – NEJ. Han behöver inte veta det. Ni måste jobba med det här så att han kan släppa sina negativa tankar. Det är inte bra att han mår så och det är inte rättvist att du ska ha ångest över någonting som du absolut inte ska ha ångest över och som du ändå inte kan ändra på nu. Det är en negativ spiral ni måste bryta. Han måste acceptera att man inte kan ändra på det som hänt och när han nästlar in sig i jobbiga tankar får han jobba på att trycka bort dem. Man kan styra tankar! Kanske inte att de kommer och hur man mår, men man kan välja hur mycket plats de får ta. Jag tycker inte att du har någon skyldighet att svara på dessa frågor längre och jag tror att du gör er båda en tjänst genom att inte göra det. Säg att du inte vill prata om dåtid och att det som spelar någon roll är just nu och att du vill att han respekterar det. Hoppas det löser sig och hoppas han slutar må dåligt, så ovärt! Kram <3

 

Hur går den nya vegetariska livsstilen? 😀

– Väldigt bra tycker jag! Det är dock inte en ”vegetarisk livsstil” då jag äter kött också. Men nu äter jag kött ungefär en dag i veckan och annars äter jag vegetariskt eller fisk. Tycker det är en nivå som funkar bra för mig. Det har gått helt smärtfritt och jag har fått med F också. Nu när vi handlar mat tänker vi utifrån kategorierna ”vegetarisk rätt, fiskrätt och kötträtt” och alltså väljer vi inte kött ”bara för att”, för att vi har dålig fantasi. Haha 🙂 Jag har fått lite skit för att jag inte kategoriserar fisk som kött. Jag har inte reflekterat över det, men det kanske är konstigt? Jag menar i alla fall inte att fisk och skaldjur inte är djur som någon ville få det till. Jag skulle inte kategorisera fisk och skaldjur som vegetariskt, men inte heller som kött. Så det blir liksom en kategori till. Menar i alla fall inget illa med det. *Viftar med peace-flaggan*

 

B4D534B8-9353-423E-9DA9-53FB68E24261

 

 

Har du funderat på att prata regelbundet med en psykolog eller så? 🙂 Det hjälper väldigt mycket för mig iaf. Du verkar ju ha mått lite dåligt till och från ett tag och även tabletter kan vara en bra idé.
Förstår att det låter extremt men finns milda tabletter som helt enkelt får en i balans.
Kram

– Jo, men det känns så omständligt och jobbigt att ta tag i. Man måste typ må bra för att orka be om hjälp för att man mår dåligt? Men jag borde göra det. Ett steg på vägen är i alla fall att jag vet om att jag mår dåligt och att det är därför allt känns värdelöst/ jag beter mig konstigt ibland/ inte har någon energi osv osv. Jag minns när var jag var 12 år och inte hade någon aning om att jag var deprimerad. Det var tusen gånger värre. Usch vad jag vill åka tillbaka i tiden och krama mig själv. Det går ju över, hoppas bara att jag klarar av att ta mig igenom det själv.

 

Åh! Har du något tips på hur man gör för att lära sig dricka rött vin? Några speciella sorter du kan tipsa om? Jag har provat ”lättdruckna”, när någon som älskar rödvin gett mig sitt glas för att prova, men känner alltid efter sådär en 3 sippar att, jaha, nä, det räcker (även om jag kanske tyckt att ja, detta var väl skapligt på 1a sippen)!

<3

– Haha, alltså det roliga är att sorter jag druckit och tänkt ”åh vad gott” och därför googlat har fått jättedåligt omdöme. Så jag är verkligen ingen finsmakare när det kommer till rödvin. Dessutom gillar jag när rödvinet är kallt och det ska det ju inte vara utan rumstempererat. Som sagt: ingen finsmakare what so ever. Jag gillar rödvin, men endast till mat. Jag skulle alltså inte välja rödvin om jag skulle gå ut och ”ta ett glas vin”. Till vissa maträtter gör det sig riktigt bra. Så mitt tips är 1) bestäm vilken maträtt du vill dricka vin till och fråga på systemet efter tips (de är såå duktiga!!), 2) kyl vinet lite, inte kylskåpskallt kanske, men lite kallare än vad det ska drickas (haha, nu kommer vinälskarna rasa….) och 3) öva. Vill du tycka om vin så gäller det att öva. Några av de saker jag älskar mest i matväg har jag övat på att tycka om som exempelvis vin, mögelost, kaffe, oliver och sushi. Det har alltid varit värt det i slutändan. Så drick vin med dig nu! Lycka till 🙂

 

FullSizeRender (4)

En av mina favoriter förra året. Tyckte typ det smakade lakrits…och barr. Ett omdöme på google säger ”Il Barone är helt enkelt det allra värsta bulkvinet från Italien tappat på flaska. Det är uselt i alla avseenden”…jahapp. Haha.

 

Vad har du för kamera när du fotograferar? Fick en himla fin systemkamera av mamma när jag fyllde 20 förra året men det blir mest att jag använder mobilen ändå till foton då den ”riktiga” kameran är så stor och otymplig att ta med sig. Skulle behövt något lite smidigare alltså, hur gör ni proffsbloggare när ni är på språng? 🙂

– Jag använder min mobilkamera eller en Olympus E-PL7 (som jag köpte nyligen) när jag är på språng. Det kommer en utvärdering av kameran när jag provat den ett tag, jag har fortfarande inte bekantat mig med alla inställningar och så. En väldigt positiv sak är att jag kan koppla den till telefonen med wifi och föra över bilder direkt. Det har sparat så mycket tid! Den har inte så stort objektiv så därför orkar jag ta med mig den. Jag känner precis som du, att jag orkar inte dra med mig en stor kamera. Men tyvärr får man ju inte riktigt samma kvalité (men ändå betydligt bättre än mobilkamera) 🙂 Så det är ett tips, hitta en mindre men bra kamera som du kan använda när du inte orkar dra på den stora.

 

0

Arkiv