?? En gång i tiden hade jag sex underlägg, nu har jag bara fem. Jag har letat överallt i min lägenhet, men underlägget är puts väck. Så märkligt! Enda förklaringen jag kan tänka mig är att jag råkat slänga det. Nåväl, jag tyckte ändå att mina underlägg var lite små, så nu har jag en ursäkt att köpa nya…. : ))
?? Minns inte hur jag hittade det här, men om man söker på ”Dankland” i Facebooks messenger-app och skickar en bild till dem skickar de genast samma bild tillbaka, fast som en meme. Extremt underhållande. Obs. Har inte orkat ta reda på vad det innebär, om de sedan får lov att använda bilderna eller liknande. Så skicka nu inget viktigt.
HAHA.
?? Vet ni! Jag har fortfarande inte täcke! Jag sover alltså fortfarande med påslakan. Kan inte greppa hur sjukt det är. Vanligtvis brukar jag dö av kyla redan i september och ha stelfrusna fingrar, fötter som jag tappar känseln i och ligga och huttra hela nätterna. Men inte nu.
?? Det visade sig att jag monterat vår lampa fel. Mvh/ tjej som aldrig läser instruktioner om hon inte måste. Egentligen ska glaskuporna sitta som den längst till höger gör. Men alltså jag tycker det är finare så som jag satte ihop lampan från början. Är dock orolig att jag inte kan ha den så, att glaset ska gå sönder eller liknande. Men F säger att glödlamporna vi köpt inte blir varma. Vad tycker ni? Ska jag ha lampan felmonterad, eller är det dumt?
Jag missade veckoinlägget igår och tänkte skriva det nu. Men hmmm. Jag kanske bara ska skippa dem framöver? Mina veckor ser ju likadana ut nästan alltid, så istället kan jag byta ut inläggen mot exempelvis ”måndagssnack” eller något. Ska fundera på det.
Jag hör fortfarande nästan ingenting på mitt högra öra och det är mycket frustrerande. Det värsta är nog ändå det dånande ljudet jag hör som gör det svårt att sova. Hoppas verkligen att det går över snart. Men har i alla fall upptäckt fetvadd (Sveriges äckligaste ord??) nu och det underlättar när jag sover eller duschar.
Penicillinkuren tar slut idag och det är jag glad över. Magen svider och är inte glad på mig. Funderar på att hjälpa den på traven genom att tillsätta bra bakterier, alltså probiotika. Jag såg förresten på Vetenskapens värld att man numera ger folk som har problem med magen avföring (i pillerform hehe) från friska människor som medicin. Kanske det smartaste och äckligaste jag hört. En kvinna fick äta 30 nedfrysta tabletter. Kunde inte hjälpa att fundera på om hon kan råka rapa upp det sen? Jag märker alltid om jag tagit omega 3 liksom. Ehm jo, men trevligt morgoninlägg detta blev då. Eller morgoninlägg och morgoninlägg. Började skriva det på tåget i morse och avslutar nu på lunchen.
Annars då. Är på så mysigt hemma-humör dessa dagar. Kanske är för att jag precis varit sjuk, jag vet inte. Men vill liksom titta på film, ligga nära, laga god mat och fixa hemma. Så det ska jag göra denna vecka. Sen har jag lite annat planerat också. Bland annat kvalitetstid med Linda imorgon, torsdagsdejt och spa på söndag. Myyyyyyz.
Hmmm vad är det jag står och håller i egentligen? Är det vattenballonger? Godis? Leksaker?
Nej, det är ju en menskopp!
Jag vet inte hur många år jag tänkt att jag ska börja använda menskopp, men av någon anledning har det inte blivit av. När det kommer till min kropp är mitt minne sämst. Det är som att jag hinner glömma och blir förvånad varje gång jag har pms eller får mens. Jaaa just det. Mens ja.
I alla fall. Nu så! Jag har börjat använda menskopp och är frälst! Jag tycker att ni ska bli det också, därför har jag nu ett samarbete med ApoFemme.
Det finns hur många fördelar som helst med menskopp. Det är miljövänligt, den behöver inte bytas lika ofta, det är bättre för ph-balansen och inte minst plånboken. Man har alltid mensskydd hemma och behöver inte köpa nytt varje månad.
Koka den och ha en liggandes redo i väskan eller i badrummet!
Om ni som jag är nybörjare på området kommer några punkter här med sånt som jag funderade på innan jag började med menskopp. Eller rättare sagt vad jag frågade Ida. Hade en hel menskopp-frågestund med henne. Haha. Hon är min menskopp-mentor och har lärt mig allt jag vet ?♀️
Är den svår att sätta in?
– Ja, det är lite trixigt första gångerna. Man viker ihop menskoppen (den är mjuk) och sen för man in den. I början tyckte jag att det var svårt att veta om den satt rätt. Men det känner man. Eller rättade sagt – om man inte känner någonting sitter den rätt.
Är det obehagligt?
– Jag trodde verkligen att det skulle vara det, att man skulle känna att man har en gummigrej i sig. Men nej! Den känns inte alls. Mindre än tampong till och med.
Tänk om jag inte får ut den?? : O
– Ida hade berättat hur jag skulle göra, men ändå fick jag total hjärnsläpp första gången jag provade min menskopp. Jag skulle ta ut den och började dra i den lilla tappen. Det ska man alltså inte göra. Istället blev det vakuum, den kom verkligen inte ut och jag såg framför min hur jag skamset skulle behöva uppsöka gynekolog. HAHA det var drama där i mitt huvud i 30 sekunder. Men no worries. Det man gör är att man trycker till den (så att det kommer in luft och vakuumet släpper) och sedan tar man ut den, hur enkelt som helst (en menskopp sitter inte lika långt upp som en tampong).
Vad gör man när den är full?
– Man tar ut den, tömmer och sköljer den och sen sätter man in den igen. En menskopp kan sitta inne i upp till 12 timmar, men i början kan det vara en idé att ta ut den oftare för att se hur full den är.
Mer information om hur det funkar, hur man sätter in den, vilken storlek man ska ha och så vidare finns på hemsidan här. Dessutom väldigt pedagogiskt förklarat vilket man tackar för.
? Nu slår vi ett slag för miljön och våra fiffisar och börjar med menskopp tycker jag! Med rabattkoden Egoina15 får du 15% på hela sortimentet! Menskopparna hittar du här! ?
Alltså dom är ju så fina?
Jag såg förresten ett avsnitt av Bonde söker fru där en kvinna som inte blev vald av bonden sedan sa till kameran att det var lika bra för då kunde hon åka hem till sin menskopp som hon glömt. Haha <333
I fredags var det fredagsmys som stod på agendan. Vi åt Estrellas lantchips med vinägersmak (favvo) och tittade på Idol. Vilket var en sådär upplevelse för mig då allt ju låter som att det är under vatten. Men tydligen var idolerna ändå inte så bra just i fredags, så kanske vi alla tyckte att det lät som att de var under vatten.
Måste hitta en ny lampa att ha där i hörnet btw. Har en vision om vad jag vill ha, måste bara hitta. Längtar efter nytt golv också. Vet att ni gillar min matta, men det blir ju så vitt. Vill ha trägolv. Ja men okej herregud vad jag babblar, vidare till nästa bild.
Lördag klockan 12.00 plingade min mamma, hennes sambo och min moster och hennes man på dörren. Finbesök! Inte varje dag man har besök från Norge och allt. Min moster + man var hos mamma under helgen och passade på att komma på fika hos mig. Titta så gulliga mamma + sambo är <3
Efter att de hade gått blev det långpromenad för mig och F.
Han ville titta hur det gick med nybyggandet i Oceanhamnen och jag ville mest fotas vid den här.
Och tvinga honom att fotas också ofc. Dubbel bay. BAYBAY.
Det var så varmt att jag hela tiden tänkte att det var vår och att det *snart är sommar*. Man blir mindfuckad av vädret just nu.
Sen åt vi middag på Paolos uteservering. I mitten av himla oktober? Tänkte skriva att det säkert blir sista gången jag sitter på uteservering i år, men känns som att jag skrivit det typ tre gånger nu, så låter bli.
Vi gick hem, tittade på film och sen gick jag och lade mig med toalettpapper på örat i vanlig ordning. Glamoröst med sprucken trumhinna.
I lördags vaknade jag av en kram och orden ”frukosten är klar” ?
F stack iväg och jobbade och jag gick på stan. Det var 19 grader och min jacka var överflödig. 50% glad och 50% orolig över klimatet.
Spanade lite i affärer och möttes av det här. Jahapp. Då har det börjat.
Sen satte jag mig på EH och svarade på mejl och skrev om mitt öra och sådär ?
Vid 17 mötte jag upp Caroline för ett glas vin. Ett glas blev dock till flera och vi satt kvar länge då vi hade så mycket att prata om.
Hon var med om en fruktansvärd händelse nyligen, hennes pappa tog livet av sig. Anledningen till att jag skriver det är för att hon startat en blogg där hon delar med sig om sina känslor och bearbetningen av sorgen. Den är så träffande och hon är så duktig på att skriva. Jag tror att vi alla som förlorat någon kan känna igen oss i det hon skriver, och i synnerhet personer som drabbats av samma sak. Jag är helt övertygad om att bloggen kan vara till stor hjälp.
Fjärde dagen med ett öra. Förlåt i förhand för att jag är så töntig. Jag inser vilken gnällfest det är och hur provocerande det måste vara för alla er öronbarn och ni som alltid har nedsatt hörsel eller är döva. Det är alltså inte synd om mig. Men här kommer mina reflektioner efter att ha haft hål på trumhinnan i fyra dagar:
?? Jag hör min egen röst så högt att jag har svårt att avgöra hur högt jag pratar, vilket resulterar i att jag pratar jättelågt, folk har svårt att höra mig och jag i min tur har svårt att höra dem ? Inte bästa kombinationen nej.
?? Det jobbigaste är bullriga miljöer eller när många personer pratar samtidigt. Det känns som att jag inte har kontroll på min omgivning och det är många fler överraskningsmoment. Kunde ju egentligen gissat att jag skulle känna så. Jag menar, jag är en person som absolut inte kan ha hörlurar när jag rör mig i folkmassor eller går på stan. Tycker det är läskigt att inte höra ordentligt när det är mycket ljud runt mig.
?? Vilket leder till att jag flera gånger har krockat med människor på centralen. Berättade detta för min kollega som bara ”okej Regina du hör dåligt, men du SER VÄL??”. Haha så ägd. Jo, jag ser. Men tydligen är det inte bara så jag navigerar mig ?
?? Något positivt med det hela är i alla fall att jag upptäckt att jag blir så mycket bättre på att ha ögonkontakt med människor! Jag verkligen tittar på personen jag pratar med för att kunna tolka vad som sägs. Det är kanske en självklarhet för de flesta, men jag personligen tycker egentligen att det är jobbigt med mycket ögonkontakt.
?? Slutligen, en viktig grej jag tänkt på. Ibland säger jag ”va?” så många gånger att F till slut säger ”strunt samma, det var inte viktigt” och låter bli att upprepa det han sa. VI MÅSTE SLUTA GÖRA SÅ. Jag har själv gjort så många gånger, särskilt till äldre människor. Så himla otrevligt. Jag har aldrig reflekterat över hur taskigt det faktiskt är att göra så. Från och med nu lovar jag Regina Katralen att upprepa det jag säger till tidernas ände, om det behövs. Amen.
Det var dagens öronreflektion. Hörs (hehe) sen med en sammanfattning av min helg!
Igår efter ett dygn av sjuk smärta i mitt öra var det precis som något knastrade till och bubblade och ut rann en blodblandad vätska. Trumhinnan sprack. Att trumhinnan spricker låter mer allvarligt än vad det är. Faktiskt var det ganska skönt eftersom det värsta trycket släppte. Jag hade läst att man skulle kontakta sjukvården om det hände, så det gjorde jag och fick en tid en halvtimme senare.
Läkaren sög ut blod ur mitt öra, konstaterade att trumhinnan var sönder och skrev ut penicillin. Haha så ironiskt. Igår var jag så glad över att ha sluppit och några timmar senare satt jag där med en kur ändå. Jag frågade läkaren om jag var tvungen och det är jag tydligen. Vuxna ska tydligen inte ha öroninflammation och om trumhinnan går sönder bedömer de bakterierna som aggressiva. Jag säger då det, dagen då antibiotika inte fungerar längre är vi körda. Kanske redan nu? Kanske är något multiresistent skit jag har i mitt öra ?
Jag mår i alla fall mycket bättre nu. Jag har fortfarande ett tryck i huvudet, lock för öronen och ont i mitt öra, men det är tusen gånger bättre. Det jobbigaste är att jag hör så dåligt. Men tydligen kommer det att vara så fram till trumhinnan läker.
Ja det var det då. Dagens lägesuppdatering. Och förhoppningsvis det sista om denna ihärdiga bakterierinfektion.
Titta vem som återuppstått! Ska till jobbet nu för första gången på en vecka och längtar så mycket. Som tur är har jag inte ett jobb där hörseln behöver vara på topp ?