Har ni koll på Skincitys egna hudvårdsmärke Skincity Skincare? Produkterna är utvecklade av hudvårdsexperter och innehåller kliniskt bevisade aktiva ingredienser – till ett bra pris. Riktigt bra produkter som inte är så dyra.
Skincity Skincare har fått ett nytt utseende och ser numera ut såhär. Jag har flera favoriter bland produkterna. Exempelvis älskar jag duschskrubben Shower Power Peel (är inne på min fjärde tub), pads med BHA-syra och repair sleeping mask som jag sover med två gånger i veckan.
First Concentrate serumet är också en stor favorit. Det innehåller 10% niacinamide som har kommit att bli ett måste i min hudvårdsrutin.
Niacinamide är en aktiv form av Vitamin B3 som förstärker hudens elasticitet och gör porerna mindre synliga. Den fungerar antiinflammatoriskt, ger en jämnare hud och hjälper till att behålla fukt. Porer är ju porer och kan inte försvinna, men niacinamide funkar för mig för att göra de mindre synliga.
Serumet är bästsäljaren i serien och är äntligen tillbaka på lager! Perfekt att använda nu under kallare månader när huden hamnar lite i obalans.
Om du är sugen på att testa en produkt ifrån märket skulle jag rekommendera att börja med denna! Det passa till alla hudtyper och går att inkludera i vilken hudvårdsrutin som helst även om du använder andra produkter. Länk till det här!
Älskar förpackningen sovmasken kommer i. Hur lyxigt att pumpa upp den såhär och sen applicera med pensel?
I fredags tog jag tåget till Malmö. Men….är inte det? Upptäckte att de har ritat Frédéric och Henri på Pressbyråns kaffemuggar.
Framme! Förlåt till två turister som fick med mitt selfie-tagande på sin bild över Stortorget.
Hade på mig min back to work-klänning. Alltså en klänning jag köpte för att peppa mig själv inför jobbstarten. Men sen har jag aldrig använt den eftersom den blev så elektrisk. Men det visade sig att det gick bra med strumpbyxor under. Så nu gillar jag den igen. Från Lindex!
Hade inte matlåda i vanlig ordning. Vi var ett gäng som gick till Quan och lunchade. Alltid så gott där!
Samtidigt fick jag uppdateringar från F. Han var också i Malmö (men åkte senare än jag). Jag och Sofie hade nämligen tvingat ihop F och Dan på en playdate. Vi hade bestämt att de skulle umgås medan vi var på jobbet och sen skulle vi mötas upp efteråt.
De hade haft jättekul som tur var. Vid 16 begav vi oss hem till Sofie och Dan där alla killarna var. Vet inte om Henri ens märkte att jag kom. Så inne i att ändra alla inställningar på ugnen.
Vi beställde pizza!
Och mini-killarna röjde runt. Så roligt att de faktiskt leker nu och inte bara skadar varandra.
Vi skulle dricka kaffe och F upptäckte att handtaget var löst. Bad om en skruvmejsel och åtgärdade det. ”Vet du att du har gjort exakt samma sak för några år sedan”, berättade Sofie. Det kom vi inte ihåg, men det är oftare än sällan F skruvar saker hos folk : ))
Vi spelade När då då. Henri sov i vagnen i över timme vilket var väldigt lyxigt.
Toppenmysig kväll. Sen vaknade dock Henri och kunde inte somna om. Han var ledsen hela tågfärden hem, gick inte att trösta och vi kände oss inte som världens bästa föräldrar. När vi kom hem somnade han sekunden vi lade oss i sängen <3
Jag har inte varit hos frisören på ett år och två månader. Men vem räknar…
Eller jo, jag klippte topparna på en sån där drop in grej i somras, men har inte färgat och fixat ordentligt. Har en tid bokad nästa vecka och är överpepp.
Men måste säga att mitt hår växt ut fint, övergången mellan min riktiga färg och det blonderade smälter liksom ihop. Har faktiskt inte stört mig så mycket.
Men ja, det hände mig också. Typ fyra månader efter graviditeten trillade håret av. Resultatet blev en lugg som sakta men säkert växte fram längs tinningarna och småhår _överallt_. I månader såg mitt hår så risigt ut. Torrt, frissigt, spretigt. Så jag började fokusera på att ta hand om mitt hår. Vilket gick lite av sig själv med en bebis kanske. Har av förklarliga skäl låtit plattång och locktång vara och har tvättat håret max två gånger i veckan. Jag har även varit duktigare på att använda inpackning.
Tänkte skriva ett inlägg om mina favoritprodukter till håret!
”Denna återställande, intensiva behandling reparerar, stärker och förbättrar hårets elasticitet på 4 minuter, samtidigt som håret blir mjukare och lättare att kamma.
K18Peptide™ är molekylen och genombrottet hårindustrin väntat på! Kliniskt bevisat att återställa skador på håret på endast fyra minuter.
K18Peptide™ återställer hår som har skadats av kemiska behandlingar, värmeverktyg, UV-strålar, hårtvättar till dess ursprungliga & ungdomliga tillstånd! Patenterade K18 är en bestående lösning, detta är den första produkten som använder biomimetik för att återställa keratinkedjorna i håret.
K18 skapar mjukt, frissfritt, starkt hår med flexibilitet som känns som nytt.”
Återställer skador på håret på 4 minuter? Yeah right, tänkte jag. Men var såklart tvungen att prova ändå. Googlade recensioner och folk verkade helt frälsta. Det har tydligen tagit forskare 10 år att framställa produkten. Läste också att skillnaden mellan Olaplex (som jag också älskar) och K18 är att K18 innehåller en molekyl som stärker hårstråt inifrån och lagar proteinbildningar i håret, medan Olaplex lagar trasiga svavelbindningar. Ja, alltså det där är ju grekiska för mig. Men de fungerar alltså på olika sätt. Jag tolkar det som att K18 lagar inifrån och Olapex på ytan.
Jag har nu använt K18 i några månader (cirka var 3-4 tvätt) och är jättenöjd. Man tvättar håret med schampo (inte balsam) och sedan applicerar man i handdukstorkat hår.
Tog en bild efter en behandling. Har har jag alltså varken stylat håret eller använt någon produkt. Ändå relativt fint! Mitt hår hade varit ett sockervaddsmoln annars. Anledningen till att mina lockar är borta är eftersom jag borstat håret vid appliceringen när det var blött. Jag upplever också att K18 tar bort mina lockar en del. Kanske just för att det spröda frisset lägger sig.
K18 lagar håret, men återfuktar inte egentligen och jag har läst att många upplever att de behöver t.ex. ett balsamspray efteråt. Jag upplever faktiskt inte mitt hår blir så torrt.
Snarare tvärtom. Det känns ungefär som efter man färgat håret (alltså färg, inte blondering). Som att jag har en mjuk hinna över mina hårstrån nästan.
Innan behandlingen använder jag ett djuprengörande schampo. Detta detoxschampo från Kevin Murphy är superbra. Jag använder det även med jämna mellanrum för att få bort beläggningar i håret och rengöra på djupet.
Andra favoritprodukter: Schampo, balsam och inpackning från Lanza. Älskar Lanza. Har använt samma i flera år. Det kaaan hända att jag utgick från måttet på mina Lanza-flaskor när vi gjorde hyllan i duschen : ))
Bästa silverschampot är från Kérastase. Blir perfekt kall nyans.
Lanza Healing Strength Silk Serum är min all time favoritprodukt till håret. Den minskar torktiden, skyddar mot UV-strålar, gör håret mjukt och glansigt, återfuktar och funkar som värmeskydd. Doftar så gott också! Använder den i både fuktigt hår och torrt. Bästabästa.
Ola Plex Bond Smoother är också en favorit. Om jag vill krama fram lockar i håret tar jag en klick i handflatan och några droppar vatten och kramar in. Också grym att ta innan läggdags för att vakna upp med återfuktat hår.
Det var det. Hela min hårrutin! Mmm vad fin jag ska bli nästa vecka 😍
Lagade en linsgryta som blev så himla god. Följde detta recept på ett ungefär. Åt med ris och cashewnötter.
Hela familjen åt med god aptit. Särskilt den minsta av oss. Kanske det godaste han ätit. Men sen är ju inte burkmat någon sensation stackars.
Okej, jag har en ny favoritårstid. Har alltid trott det är vår. Men nej det är hösten, som den är precis nu. Solig, molnig, torr och massa färger överallt.
Bokade ett mötesrum till mig själv idag som jag satt och jobbade i. Genidrag ju. Vårt mötesrumsbokningssystem (bra ord till wordfeud!) har gått sönder, så jag skrev en post-it på dörren.
Duschlyckan håller i sig. Henri sitter jättenöjd inne i duschen tillsammans med oss när vi duschar. Plaskar och grejar med sina sandleksaker i evigheter. Det här har verkligen underlättat våra kvällar. Så himla skönt att kunna duscha i lugn och ro och så mysigt att göra det tillsammans.
Att duscha med honom är det enklaste sättet att hålla honom nöjd just nu. Typiskt att man inte bara kan duscha hela dagarna.
Jag har varit dålig på kvällsmys på sistone. Faktiskt har jag varit dålig på allt. Inget spelar liksom någon roll när man mår dåligt.
Men nu. Bring back the kvällsmys! Jag går ut starkt med brynt smör-pralinpuckar.
Sådär håller jag på i dagar efter att man ställt om klockan. När jag var yngre, och faktiskt hade klockor som behövde ställas om till vintertid manuellt, lät jag bli för jag tänkte att jag skulle få en timme extra. Jag skulle alltid vara klar en timme tidigare. Jag skulle alltid ligga en timme före alla andra.
Det funkade självklart inte.
Hade en förhoppning att vintertid skulle göra Henris sovtider lite mer rimliga. Han somnar för kvällen så sent och jag tänkte att vi skulle vinna timme nu. Men nej, han somnar samma tid ändå vilket ju är ännu värre för egentligen är det ytterligare en timme.
Jaja.
Mina sociala medier har fyllts med Halloween i helgen. Det ena firandet har varit mer imponerande än det andra. Det är sånt jag trodde jag skulle tycka var kul med att bli mamma. Nu känner jag mest att jag undrar hur folk orkar. Bara att hålla barnet, en själv och hemmet någorlunda helt, rent, mätt och nöjd är ju ett helt projekt. …Och sen ska man skära figurer av pumpor, pynta med spindelväv, göra fingrar av korvar och klä ut sig. Haha gud. Stor eloge till er som orkar.
Det har varit en finfin vecka såhär långt. Här är lite sånt som hänt.
Har hängt på Dunkers kulturhus flera gånger. De har ett lekrum där och Henri kan krypa långt långt.
Typiskt mitt barn att leka med det absolut enda han inte borde leka med i ett lekrum btw. Elhål-grejerna i golvet. De är såklart mest spännande.
Hade med H in i duschen en kväll. Gav honom leksaker och satte på takduschen.
Sen satt han jättenöjd och plaskade bredvid mig när jag duschade. Det här öppnade en hel värld av möjligheter. Om det håller i sig kan jag få mitt duschliv tillbaka. Hoppas.
Har varit på massage! Bokade en timme massage av rygg och axlar. Det behövde jag verkligen. Kom på att jag inte utnyttjat mitt friskvårdsbidrag så nu jäklar blir det massa massage innan året är slut.
Vi satte äntligen fast vitrinskåpet i väggen.
Nu har jag ställt in saker i det och det blev så fint så fint. Blev faktiskt lite pepp på att ha det fint och fick feeling och kollade soffor och gardiner. Kanske har ett trevligt vardagsrum snart ändå.
Men måste lyckas sälja vårt gamla matbord som skymtar där i bild. Kom och köp!
I fredags var jag på Malmö-kontoret. Vi hade AW med chipsprovning och bubbel. Träffar sällan mina Malmö-kollegor, så det var kul att få umgås lite.
Här är jag idag, hej! Vi tog en höstpromenad i det härliga vädret.
Annars har vi mest städat hela dagen. Mest sånt som inte syns, sorterat i garderober och sådär. Där är jag och F så olika. Min melodi är att trycka in saker där de får plats så att det ser städat ut. Bryr mig inte om att det är total kaos i skåp och lådor. Men F kan inte lägga saker på ”fel plats”. Han går hellre runt och gör små högar överallt än att lägga något där det inte ska vara. Så nu jobbar vi för att få ordning i grunden. Ett system och en bestämd plats för allt.
Rätt skönt ändå ska erkännas. Känns som att jag städar i huvudet samtidigt.
Lördagens middag blev en tomatsås som fått puttra länge. Åt med pasta, färsk basilika och parmesan.
Jag tänkte skriva ett inlägg om min kropp efter graviditeten. Jag skrev ett inlägg en månad efter förlossningen och nu har det snart gått ett år. Ett år sedan jag födde barn! Helt galet. Det känns som igår samtidigt som det känns som tusen år sedan och samtidigt som om det aldrig hänt.
Jag för exakt ett år sedan.
Hur är den då, min fysiska form såhär ett år senare? Vill bara slänga ut en stor brasklapp att jag kanske inte uttrycker mig helt korrekt och bra i detta inlägg. Kanske också provocerande eller trampar på tår. Jag vet inte. Känner att jag bara vill skriva ärligt utan att fundera så mycket och väga mina ord.
Starkare än någonsin
När jag sa det här till Sofie sa hon VA?! Men ja, jag känner mig starkare än någonsin. Det beror nog på att jag faktiskt är starkare än någonsin. Jag har aldrig tränat tidigare i mitt liv och numera bär jag runt på en sprattlig kettlebell hela dagarna. Jag släpar vagn, vaggar, jagar, plockar, lyfter och inte att förglömma core-träningen selen automatiskt ger. Allt detta utan problem. Kan bära runt på galningen i timmar.
Sen absolut, det är inte ergonomiskt. Jag bär med samma arm på samma höft och sover alltid i prick samma ställning. Det känns som att ryggen ska brytas av smärta på morgonen och jag vaknar ofta av att armen somnat, men det där går faktiskt över en timme efter jag vaknat. Jag känner mig stark och bra i kroppen generellt. Jag orkar mycket mer än tidigare.
Där nere
Jag trodde länge att jag fått framfall, men det var nog snarare så att det tog lång tid att läka bara. Det är fortfarande inte 100%, men blir bättre hela tiden. Det har varit svårt att få kontroll över musklerna där nere igen och att exempelvis använda menskopp första halvåret gick knappt. Jag hade även svårt att göra nummer två. Gick jag inte direkt gick det inte alls. Men som sagt blev det bättre och blir fortfarande bättre hela tiden.
Jag vill skriva detta för att jag tycker det känns viktigt att prata om. En förlossning och en graviditet är en brutal grej att genomgå. Det är inte konstigt att man behöver läka efteråt. Kan vara skönt att höra att det blir bättre. Och blir det inte det ska man söka hjälp såklart.
Min kropp
Bristningarna har bleknat. Det är inte arga röda streck längre. Foglossningen är bättre, men inte helt bra. Jag märker direkt när jag inte sovit med en kudde mellan knäna.
Men helt ärligt tror jag att jag haft problem med detta sedan tonåren, bara att jag aldrig riktigt förstått vad det var. Kan man ens det? Utan att vara gravid? När jag gick på gymnasiet gjorde jag till och med magnetröntgen och gick till sjukgymnast. Fick aldrig svar på vad det var. Det kändes som (beskrivningen av) ischias utan att vara det. Sedan blev det bättre några år för att sedan blossa upp igen fast värre under graviditeten. Märkligt.
Amning
Amningen har funkat felfritt för mig och still going strong. Aldrig haft ont, aldrig krånglat. Den största anledningen till det är gruppen Amningshjälpen på Facebook. Jag hade antagligen gett upp amningen för längesedan om det inte vore för dem. Jag hade exempelvis trott att bebisen inte blev mätt och att jag inte hade tillräckligt med mjölk, trots att det var helt vanliga faser man går igenom.
Innan jag fick barn hade jag en föreställning av att ersättning var det enkla valet och att amning var det jobbiga. Ganska fort kände jag att det var precis tvärtom. Det är ju amning som är det enkla. Maten är alltid med, perfekt varm och alltid ett säkert kort. Det kvittar om bebisen är ledsen, hungrig, uttråkad eller behöver närhet. When in doubt whip it out.
Jag är så glad och tacksam att amningen fungerat så himla bra för oss. Jag känner även att amningen gett mig självförtroende som mamma. Att veta att man har ett ess i rockärmen som alltid funkar. Blir det jobbigt kan man bara dra fram tutten.
Synen på kroppen
Jag har aldrig varit så nöjd med min kropp som nu. Samtidigt som jag objektivt aldrig varit så missnöjd. Om det makes sense? Jag ser ju att den har förändrats. Men det gör mig ingenting. Jag bryr mig liksom inte. Det är vad det är.
Brukar tänka på talesättet ibland, att man ska vara glad att man får åldras för alternativet är att inte göra det. Vi blir äldre och kroppen förändras vare sig vi vill eller inte och det är ofrånkomligt.
Men nu har jag en graviditet att ”skylla” på.
Jag inser att min upplevelse här skiljer sig från andras. Har i alla år hört att kvinnor känt press på sig att se ut som innan graviditeten. Att folk verkar tycka att kroppen inte får ändras. Jag känner precis tvärtom. Har aldrig känt mig så accepterad. Det känns som att man generellt har en förlåtande inställning till den post-gravida kroppen. Äntligen är det okej att inte vara perfekt! Jag blir accepterad som jag är, för ”jag har ju fött barn”.
Tycker snarare det är press på andra hållet vilket är lika skevt. Har man inte varit gravid har man liksom ingen ursäkt till sina hängande bröst, bristningar och degmage. Trots att det (nödvändigtvis) inte ens har med graviditet att göra… Men nu. Nu har jag en ursäkt till att ha en helt vanlig himla kropp. Så jäkla befriande.
