Har inte hunnit förbereda blogginlägg till helgen, så ett litet hej igen bara. Brrr. Just nu ligger jag med dubbla tjocktröjor i sängen under täcket och försöker få upp värmen. Har plåtat utomhus idag utan kläder tänkte jag skriva. Nej med kläder såklart, men utan jacka. Fotade kläder och är ju rookie på att modella på det sättet, men tror resultatet blev bra faktiskt. Ni får se nästa vecka.
Det gick inte så bra med ballongerna som jag skulle ha som rekvisita dock. Tydligen krymper helium när det är kallt och därför fick vi blåsa upp dem med luft istället. Pernilla som hjälpte mig att fota fick den briljanta idén att vi skulle använda ståltråd för att det skulle se ut som att ballongerna svävade och det gick väl hyfsat förutom att vi mest råkade sticka hål på alla ballonger. När en av ballongerna sprack gick det förbi ett par med en barnvagn och barnet började gråta. Haha. Inte nog med att jag skrämt barn har jag också visat mig halvnaken när jag bytte om mitt på gräsmattan. Bra dag.
Nu väntar jag på att F ska komma hem sen hoppas jag på film och någon god mat!
Fick en liten förhandstitt skickad till mig precis. Haha alltså bästa bilden ever. Den är tagen precis när en ballong spricker. Borde typ ha denna bild som bloggheader.
Hjälp så tråkiga saker jag gjort hittills idag. Fakturerat, svarat på mejl, rensat bland bilder i telefonen och ätit en sallad på grönkål, bovete, bönor och kålrabbi till lunch. Det sistnämnda är ju bara sorgligt. Provade en nyhet på Holy greens och hade lite för stort förtroende till att allt de gör är gott och valde därför deras vinter edition trots att jag var skeptisk. Den var inget att hänga i granen.
Nu ska jag iväg och köpa heliumfyllda ballonger inför en plåtning imorgon. Knäppt ärende, men så festligt ändå! Kul med ballonger hemma. Behöver lite fredagskänsla.
Exakt just nu sitter på tåget på väg hem från jobbet. Men antagligen skriver jag klart inlägget ikväll när jag är hemma pga såååå trött nu.
…
Japp det gör jag. Hörs snart.
Vad gjorde du 08.00?
Ok tillbaka. Satt på tåget. Haha okej. Kul lista det här är på väg att bli. Not.
Dagens humör?
Sådär. Blev ledsen över en grej, vissa planer blev inställda och allmänt tråk. Men så kan det vara. Får försöka muntra upp mig själv.
Det senaste någon sa till dig?
Hmm. ”Vill du ha en påse”. Köpte en skjorta jag spanat på för halva priset på MQ på väg hem. För övrigt är det här med att man numera inte automatiskt får påsar en så bra grej. Eller numera och numera, det är ju längesedan det ändrades. Men minns ni så sjukt det var när det begav sig? Man hade ju tusenvis av diverse påsar helt i onödan. Kvittar hur litet det man köpte var, eller om man redan hade en påse, man fick en ny påse ändå. Stackars miljön.
Dagens frustration?
Skulle äta makrill till lunch (jag vet, fancy), men grejen man drar i gick av och jag fick öppna konservburken såhär istället. Livet var inte på topp då.
Vad längtar du efter mest just nu?
Mitt blivande kontor! Har börjat sälja möblerna som stod där. Sålde mitt gamla soffbord häromdagen och imorgon kommer det någon och tittar på min gamla soffa. Sen ska jag köpa skrivbord! Har tänkt mig ett stort med två platser. Mitt största problem i livet (friskt överdrivet) är vad jag ska ha för stolar till detta skrivbord.
Vad var det senaste du åt?
Åt vegetarisk pytt på palsternacka, potatis, morötter, lök, vitlök och halloumi med massa hackad persilja och sallad till. Supergott!
Vad tänker du på just nu?
Började följa en tjej som bloggar om sin cancer häromdagen. Blev helt tagen och läste ikapp flera år på en dag. Agnes heter hon, ni hittar henne här. Jag tänker på henne hela tiden. Jag kan inte ens greppa hur det är att veta att man inte har långt kvar, att ha en sjukdom man inte kan bota. Hon skriver så bra, så klokt och med mycket humor. Hon verkar vara en så fin person.
Vad står det i ditt senaste sms?
”11 blir bra”. Tyvärr inte smaskigare än så. Jag bokade tid hos min nageltjej.
Vad ska du göra nu?
Nu ska jag hoppa i min pyjamas och spela korsord. Har precis ätit och ska bara mysa i soffan. Känner inte för att göra något mer.
Fick denna fina pyjamas i present av min kusin när jag var i Norge. Från Bikbok.
Jag har så svårt att motivera mig själv att inte använda preventivmedel när jag läser sånt här…(har funderat på att sluta). Jag vet att det inte är bra att tillföra kroppen hormoner etc etc, men jag har haft hormonspiral i snart 10 år (är 27) och har inte haft en droppe mens, mensvärk eller en ynka humörsvängning sedan dess. Hade ganska tung pms innan dess så för mig känns det helt galet att jag skulle gå runt och må så dåligt, känna mig så ful/svullen, känslosam you name it – om jag kan slippa. Nu kanske jag har tur som inte märker min spiral i övrigt, men är väldigt nyfiken på hur ni som väljer att avstå från p-medel resonerar när ni kanske har svår pms eller menssmärta? Är bara genuint intresserad, är ju väldigt olika hur man upplever det
Jag tänker att så länge du mår bra och inte har några besvär så är det ju jättebra! Det finns ingen anledning att sluta eller byta då. Anledningen till att jag inte tar p-piller är för att jag mådde väldigt psykiskt dåligt av dem (har provat flera olika sorter). Det var som att jag hade pms hela tiden, fast värre. Dessutom bör jag inte använda p-piller på grund av mammas bröstcancer. Preventivmedel med hormoner ökar risken för vissa cancertyper, men minskar också risken för andra. Finns alltså både positiva och negativa sidor. Så länge du mår bra så är det ju strålande 🙂
Visst har väl du provat både pumpamasken från Thomas Roth och blodmasken från The Ordinary? Vilken gillar du bäst av dom två isåfall? Älskar alla dina inlägg som har med hudvård att göra!
Tack vad kul! Tycker det är så roligt att skriva om hudvård, så det ska jag fortsätta med. Glad att det uppskattas 🙂 Av de två du nämner är pumpamasken (annonslänk) bäst enligt mig!
Det sticker ordentligt och sen är huden som ny!
Hur ofta råkar du göra fel är du umgås med din religiösa släkt? Jag är lite nyfiken för en vän till mig är JV och jag har en förmåga att alltid klanta mig! Råkat jämt försöka skåla med henne, önska god jul eller gott nytt år eller grattis på födelsedagen m.m. tänker att hon måste tro jag har demens eller något som aldrig kan minnas att hon inte ingår i allt sådant.
Haha så lustigt! Jag tror att jag slipper mycket sånt eftersom jag pratar ett annat språk med min familj. Jag svär exempelvis inte på norska. Har aldrig gjort det, så det är inte naturligt för mig. Vet knappt vilka svordomar som finns på norska om jag ska vara ärlig. Det blir också lättare att hålla isär att det är på ett visst sätt hemma och på ett annat sätt i Norge. Det blir liksom en tydlig gräns att det är annorlunda när jag åker till Norge och det blandas inte med mitt ”vanliga liv”.
Men såklart gör jag bort mig ibland. Det händer att jag skålar och jag säger ”gud” som kraftuttryck ofta. Men det är ju inte hela världen. Min familj bryr sig inte om det, tar inte illa upp och kommenterar inte ens det. Jag är säker på att din kompis förstår att du bara glömmer bort. På ett sätt är ju det fint också, att du inte hela tiden tänker på att hon är *annorlunda* och att du inte ska säga eller göra fel. Tror hon uppskattar det faktiskt.
Hej Regina! Du verkar så vettig så tänker höra om dina tankar kring feminism och att vara i ett hetero- förhållande, något som jag själv funderat mycket kring. Har de killar du träffat varit insatta i hur en kvinnas roll i samhället ser ut eller är det något du behövt ”lära ut”. Jag känner ibland att feministen inom mig stretar emot i mitt nuvarande förhållande. Ett exempel är att jag väldigt sällan rakar benen och min pojkvän en gång undrade om jag kunde raka dem ”för hans skull någon gång” vilket fick mig att koka men han såg inte problematiken i det hela.. Samtidigt är de klassiskt uppdelade sysslorna väldigt jämlikt delat, där snarare han sköter om hushållssysslorna mer än jag gör (många i min närhet som har problem med sin partner). Långt formulerat här nu, hoppas detta makes sense på något vis! Fortsätt sprida härlig energi och kloka tankar!
Tack snälla! Nej. Det har de inte varit. När jag gick igenom min *uppenbarelse* och blev feminist på riktigt (har såklart alltid varit det, men ni fattar) för några år sedan tänkte jag att det vore en deal breaker att träffa någon som inte var feministiskt upplyst. Men jag insåg ganska fort att det kanske ändå var ett orimligt krav. Jag har ju själv också varit där en gång i tiden, och jag är inte en dålig eller ojämställd människa för det, jag hade bara inte lärt mig att se strukturerna än. Så jag tänker att det är helt okej att min partner lär sig av mig. Det är därmed inte sagt att man måste utbilda och förklara hela tiden, det är väldigt jobbigt att ha det ansvaret.
Jag tänker såhär. Välj att vara med en person som är snäll, som vill alla väl och som respekterar kvinnor och tycker att jämställdhet är viktigt. Att han inte benämner sig själv som feminist eller har upptäckt alla mönster och strukturer får vara mindre viktigt OM det bara handlar om okunskap. Som med F till exempel. Han är ingenjör och har alltså pluggat och jobbat i en väldigt ”vetenskaplig” och grabbig miljö. Självklart har inte han stött på många genusfrågor eller funderat på samhällsstrukturer, till skillnad från mig som studerat samhällsvetenskapligt. Det viktiga är att han vill lyssna på mig och vill lära sig. Resten kommer ju automatiskt. De flesta människorna i vårt samhälle har bara inte fattat att de är feminister än. Vi måste tyvärr bara ha lite tålamod och sakta visa vägen.
Det låter positivt att ni inte har den klassiska uppdelningen av sysslor i er relation och det visar ju på att han inte har något gammalt tråkigt synsätt om att saker ska vara på ett visst sätt på grund av kön. Vad gäller problemet du beskriver tänker jag att man kanske inte måste sätta en feministisk analys på det. Självklart ska du inte raka benen om du inte vill, men kanske tycker han att han har lika stor ”skyldighet” att vara fin för dig? Då är har det ju ingenting att göra med att du är kvinna och han är man. Prata med honom om vad du känner att ni kan förvänta av varandra och vad du tycker är rimligt att önska av varandra och se var han står. Sen är det ju självklart patriarkatet som är orsaken till att idealet för en kvinna är att vara hårfri, så det kan han ju gärna få reflektera över också. Haha.
Nu blev detta svar längre än jag tänkt. Men jag känner igen mig i dina tankar. Att vara ”upplyst” feminist i ett parförhållande mellan man och kvinna kan vara svårt. Kort svar: jag fattar att det är megafrustrerande, men om han är villig att lyssna, förstå och lära sig kanske det löser sig ändå. Hoppas jag <3
Igår var jag sugen på grönsakssoppa med lite sting i. Funderade en stund och bestämde mig sedan för morotssoppa med apelsin och ingefära. Det var för övrigt sämst fotoljus igår och jag höll på att bli galen. Men så är det. Bara att hålla ut, det blir ju ljusare varje dag nu.
Ingredienser:
Morötter
Grönsaksbuljong
Lök
Vitlök
Gurkmeja
Sambal Oelek
Kokosmjölk
Apelsiner
Pumpafrön
Ingefära
Börja med att steka lök och vitlök. Ha i lite sambal (förslagsvis mycket mindre än vad jag tog…gillar sambal hehe) och ös på lite gurkmeja också då det är nyttigt.
Skala och hacka upp morötterna. Häll på vatten, löken och två buljongtärningar. Koka tills det är mjukt.
Under tiden kan man torrosta pumpafrön. Att alltid ha rostade frö hemma är ett bra tips förresten. Nyttigt och så gott på soppor, pasta och sallader. Mina favoriter är solrosfrön eller pumpafrön.
När morötterna är mjuka häller man i en burk kokosmjölk, pressar i två apelsiner och tillsätter valfri mängd finriven färsk ingefära. Mixa sedan soppan med stavmixer till önskad konstisens. Jag vill ha lite klumpar i min.
Ät!
Blev supergott tyckte jag. Kommer lätt bli en av mina nya go-to soppor ????
Första gången jag sitter ner på hela dagen känns det som. Har sprungit runt som en galning och fixat saker. Har bland annat satt upp de där täckskivorna som jag målade för tusen år sedan i köket, vilket visade sig vara lättare tänkt än gjort. Min köksfläkt ska vara glad att den är hel om man säger så.
I alla fall. Te-paus nu. Är det bara jag som tycker det känns som höst? Tänker att det ska bli vinter, men det ska ju bli vår. Är helt förvirrad.
Ska vara en bättre bloggerska imorgon. Frågor & svar samt ett recept är på G!
Vi körde igång världens bästa upplägg nyligen. Från och med nu har jag och F ansvar för att fixa maten varannan dag. När det är min mat-dag bestämmer jag vad vi ska äta och skaffar alla ingredienser (eller ser till att vi har de hemma). Sen hjälps vi eventuellt åt med att laga, men är det min dag har jag alltså huvudansvaret. Och tvärtom.
Det här upplägget har på riktigt gjort mitt liv tusen gånger bättre. 1) Vi slipper enas, 2) det känns som att jag lagar mat mer sällan, 3) det blir som en överraskning varannan dag och 4) jag som oftast automatiskt tar på mig projektledarrollen (pga kvinna) blir automatiskt avlastad.
Men bäst av allt är ju att slippa vad-ska-vi-äta-idag-tjafset. Vad ska vi äta idag, jag vet inte bestäm du, spelar ingen roll för mig, nej inte det, nej jag åt pasta till lunch, okej bestäm du då, men jag bestämmer alltid, okej vad sägs om X, vad som helst förutom det, jaha men bestäm du då.
ORKA.
Idag fixade F pasta med tonfisk och kapris. Mycket gott!
Det här är ett perfekt upplägg för oss som är sämst på att storhandla och inte har samma rutiner varje vecka. Har tänkt att vi ska köra varannan-dag länge nu och är glad att vi äntligen kört igång med det.
Jag är lite nyfiken för en vän till mig är JV och jag har en förmåga att alltid klanta mig! Råkat jämt försöka skåla med henne, önska god jul eller gott nytt år eller grattis på födelsedagen m.m. tänker att hon måste tro jag har demens eller något som aldrig kan minnas att hon inte ingår i allt sådant. 
