Ska jag svara på samma gamla trötta lista som jag gör varje år när det blir höst? Klart jag ska!
Vad är det bästa med hösten?
Färre insekter, okej att vara inne, lager på lager, varma drycker, gryta + rödvin, ha på sig boots, tv-serier och mysigt att sova nära igen pga kallt i sovrummet.
Vad gjorde du förra hösten?
Jag bytte jobb, var i Norge en sväng, rev en dörröppning och opererade ögat för att nämna något.
Hur såg du ut?
Hade en stor inkapslad vagel på ögat, var ganska mycket blondare och hade gardinlugg.
Luggen måste ju varit en omedveten handling för att dölja vageln? Gardinlugg är förresten det snyggaste jag vet. Synd att jag inte orkar ha det just nu. Får längt varje gång någon går förbi mig med en. Snyggaste frisyren i världen.
Sista bilden på vageln. Haha minns ni den? Skoja, hur ska ni kunna glömma.
Beskriv din höst i tre ord?
Hoppfull, otålig, mysig.
Vad var bäst med sommaren?
Alla hemester-utflykter, att kontoret kom i ordning och att vi upptäckte mjukglassarna i Sannas kiosk.
Hur mådde du förra hösten?
Förutom den irriterande fripassageraren som bodde på mitt öga var det bra. Hade precis fått nytt jobb och var så pirrig. Jag och F var också äntligen på en riktigt bra plats.
Vad är dina planer för hösten?
Jobba och jobba. Min kollega Emma som jag jobbat tight med har bytt team vilket har format om min roll och ökat mitt ansvarsområde. Väldigt roligt. Inte att vi inte jobbar tillsammans såklart, men att få prova vingarna. Dock väldigt stressande och utmanande såklart. Men vilken Q4 är inte det.
Hur höstmyser du?
Ligger naken i sängen och kollar TikToks. Hah. Den såg ni inte komma ändå.
Vad kommer du dricka i höst?
Tomtelatte från Espresso house, varm choklad och Ramlösa med smak av persika och apelsin.
Hur vill du se ut i höst?
Har blivit en keps-person. Min bästa klädsel just nu är tights, oversize hoodie, kappa, keps och solglasögon. Sen tar jag upp hättan också ibland. Känner mig osynlig då.
Vilket är det värsta höstvädret?
När det regnar OCH blåser samtidigt. Fy så vidrigt det är.
Vad gjorde du vid den här tidpunkten för ett år sedan?
Jag fick nytt jobb!! Tänk vilken tur jag hade ändå. Vet inte om jag fixat att skaffa jobb nu när alla rekryteringar är digitalt. Jag känner mig aldrig så weird som i videomöte.
Hejdå-fika på gamla jobbet :'(
Och sen hejdå-bubbel med Ida. Ofattbart att jag jobbat utan henne i ett år.
Hur förbereder du dig inför vintern?
Har köpt sånt där varm choklad-pulver som gör mjölken tjock när man värmer upp. Som att dricka choklad.
Det absolut bästa med hösten är ju alla serier som börjar igen. Förstår att ni undrar vad jag tittar på just nu. Det ska vi ta reda på!
La casa de papel
Har sett klart allt som finns att se och väntar tålmodigt på sista gången. Men den får vara med ändå. Har ni inte sett den så gör det! ”Professorn” rekryterar en grupp med människor som sedan tillsammans ger sig på det ultimata rånet. Lovar att den kommer få dig att vilja prata spanska, lyssna på Bella ciao….(och råna banker?)
Älska mig
Josephine Bornebusch gör denna serie i vilken hon själv spelar rollen Clara, en person som skiljer sig mycket från Mickan som vi är vana att se i Solsidan. Det är två saker i seriens handling som jag stör mig så himla mycket på att det nästan var dealbreakers, men ska inte spoila. Jag fortsatte titta, så något har den ju. Strålande skådespelarinsatser och man pendlar ständigt mellan ångest och myskänsla. Jag såg hela första säsongen i ett svep.
Paradise Hotel
Ja, men jag kan ju inte hålla mig borta. Gillar inte alls grejen med allstar vs. vanlisar och får mean girl-vibbar. Är också seriöst oroad över en viss persons uttalande….. Så vi får får väl se. Är än så länge inte så jättepepp på att fortsätta titta.
Idol
Tacka vet jag Idol. Det är höstens stora trygghet. Älskar juryn. Kishti är min idol, hade jag fått träffa en enda svensk kändis hade jag valt henne. Gillar Pär Lernström också! Bästa programledaren. Haha okej, verkar gilla alla förutom själva idolerna? Inte hunnit bilda mig en uppfattning riktigt. Min favorit hittills är Paulina. Vem hejar ni på?
Precis en sån helg jag behövde. I skrivande stund har vi dukat fram med brie och fikonmarmelad och jag väntar på att Formel 1 ska sluta. Sen blir det ett avsnitt av en serie. Funderar på att ge Ozark en chans kanske. Ville bara kika in och säga hej. Vi hörs igen imorgon!
Blev nytt hår i måndags! Går till Solid hair. Är inte där så ofta, men kul att dom känner igen mig och ba ”det är ju du som kom hit en gång med grönt hår”. Haha.
I hissen med nystylat hår. Känner mig aldrig så fånig som med nyfärgat och frisörfixat hår. Ännu värre om det är slingat, tycker det är fult första veckan innan det liksom ”smält till sig”. Förstår inte folk som fixar håret hos frisören och sen går direkt till en tillställning.
Har sett The social dilemma på Netflix i sängen och ätit gräddbullar med gaffel. Köpte ett paket och tydligen tycker F inte om gräddbullar (wtf???) så jag fick hela paketet för mig själv. Synd : ))
Lunchade med Emelie en dag. Beställde rigatoni med ruccolapesto och pancetta som var mums.
Annat jag ätit är halloumiwraps. Minns ni 2017 när jag åt det helahela tiden. Good times.
Idag var jag på kontoret(!) och hade ett möte. Insåg idag hur fruktansvärt lång pendling jag ändå har. Helt orimligt att lägga så mycket tid på att pendla. Tacksam över hur mycket tid jag sparar nu. Annan insikt: bara att fixa till sig, sminka sig, packa ihop sina grejer och gå tar ju sååå mycket längre tid än jag mindes, haha.
Letade överallt, men hittade inget paraply, så jag fick gå i ösregn och kom fram som en dränkt katt. Hittade sedan paraplyt när jag kom hem – det låg såklart i hallen rakt framför ögonen ovanpå skoskåpet. Inte lätt när det är för lätt.
Nu blir det myskväll och första fredagsfinalen av Idol! Bästa med hösten ju.
Tänk vilken dröm att namnge en frisörsalong? Ordskämtsmöjligheterna är oändliga. Klippt och skuret, Ett riktigt klipp, Håret är huvudsaken, Hårfint, Hänger på håret, Klipp till, Självfallet, Låt dig lockas, Saxofön.
Har inte tänkt namnge en salong inom det närmsta, men har i alla fall varit på en:
Det blev såhär! Superfräscha toppar, lite nya blonda skiftningar och en toning för att korrigera nyansen och dämpa det blond-blonda.
Älskar min hårfärg nu!! Perfekt ljusbrun.
Min frisör rekommenderade denna toning (annonslänk) så att jag kan fräscha till det själv hemma. Det är en inpackning som man kan använda för att återuppliva färgen, ge nyans och glans. Läste jättebra recensioner om den så jag är pepp på att prova.
För ni vet ju att jag inte är en film-person. Skulle inte säga att jag avskyr att se på film, jag fastnar när jag väl gör det. Men jag är sällan sugen på det och har en väldigt lång startsträcka. Minns ni att jag skrev att jag och F bestämt att vi skulle välja fem filmer var och se en i veckan? Det föll mellan stolarna redan efter två veckor. Jaja, jag ska inte tjata om att jag inte gillar film då det känns som jag gjort det tusen gånger redan.
Då jag sällan ser på film och därmed inte sett så många blev jag förvånad att jag ändå genast kom på fyra egna filmer när jag läste Sandras inlägg. Här kommer de!
Micke och Molle
Det var kanske inte första filmen jag såg i mitt liv, men det är den första jag minns. Mådde så dåligt av denna film. Micke och Molle är bästa kompisar, men en dag åker Molle iväg med sin husse för att lära sig jaga och kommer tillbaka som en jakthund. Inte bara vill Molle inte längre vara Mickes vän, utan har lärt sig att jaga just rävar. Mickes matte blir orolig för hans säkerhet och lämnar honom i skogen ensam.
Det var första gången jag fick känna på hur det är att förlora en vän. Inte bara att förlora en vän, utan att den dessutom blir ens fiende. Micke-och-molle-känslan har förföljt mig genom livet. När man blir sviken, lämnad och känner sig ensam. Minns särskilt på högstadiet då min dåvarande bästa kompis hittade en ny bästa kompis. Ens person försvinner plötsligt och från ingenstans är man luft för den som betyder allt för en.
Jag tror på något sätt att denna film var menad att lyfta oväntade vänskaper och att man kan vara vänner trots olikheter. Men…för egen del tror jag att den fuckade lite med min förmåga att släppa in någon nära. Man kan aldrig lita på någon fick jag lära mig redan som 4-åring. Bra jobbat Disney.
La vita è bella (Life is beautiful)
Den handlar om en judisk man (otroliga Roberto Benigni!) som hamnar i koncentrationsläger under andra världskriget tillsammans med sin son. Med hjälp av humor och fantasi lyckas han dölja den hemska verkligheten för sin son och får honom att tro att det hela är ett spel.
Denna film har inte direkt förändrat mitt liv, men är till denna dag den absolut bästa jag sett. Har aldrig fyllts med så mycket glädje, sorg, kärlek och förtvivlan på samma gång. Ett helt otroligt mästerverk.
The Life of David Gale
Såg denna film i mina tidiga tonår och på de två timmarna förvandlades jag från en trångsynt så-är-det-person till en mycket mer ödmjuk, kritisk och öppensinnad. Det finns en Regina innan och efter denna film.
Filmen handlar om David Gale, som spelas av Kevin Spacey, en man som inväntar dödsstraff efter att ha mördat en kollega. En man som ironiskt nog är aktiv medlem i DeathWatch – en grupp som kämpar mot dödstraff. Man förstår ganska snabbt att det kommer en twist, men jag blev ändå förvånad över exakt hur. Saker är inte alltid som man tror.
Click
Året var 2006 och jag och min första kille såg denna film på bio. En komedi med Adam Sandler. En till synes roande och lättsmält film. Döm min förvåning när det visade sig att dessa 1 timme och 47 minuter film skulle bli bland det sorgligaste jag varit med om någonsin. Jag var inte alls förberedd och grät tills jag inte fick luft och inte hade en smula mascara kvar. Minns fortfarande de tunga stegen ut från biografen och hur livet plötsligt kändes så mycket mer dyrbart.
Den handlar om Michael Newman som får tag i en fjärrkontroll vilken låter honom styra sitt liv likt en tv-kontroll, exempelvis kan han spola förbi delar av sitt liv som han tycker är tråkiga. Något som verkar bekvämt till en början men naturligtvis har stora konsekvenser.
Den ångesten, att man låter hela sitt liv passera för att man inte varit närvarande. Livet händer i de tråkiga stunderna också. I väntan och tristessen. Från och med då bestämde jag mig för att aldrig bli en leva-för-helgen-person och har inte varit heller.
Slutligen en film som på riktigt förändrade mitt liv för alltid. Minns inte exakt vilken det var, bara att Jackie Chan hade huvudrollen. Jag och min vän hade Jackie Chan-marathon samtidigt som min styvpappa dog. Skrev en krönika om det för sex år sedan här.
