Jag har blivit fullständigt nerringd av radio och tidningar idag. Inte alla, men de flesta är sjukt otrevliga. Tydligen är det fel att jag har ett jobb att sköta och inte kan prata just precis då. Vissa journalister sa till och med åt mig att de tänkte ”skita i” min nyhet för att jag inte hade möjlighet att prata med dem.
Det är inte som att jag försöker leka viktig när jag inte svarar på mail, Facebookmeddelande, kommentarer och i telefon. Jag hinner faktiskt inte.
Jaja. Kul att det uppmärksammas åtminstone. HÄR är en artikel från Expressen och HÄR är en från Sveriges radio. (Följ inte länkarna om ni fortfarande vill hålla mitt namn anonymt).
Blev precis uppringd av en tjej på Expressen som vill skriva om mitt lilla projekt. Hur kul är inte det? Är så enormt glad över att detta uppmärksammas och att inte bara de negativa aspekterna av bloggvärlden lyfts fram.
Men mest är jag glad över att ni engagerar er och att vi stöttar varandra. Inte en enda negativ kommentar har kommit in trots att både jag och ni har visat oss så sårbara. Jag tror att jag har lyckats samla alla vettiga tjejer i hela Sverige här på min blogg.
Jag sitter här och gråter när jag öppnar min mailinkorg. Över trehundra människor har tagit av sina byxor för att fotografera sina lår till mig. Ni är så bra! Och så modiga!!! Jag kan inte börja att förklara hur mycket detta betyder för mig. Åh, vad jag önskar att vi allihop kunde gå på stranden tillsammans i sommar.
De flesta av er ville vara anonyma, så jag tar inte med några namn.
Så kära läsare. Här kommer ett gäng friska och härliga tjejlår. Det är alltså såhär tjejer ser ut. Ingen är lik den andra. Det finns inget rätt och fel.
Jag kommer att slänga upp lite lår då och då så att vi kommer ihåg att vi är olika, och att det är okej.
Ni kanske har märkt att jag inte har vinklat mina viktinlägg till att det skulle vara något negativt i att vara smal. För det är det inte. Alla ser olika ut och har olika förutsättningar.
Saken är att jag var väldigt smal när jag växte upp. Åtminstone periodvis. Jag fick höra kommentarer som att ”får du ingen mat hemma” och vid ett tillfälle sa skolsjuksköterskan åt mig att gå ut i sandlådan och fylla tomma petflaskor med sand för att sedan lyfta dem (alltså träna armarna) för att mina armar enligt henne var ”små stickor” och så kunde man ju inte se ut.
Undrar vad som gav henne rätten att bestämma vad som är rätt och fel.
WOW! Ni är helt underbara. Det har inte ens gått en timme och det bara regnar in mail. Jag kan inte lova att jag kommer kunna publicera alla. Men ska sammanställa några bilder ikväll.
Jag är så stolt över att det blev ett så positivt gensvar angående mitt inlägg om mina lår och jag blir verkligen rörd när ni säger att det hjälpt er.
Men samtidigt blir jag rädd. En tjej skrev i ett mail att hon inte förstår hur jag kan vara lycklig när mina lår går ihop. Det är bara helt sjukt. Hur kan vi leva i en värld där tjejer tänker och mår på det sättet? Nu tycker jag att vi alla går ihop och slår ett slag mot osunda ideal.
Skicka in en bild på era friska lår till min mail (egoina.blogg@hotmail.com) så postar jag den i min blogg.
Jag vill ha bilder på alla sorters lår. Visa att det är okej att se olika ut och att ni är stolta över den ni är! För det borde ni vara.
