Här kommer den nu, min sista krönika i Veckorevyn! (Här har jag skrivit om att Veckorevyn lägger ner). Lite vemodigt såklart, men är mycket stolt över att ha varit krönikör i 8 år. Tack till er som läst och tack till Veckorevyn som hjälpte mig att uppfylla mitt tonåriga jags absolut största dröm <3
Min sista krönika handlar om att stöta på någon från förr. Hoppas ni gillar!
Denna skrev jag när jag precis hade flyttat och hittade mina gamla dagböcker. Hoppas det går att läsa. Var inte välsignad med världens fotoljus idag (snällt när man ska fota samarbete och allt). Aja. Hoppas ni gillar!
Sitter på flygplatsen på Kreta och mår så himla dåligt. Känner mig matförgiftad (utan att något kommit ut) (sorry för info) och har varit däckad hela dagen. Flyget går om en timme. Ni får gärna underhålla mig med frågor på min instastory!
Annars kan ni läsa min krönika i förra numret av VR.
Den handlar om PMS som en superkraft. Obs. Jag menar verkligen inte att förringa pms-besvär. Ni vet ju att jag ofta lyfter det och har mycket problem själv. Men jag tyckte ändå att detta var en rolig vinkel. För ibland kan det vara såhär också.
I vintras pratade vi en del om drömmar och mål här på bloggen som ni kanske minns. Vad gör man om man inte har någon dröm? Jag skrev en krönika om det också som kom ut i förra numret av VR.
Här kommer lite söndagsläsning serverat! Denna krönika handlar om sista gången jag träffade min farmor. Den var inte så lätt att skriva som ni kanske förstår. Men som alltid när jag skriver något som känns så är det som att bröstet är lättare efteråt. Det skrivna ordet alltså. Världens bästa grej <3