Jag blir så rörd av alla era grattis. Tack så mycket! Så tacksam för att ni följer mitt liv och stöttar mig <3 Det var så overkligt när jag vaknade idag. Köpte jag verkligen en lägenhet igår? Är fortfarande inte helt säker, haha. Jag såg att ni undrar massa och vill se bilder. Tro mig – det kommer ni få göra! Ni ska få följa med på hela inredningsresan och kommer vara sååå trötta på min lägenhet till slut ; ))
Bild från när jag äntligen lämnade min lägenhet i Landskrona för två år sedan.
Igår bestämde jag alltså mig för att slå till efter många tankar fram och tillbaka i en vecka. Den är över en halv miljon dyrare (!) än prisklassen jag hade tänkt mig från början. Men när jag verkligen rannsakade vad jag ville ha kom jag fram till följande: jag vill bo centralt, i en stor tvåa som är charmig, som ligger högt upp (helst vindslägenhet) och har en trevlig utsikt. Denna lägenhet har allt det! Dessutom finns det bygglov för balkong, så om jag vill ha det i framtiden är det möjligt. I alla fall. Med tanke på att jag har råd och att jag hellre ”betalar för mycket” för något som jag verkligen trivs med bestämde jag mig till slut för att köpa den.
Marknaden har ju varit helt sjuk de senaste åren och de flesta objekten jag tittat på har ökat minst 40% i pris på bara några år! Vi förstår ju alla att en sådan prisutveckling inte kan hålla i sig, men vad som händer framöver är svårt att sia. Kanske stannar det av, kanske sjunker priserna, eller kanske fortsätter priserna att öka (men på en mer rimlig nivå). Självklart hoppas jag på alternativ tre, men om nu priserna skulle gå ner och jag skulle vara i behov av att flytta betyder det ju faktiskt också att priset gått ner på det nya objektet jag vill köpa. Så jag är inte speciellt orolig.
Oavsett är det absolut viktigaste vad gäller bostadsköp endast två saker: 1) Vill jag bo där 2) Har jag råd.
Jag har fått en del frågor om jag har köpt lägenheten själv och om vad som hänt med F. Jag undviker inte dessa frågor för att vara dryg. Ja, jag har köpt den själv. Mer än så kan jag inte berätta, för jag vet inte själv och jag vill inte prata om det just nu. Hoppas ni respekterar <3
Kika in lite senare för visningsbilder och mina tankar om lägenheten!
Jag har också blivit modern familj frälst! Så himla rolig serie och Phil är så himla lik min sambo i sättet ibland så det blir ännu roligare ?
Vad tycker du om kritiken mot vänner? Att många kritiserat den för att vara homofobisk bland annat? Har själv tänkt på det hela tiden. Men bortsett från det älskar jag den serien också!
– Ja, det är tyvärr mycket som är problematiskt i Vänner (som jag förstått först i vuxen ålder!). Det är homofobi, fatshaming och tråkiga könsnormer för att nämna några saker. När jag ursäktar serien för mig själv brukar jag tänka att den gjordes i en annan tid med manusförfattare som inte ”visste bättre”. Jag har funderat mycket på det här att uppskatta saker som exempelvis inte är feministiska och alltså….jo jag bestämmer att jag får det. Jag får lov att tycka att Vänner är en bra serie trots att den är problematisk, jag får lov att skratta åt icke PK-skämt och jag får uppskatta filmer som inte överhuvudtaget klarar bechdeltestet (bara jag som tänker bechamelsås varje gång man pratar om bechdel btw? ?) osv. Det viktiga är att vi problematiserar och belyser. Sen ska man såklart bojkotta när det är riktigt illa, men Vänner, för mig, är mest en serie som ur vissa synpunkter blivit rostig med åren. Jag tycker fortfarande att det mesta i serien är väldigt roligt (trots att en del skratt fastnar i halsen).
Vad är det för sås du har på pastan? Ser sjukt gott ut! ?
– Det är F’s specialare när vi vill ha en snabb pastarätt. Vi har ju skippat bacon nästan helt det senaste året, så jag hade glömt hur gott det är 🙂 Ingredienserna är svamp, bacon, purjolök, grädde, buljong, soja, vitpeppar och svartpeppar. (Och massa parmesan ofc).
Hur gör man om man drömmer om att skriva krönikor och vet att man är rätt bra på att skriva? Får ofta höra i min blogg att läsaren får känslan av att själv suttit bredvid samt att jag är bra på reflektion. Tänker att det är två rätt bra egenskaper om man vill bli krönikör. Vad för typ av texter ska man liksom visa upp?
– Åh, men det är ju bästa komplimangen. Vad roligt! Vet du. Man bara gör det! Skriv en krönika på 2000-4000 tecken om en vardagssituation, ett ämne, en händelse eller något aktuellt i samhället och skicka in till en passande tidning eller sajt. Skicka till flera stycken och tänk att det är helt okej att få ett nej. För det är ju faktiskt det värsta som kan hända. Ett himla nej. Vi har alla fått ett nej någon gång. Man överlever. Heja dig! Sätt igång och gör det nu!
Du har svarat på detta tidigare säkert men jag testar att fråga ändå. Hur tycker du man ska ta betalt om man skulle bli krönikör på en tidning? Vad är rimligt att tänka liksom, om man dessutom är okänd..
– Jag skulle tänka ungefär 50 öre – 1 krona per tecken beroende på hur stor tidningen är. Alltså en text på 2000 tecken = 2000 kronor. Tänk på att blanksteg också räknas som tecken. I tidningar vill man veta ”hur mycket plats” en text tar och räknar alla tecken. Så när du tittar i Word är det här du ska kika:
Detta svar hade jag alltså tjänat 150-300 kronor på. Man tackar 😉
Upplever du att det är svårare att försörja sig på bloggande idag jämfört med för några år sen? Att bloggar är lite på väg utför nu när Youtube tagit över och blivit så stort? Eller är det bara jag som har fått för mig att färre människor läser bloggar nu för tiden kanske? ?
– Nej, jag upplever inte det. Men jag tror att det är för att jag har mer tid till att ta betalt för bloggen nu (samarbeten etc.). Det kanske hade varit mer pengar i det om jag satsat mer för några år sedan, jag vet inte. Är lyckligt ovetandes, haha. Sen är det inte så att Youtube och andra medier (nödvändigtvis) tar marknaden från bloggandet. Bloggandet är fortfarande en mycket bra form för företagen att marknadsföra sig om man tänker på inlänkar och google-resultat (förutom det självklara då: exponering). Det är också viktigt att tänka på att mindre influencers har stort värde ur olika synpunkter. De har exempelvis ofta mycket större inflytande på sina läsare eller kanske en bra nisch. Många företag väljer just att satsa på mindre influencers av olika anledningar.
Något som jag dock märker stor skillnad på jämfört med några år sedan är ersättningen för banners och annonser på bloggen. Det får man knappt någonting för längre. Det ger en viss summa såklart, men jag är ändå beroende av samarbeten för att gå runt.
Hej Regina!
Jag tyckte också dina inlägg om din farmor var jättefina. Man känner kärleken! Även alla andra gånger du skrivit om henne. Jag har också funderat på en sak i samband med hennes bortgång. Om du inte uppskattar min fråga kan du bara bortse från den, det förstår jag då det är ganska personligt! Men jag har tänkt på att du ett par gånger jar skrivit typ ”Vi ses i paradiset!” i inlägg om henne. Jag tolkar det som koppling till Jehovas vittnen? Vilket jag också vet att du skrivit om flera gånger förut. Att en del av din familj är med där men du inte. Jag är själv väldigt, vad ska man säga, andligt intresserad och söker ständigt svar på stora frågor och själslig utveckling. Syftar meningen om paradiset bara på att din farmor (eventuellt?) var jehovas vittne? Eller är det så att deras bild av vad som händer efter döden också liknar din bild, fast du inte är aktiv inom organisationen? Hoppas du förstår hur jag menar. Vad tror du händer när det här livet tar slut? Jag funderar ofta på det och läser gärna dina tankar om det. Såvida du tycker det känns okej att svara på såklart! Trevlig helg! <3
– Tack snälla vad glad jag blir <3 Ja, det är en koppling till JV då de ju tror på paradiset och evigt liv. Jag skriver så för att hedra henne, men också för att jag hoppas hon har rätt och för att det ger mig tröst att tänka så. Jag vet inte vad som händer efter döden och jag önskar verkligen att jag var troende och att jag också hade ett hopp. Men jag är inte det och det är inget man kan tvinga sig själv att vara. Jag tänker att det är okej att föreställa sig det som får en att må bra och ger en tröst, även om det egentligen inte är logiskt (för mig). Hon väntar på mig i paradiset <3
Jag köpte den! Jag bestämde mig för att sluta noja och katastroftänka, och istället ta tag i mitt liv och börja leva det som jag vill ha det. Det känns SÅ bra. Ingen vet ju ändå vad som händer i framtiden.
Om ni ursäktar så får vi höras när jag har lite mindre adrenalin och har landat igen. Kanske aldrig? ?
Skulle vara jättekul om du skrev ett inlägg om din(a?) favoritparfym(er?). Både typ nu och ”förr”. Med reservation för att andra skulle tycka det var trist, men för en som är jätteintresserad av just parfymer (min ytliga last) så vore det så himla kul att läsa! Sen alltid kul med ”tips” på parfymer som en själv kanske inte har testat. Älskar din blogg. Må väl! Mvh Fanny
Så bra idé tyckte jag! Många kanske inte vet det, men jag är en riktig parfymnörd. Anledningen till att jag tror att folk inte vet det är för att jag sällan använder parfym (eller använder väldigt lite) till vardags. Hej från tjejen som är extremt känslig för dofter och själv inte vill lukta ”jobbigt”.
Men jag äälllllskar när folk doftar gott, när jag själv doftar gott och allt egentligen som doftar gott. Min favoritdoft i hela världen är doften av nyduschad. Jag kan på riktigt bli så glad att jag börjar le om en nyduschad person kliver på tåget. Därför var min favoritparfym (föga förvånande) Shower Fresh från Clean i många år.
Om jag träffar en person som har parfym på sig BLIR denna person parfymen. Jag förknippar människor med dofter lika självklart som jag förknippar dem med utseende eller personlighet. Det händer flera gånger i månaden att jag tror att exempelvis ett ex är i närheten, men näpp det var bara hans parfym. Det tråkiga med det är att jag har svårt att köpa samma parfym som mina kompisar trots att jag älskar parfymen. Även om jag vet att parfym ändrar doft beroende på vem som har den på sig blir det för knäppt att dofta som dom.
Nu tänkte jag köra en liten snabb genomgång på parfymer från förr för att sedan förflytta mig till vilka mina favoritparfymer är just nu. Obs på att jag inte kommer kunna ta med alla parfymer jag ägt eller tyckt om genom åren då jag inte är intresserad av att göra detta till jordens längsta blogg-post. Men nu kör vi:
En all time favorite och den första parfymen jag ägde var den här från Jean Paul Gaultier. Jag fick den av min mamma och minns hur fascinerad jag var av flaskan. Doften var egentligen lite för vuxen och tung för mig, men oj vad jag tyckte om den. Jag tyckte om den så mycket att jag och min kompis en gång fick en tillsägning på ett café av personalen eftersom vi luktade för mycket parfym……. Haha. Det kanske är där hela min jag-vill-inte-lukta-jobbigt-ångest kommer från?
Den första parfymen jag köpte (om vi räknar bort Robyn-parfymen och Pamela från DATE) var den här, Miracle från Lancome. Det konstiga är att jag egentligen aldrig tyckte om denna så supermycket, men min kusin var besatt av den och fick mig att bli det också (hej 12 år och noll egen vilja). Vi var utomlands tillsammans och brände alla våra fickpengar på den här i en parfymbutik. Jag minns hur jag hanterade den som en juvel. Kanske inte så konstigt då det nog var det dyraste jag någonsin ägt (efter mina buffaloskor). Exakt såhär doftade jag vid varje speciellt tillfälle…
…fram tills den här entrade mitt liv när jag var 15. Exult från Naomi Campbell. SOM jag älskade denna och SOM jag sörjde när den slutade säljas : (( Det skulle vara så knäppt att få lukta på denna igen idag. Jag tror jag hade förvandlats till en osäker högstadietjej på ett ögonblick.
Nu förflyttar vi oss 10+ år fram i tiden och kikar på vilka parfymer som finns hemma hos mig just i detta nu:
Glacé: Fick denna i ett pressutskick nyligen och älskar den. Den har en perfekt blandning av lätt och tungt (om ni förstår vad jag menar?). Den påminner mig lite om Black Opium om jag ska jämföra med något. Men doft är subjektivt, så ni håller kanske inte med.
Rose: Bästa budgettipset på parfym som jag vet! Köper alltid en ny på Zara när den tar slut, kostar typ 149 kronor eller något sånt. Den doftar blommigt och sött. Egentligen hatar jag ros-doft, så det är konstigt att jag gillar denna. Men jag tycker nog inte att den doftar ros.
Bright Crystal: Jag har en konstig relation till denna doft. Egentligen tycker jag inte att den doftar supergott, men det är något med den som gör att jag blir lite…hypnotiserad. Jag tycker om hur jag doftar med den på och vem jag blir (??). Men F sa åt mig att sluta använda den (hans ex hade den) när vi började träffas. Så jag har inte använt den sedan dess.
Big Pony Women Pink: Kanske mest töntiga namnet på en parfym någonsin? Men i alla fall. Denna doftar SÅ SJUKT GOTT. Fräscht, blommigt, sött och lätt. Bra vardagsparfym. Tycker dock att doften försvinner ganska fort, men det gör alla lätta och söta parfymer tycker jag.
Sakura Body Mist: Min favoritdoft från Rituals. Använder denna när jag inte vill använda parfym-parfym, men ändå vill dofta gott.
Island Kiss: SOM jag har älskat Escadas sommardofter genom åren. Och gör fortfarande. På sommaren tycker jag om att ha en sån här i väskan och spraya lite då och då.
London: Fick denna doft av F i present. Den är lyxig och tung. En ”vinterparfym” som han kallar den. Det bästa med denna är att doften sitter i typ förevigt? Ett sprut och doften sitter kvar tills man duschar nästa gång.
J’adore: Slutligen min absoluta favoritparfym genom tiderna. Jag fick min första flaska när jag var 18 och sedan har jag använt den flitigt. Om någon skulle be mig välja en parfym för resten av mitt liv skulle jag välja denna. Jag tycker att den funkar till alla tillfällen. Den är lätt, tung, söt, speciell och lite kryddig på samma gång. Älskar den.
Då var inlägget slut och jag skäms lite över hur mycket parfym jag har och haft? Jag läste en gång att om man hade lagt ner hela parfymindustrin och alla pengar som finns i den så skulle vi kunna bota hela världens hunger. En parentes som tåls att tänka på i vår i-landsbubbla.
Jag har nyduschat hår, har precis kokat upp vatten till mitt te, öppnar upp datorn och kryssar i ”påminn mig imorgon” på den där uppdateringen som alltid kommer upp. Precis som jag gjort varenda dag sedan jag köpte datorn. Jag är ibland rädd att den kommer ge upp och krascha, att kanske den där uppdateringen är nödvändig. Men äh. Jag gör det imorgon.
Min vecka ser likadan ut som alla andra veckor. Jag ska jobba, fixa med mitt liv och försöka ha ett socialt sådant också. Tänkte ge mig på att skriva inlägg om sånt jag tycker är intressant och har velat skriva länge, som exempelvis om menscykeln, pms och kanske till och med flytningar. Ni kanske tycker det är svintråkigt, men då får ni scrolla i så fall. Jag kan inte hålla på och skriva att det är viktigt att vi pratar om kroppen när jag aldrig pratar om kroppen.
Nu ska jag göra det jag alltid fasar för varje måndag: gå igenom min mejl. Topp 5 saker jag helst hade velat att någon annan gjorde åt mig:
1. Svarade på mina mejl.
2. Bestämde vilken lägenhet jag ska köpa.
3. Tvättade och fönade mitt hår.
4. Gick igenom gamla hårddiskar och förde över bilder.
Jag tänkte att vi skippar mitt vanliga ”veckans-inlägg” denna vecka då jag ändå inte har något vettigt att skriva och istället kan vi kika på vad jag gjort i helgen:
Såhär såg jag ut i fredags efter att jag hade snabbfixat mig när jag kom hem från jobbet. Jag duschade, torkade håret, fixade håret, sminkade mig och drack ett glas vin på strax över en timme. Måste vara någon form av rekord?
Jag skulle nämligen på fest! Sofie bjöd med mig på hemmafest. Så nostalgiskt. Kan knappt minnas sist jag var på en riktig hemmafest.
Vi drack färgglada shots…
…spelade Med Andra Ord…
…åt pizza och pratade. Allt man behöver för en lyckad fest!
I lördags hade jag en idé om att jag inte skulle ställa klockan och ”sova tills jag vaknade av mig själv”. Något som visade sig vara en helt katastrofal idé. Jag vaknade vid 16.00?!?! Hur är det ens möjligt? Jag har i alla år hört att det är omöjligt att ta igen sömn, men häromdagen hörde jag på nyheterna att en forskare menade att man visst kan det. Så jag tänker att det är vad som hände. Jag sov ikapp hela veckan.
Sen fick jag ett sug efter pasta med sjuka mängder parmesan. Så det fick bli så.
Efter maten var jag trött (mm det tar tydligen på krafterna att sova till 16??) och hade Modern family-marathon i soffan med glass och chips.
Och idag, söndag, vaknade jag av att hela min kropp skrek SKAGENRÖRA. Gick självklart att handlade det på en gång. Ovan är den enklaste och godaste kombon: toast med skagenröra, gurka, pressad citron, svartpeppar och ägg (om man vill). Ät det.
Efter frukosten åkte jag till F´s syster och fotograferade hennes nyfödda bebis <33333 Vet inte om jag får lägga ut bilderna här, men det blev så gulligt. Ska tillbaka i veckan med lite mer rekvisita och försöka få till fler bilder. Sedan hängde jag kvar där hela dagen pga hade ingen aning om hur jag skulle slita mig från henne? Hon somnade på mig och jag ville aldrig gå hem.
Det var min helg i korta drag. Fest, sömn och bebismys. Vad mer kan man begära ändå.
I avsnitt 17 av Veckans Smash pratar vi om magkänsla. Hur vet man skillnaden på om man är feg eller om det är magkänslan som säger nej?
Moa listar olika typer av grannar man stör sig på och vi inser att vi har bott bredvid en och annan knäppgök. Varför brukade min granne gräva i mina sopor och vad var det för självutnämnd ”nattpatrull” som kom hem till Moas familj?
Slutligen pratas vi om svartsjuka. Är det enklare att vara otrogen i dagens samhälle? Jag berättar om den gången jag gjorde ett stort övertramp…och Moa reflekterar kring kompis-svartsjuka.
