Mina dagar är inte särskilt händelserika. Jag är hemma och så är jag hemma. Lämnar inte lägenheten så ofta. Jag såg klart hela Why women kill i helgen. Kan rekommendera den! Tyckte dock att den ena kvinnans story var mycket mer intressant än de två andra, för min del hade det bara kunnat handla om henne. Kände att jag skumsåg de delarna i väntan på det intressanta. Skumsåg? Skumse? Skumläsa? Ja, ni fattar.
Jag har ingen lust att träffa folk eller hitta på massa saker just nu. Vill bara vara för mig själv. Antar att det blir så när man har konstant ont/obekväm känsla i kroppen och inte orkar så mycket. Just nu fantiserar jag bara om livet ”sen” och allt jag ska göra då.
Är inne i en mysig period och vill unna mig saker. Vet inte om det beror på hösten eller om jag undermedvetet tycker lite synd om mig själv och vill drömma lite. Älskar att titta på fina saker. En favoritsysselsättning just nu är att kolla på youtubeklipp med swatches på YSL-läppstift exempelvis.
Börjar förstå grejen med pushpresent och då har jag inte ens fött barn än, haha. Jag ska fan unna mig något riktigt fint när bebisen är ute. Helst onödigt också. Något bara till mig som känns lite pirrigt. Ska be F göra samma, en renoveringspresent. Det förtjänar vi!
Var hos barnmorskan idag och fick veta att bebisen har fixerat sig! Känns så häftigt att han gör sig redo för att komma ut. Men stackars honom att behöva ligga upp och ner i två månader till. Han verkar inte lika mycket tidsoptimist som sina föräldrar i alla fall och det är ju positivt.
Tighta, stretchiga klänningar. Otippat att det var sådana kläder jag skulle vilja ha som gravid, men allt annat får mig att känna mig så mycket större och klumpigare. Byxor är i alla fall ett stort fett nej.
Jackor, kavajer, kimonos, koftor. Det är ju härligt att jag har en kategori plagg som inte behöver stängas och kan användas som om inget hänt. Blir jobbigare sen när det blir kallt och man faktiskt behöver stänga jackan. Men ignorerar det problemet så länge.
Stödstrumpor : ))
Meningar:
Åh nej. När jag kommer på något jag glömt, tappar något eller råkar putta till något. Händer ofta. Hat btw slutat plocka upp saker. Försöker begränsa dagens antal böja-sig. Skadar det inte att ligga kvar får det ligga kvar.
Vad bra. Tror jag säger det 10 gånger om dagen, till allt möjligt. Sån mellanmjölk till uttryck, men men.
Jag är hungrig. Frågade F och det var hans svar, haha.
Livsmedel:
Alla typer av frukt. Helst nektariner, plommon eller melon. Fått en grej för banan på sistone också. Tror det är för att jag är så hungrig hela tiden.
Lingongrova och egentligen alla typer av bröd. Polarbröd är också en favorit.
Yoghurt med granola. Äter det till lunch när jag inte orkar fixa något annat.
Usch jag börjar låta som värsta frukostpersonen?? Inte meningen. Hoppas det går över.
Appar:
Instagram
TikTok
Sleep talk. Det har varit ganska tyst på sömnpratandet i några månader – tills vi fick tillträde till lägenheten! Då jäklar började F prata igen. Tydligt att hans sömnprat hänger ihop med hans stressnivå :’) <3
Emojis:
🤪
🤷🏼♀️
🙂
Nummer 3 är egentligen ett internskämt mellan mig, Ida och Sofie och används ironiskt. Den är ju så dryg?
Produkter:
Läppbalsam.
Serum och nattmask.
Bodylotion. Tror inte på att man kan förhindra bristningar längre, det är hormonellt. Men det lindrar i alla fall mot att det kliar. Höll på med olja ett tag, men det är för kladdigt.
Kan summera detta med att jag är en torrboll 🤔
Smink:
Cc cream från Lumene.
Ögonbrynspenna.
Rouge.
Och där har vi hela min dagliga sminkrutin när jag inte orkar mer.
Saker:
Massagemaskin-grej jag fått av F’s mamma. Den är egentligen till att fästa på sätet i bilen, men jag har den i soffan. Lite väl monotona rörelser, men funkar bra när man har ont i ryggen och vill avleda smärtan en stund.
Mina tofflor! Inte än om jag ska vara ärlig. Är ju för varmt. Men snart igen hoppas jag. Sån vardagslyx med fluffiga moln på fötterna.
Häng med på min vecka såhär långt! Den började här i måndags med ett fejkleende.
Usch, det var rent fysiskt ingen bra dag. Hade så ont i ryggen att jag inte visste var jag skulle bli av. Var på kontoret och bet ihop hela dagen. När jag kom hem från jobbet och F hämtade mig var det som att jag kunde slappna av och fick plötsligt 10 gånger mer ont.
Vi skulle hämta en industridammsugare. Satt kvar i bilen och blev överraskad med en milkshake för han tyckte så synd om mig <3
Sen åkte vi hem och jag fick så mycket massage att jag hade blåmärken(!) dagen efter.
En frukost. Japp lingongrova och oboy är tillbaka. Smakar tryggt.
Jag och F har gjort en gravidfotografering! Har precis fått se lite bilder och åh de blev verkligen SÅ fina. Är så glad! Mobilbilder i spegeln i all ära…haha, men det är kul med lite ”riktiga bilder”. Ska visa er sen när vi valt ut vilka vi vill ha. Här står jag med fotografen Johanna.
Firade fotograferingen med glass. Och F firade med något Youtube-klipp om klockor…
Har hämtat paket!
Som innehöll det här. Gravidtillskott, värmeskydd till håret och solglasögon.
Blev så besviken. Trodde jag beställt likadana solglasögon som jag redan har, men fick hem några helt andra.
Ikväll skulle F iväg och dricka öl med kompisar. Har varit på honom länge om att han måste göra något kul, så jag var glad att han äntligen lyssnade.
Plus att jag var ganska taggad på en ensamkväll om jag ska vara ärlig, haha. Laddade upp med allt jag var sugen på. Gick till Chocolatte och köpte praliner såklart.
Det blev det här! Melon, praliner, S-märken, ostbollar, sushi och citronläsk.
Kan man ens ha bättre smak än jag.
Det blev Why women kill-marathon. Hann se tre och ett halvt avsnitt. Gillar den massor än så länge. Lättsmält, rolig och spännande. Precis vad jag vill ha nu. Men stör mig lite på fejk-isen i allas drickor??
Nu sover F bredvid mig och jag ska försöka sova också. Hoppas ni haft en fin vecka såhär långt! 🤗
Målet var att dokumentera liiiite mer än jag faktiskt gjorde i helgen. Men mår inte kalasbra och känner mig inte sådär megakreativ. Så det blev vad det blev. Men häng med på det som blev!
I lördags bjöd Viktoria hem ett gäng tjejer på häng och tilltugg. Hon bor på en liten herrgård : O Här satt vi och drack bubbel och catchade upp om allt möjligt. Så himla mysigt!
Sen hem för lördagskväll med F. Lagade sista rätten i matkassen som var schnitzel med asiatisk touch. Fick total hjärnsläpp och glömde att man ju ska platta ut en schnitzel. Blev snarare panerade kotletter. Jaja. Blev gott ändå.
Sen hängde jag här resten av kvällen då jag höll på att bryta ihop av ryggont. Fick plötsligt för mig att det var dags att börja förbereda mig inför förlossningen och letade upp en förlossningskurs på youtube som jag tittade på.
Blev så förvånad när jag började störtgråta några minuter in! Och jag kunde inte sluta gråta. Grät floder och kände mig så liten och ledsen. Blev så förvånad över min reaktion. Vad är det som händer? Hade ingen aning att jag ens kände något inför förlossningen. Är jag orolig? Rädd? Vad händer med mig???
Grät hela natten i princip och när känslorna landat på morgonen kom jag fram till att jag tror att det handlar om att jag känner mig oförberedd och ensam. Det känns inte som att vi har tid med min graviditet och att föda barn just nu och jag känner mig väldigt själv i det. Det är inte såhär jag föreställde mig att det skulle vara när jag blev gravid. Jag trodde vi skulle ha all världens tid till graviditeten. Köra runt och kolla på grejer, köpa bebiskläder, läsa på om avnavling, gå kurser och sitta tillsammans varje kväll och känna sparkarna. Istället är F iväg varje ledig stund för att fixa med lägenheten och kvar sitter jag själv med allt bebisrelaterat.
Pratade med F om det och kände mig så elak för jag vet ju att han gör det för vår skull. Han anstränger ihjäl sig för att få allt klart till bebisen kommer och är så stressad. Han menar ju bara väl. Vi kom i alla fall fram till att vissa dagar i veckan ska vara bebis-dagar från och med nu. Vi får helt enkelt ta att det eventuellt tar längre tid med lägenheten. Det är viktigt att jag känner mig trygg och inte ensam.
På tal om lägenheten fick vi finbesök i söndags av mamma, Greta och mammas sambo. Greta tyckte antagligen att det var den tråkigaste lägenheten hon varit i eftersom hon blev buren!!! hela tiden och inte fick springa runt som hon ville. Aldrig sett henne så förnärmad.
”Jag har sparat det här till dig, Frédéric sa att du nog ville ta bild”, sa F’s mamma. Hon hade hittat sakerna bakom golvlisterna. Så spännande med saker från tidigt 1900-tal. Undrar hur man lyckas tappa en kam bakom en golvlist dock? Men men.
På kvällen såg jag om förlossningskursen tillsammans med F. Utan att gråta denna gång, haha. Vet nu allt om de olika faserna och smärtlindring exempelvis. Det känns bra. Känner mig hundra gånger mer trygg i att ha kunskap och att F är insatt också. Om ni har tips på bra förlossningsförberedande grejer så tipsa gärna! Profylaxkurs kanske?
Jag har gått in i tredje och sista trimestern! Denna vecka stod det i appen att bebisen nu har mindre plats att röra sig på. Men jag och bebisen har uppenbarligen inte samma app, för det tycker inte han. Ibland känns det som att magen ska sprängas och att alla organ möbleras om som han håller på. Särskilt vid naveln som är hans favoritställe att trycka. Han har blivit stark min lilla sprattelkille.
Såhär var vår sista 20-någonting-vecka tillsammans!
Min kropp
→ Förutom att han trycker och möblerar om i magen kan jag även numera känna vad mer han håller på med. Ibland vibrerar det. Tror att han kissar då? Och ibland rycker det och hoppar rytmiskt, vilket jag gissar är hicka? Så häftigt och otroligt jättekonstigt att jag har en bebis inuti magen som liksom lever ett eget liv inuti i magen 🤯🤯🤯
→ Illamåendet är tillbaka. Absolut inte lika illa som det var i början av graviditeten och mycket enklare att bota, men den där bakiskänslan och avsmak på mat kommer några gånger dagligen. Lingongrova is back.
→ Jag tappar inte hår! Det här är så märkligt. Vanligtvis tappar jag en handfull med hår, alltså flera stora tussar varje gång jag tvättar håret. Men nu – ingenting! Minns att jag läste någonstans att hårsäckarna får mer blodtillförsel under graviditeten. Kanske beror på det? Är det detta som gör att man upplever att man tappar så mycket hår efter graviditeten? Tappar man allt på en gång då?
Mitt mående
Något jag däremot tappar är ord. Nej, men alltså jag känner mig så trög just nu. Det tar lång tid att formulera även de enklaste av tankar för jag kan inte hitta rätt ord och hjärnan är liksom lite luddig. Det är som att jag och F ständigt leker Med Andra Ord här hemma när jag ska försöka prata. Haha.
Jag är även ganska förvirrad i allmänhet. Glömmer bort vad jag var på väg att göra när jag går in i ett annat rum exempelvis. Sofie berättade att hon läst att hjärnan krymper 2% när man är gravid. Det var oklart om dessa 2% återhämtade sig sen : ))
Veckans tanke
Jag älskar bebisen i magen så att det värker i kroppen nästan. Jag och F kan prata om honom och konstatera att vi saknar honom så himla mycket. Jag tycker det är fint att jag/vi känner så, men också så märkligt? Vi har ju aldrig träffat honom. Jag antar att jag längtar efter idén av honom. När folk säger att de inte känner någonting för bebisen i magen tycker jag faktiskt att det låter mycket mer normalt. Jag förstår inte hur jag kan känna så mycket för honom.
Men varje gång jag försöker föreställa mig hur det kommer vara när han faktiskt kommer ut känns det så konstigt. Då känns han främmande och jag kan inte föreställa mig hur det kommer vara rent känslomässigt. Kommer det vara fantasibarnet jag älskar? Kommer det liksom bara kännas helt självklart? Kommer jag älska honom genast? Eller börjar vi på noll då? Jag kanske känner ingenting. Jag är beredd på det sistnämnda och är inte rädd för om det kommer vara så. Är helt säker på att det växer fram i så fall. Men det är så konstigt att tänka på. Snart kommer en varelse jag kommer älska mer än någon annan (om man ska tro vad alla säger), men jag har aldrig ens träffat honom. Hur var det för er när bebisen kom ut? Kärlek direkt, eller växte det fram?
Jag hade en riktigt bra dag igår. Fick träffa mina kollegor, äta lunch tillsammans och snylta på deras peppiga energi. Men fysiskt var det ingen bra dag. Jag har så ont i ryggen att jag inte vet var jag ska bli av. Smärtan är konstant oavsett vad jag gör. Igår var den värsta dagen hittills. Men nog om gravidkrämpor i detta inlägg. Det är i alla fall anledningen till att det inte blev något måndagsinlägg, så nu kommer ett tisdagsinlägg istället!
Ny vecka!
→ Personen som ska vikariera för mig under föräldraledigheten började igår och det är ingen mindre än….Ida!! Min före detta kollega och (nuvarande) kompis Ida! Lite tråkigt att vi inte ska jobba tillsammans, men så roligt att hon ska hålla ställningarna när jag är borta. Ska bli så kul att få lära henne *allt jag kan* i några veckor nu. Saknat att jobba med henne.
→ Igår skickade vi in en rapport gällande renoveringen vi vill göra i nya lägenheten så att styrelsen kan ta ställning till det och ge oss ett godkännande. Jag har inte orkat prata om det här, men i korta drag har de inte direkt varit medgörliga hittills. De har till och med anlitat jurist och projektledare redan innan ansökan ens var inne. Visst att man gör det när en ansökan kommer in och styrelsen inte har kunskap att ta ställning till det – men redan innan man ens vet vad det handlar om? Känns ju märkligt. Inte minst dyrt för föreningen…
I alla fall: stort tack till F som har pratat med en miljon olika hantverkare och experter, samlat in alla intyg, ritningar och sammanställt allt i en rapport. Jag har korrat och skrivit ihop vissa stycken (kändes som att vi satt och skrev en C-uppsats, haha), men han har dragit det tyngsta lasset <3 Hoppas VERKLIGEN föreningen godkänner snart så att vi kan boka badrumsrenovering och kök. Börjar bli lite stressigt.
→ Vi har bestämt oss för vilken vagn vi vill ha! Jag gjorde det enkelt för oss och utgick från topp tre mest populära vagnar och era tips, sen tog jag ett beslut utifrån vilka features jag gillade mest. Presenterade beslutet för F som höll med. Älskar att det blev så enkelt? Vi är egentligen två mycket veliga personer (speciellt F…ehhh), men nu bara bestämde vi oss. Tänker inte ens provköra. Målet nu är att hålla utkik på Blocket. Vi känner inte behov av att köpa en helt ny vagn, men med tanke på att vagnen ska användas i många år och förhoppningsvis även till syskon vill vi ha en som inte är så sliten och relativt ny.
Min farmor var en färgglad person. En gång när jag var liten tappade vi bort varandra på gågatan i Köpenhamn. Ett norskt par försökte hjälpa mig att hitta henne och efter att jag hade beskrivit hennes klädsel gick mannen för att leta medan kvinnan stannade med mig.
Han kom snart tillbaka med farmor. Det tog inte många minuter. Han hade gått längs gågatan och kunde genast urskilja henne ur mängden. Det var inte många andra med leopardbyxor, leopardkappa, stort lockigt hår och lysande lila halsduk.
Hela farmors garderob var i färg. Paljetter, fjäderboar, glitter och mönster. Ju mer desto bättre. Hon ägde inte ett enda grått plagg och ansåg att svart inte är en färg. Här är bild på henne från min kusins bröllop <3
Trots att min farmor var väldigt mån om sitt yttre upplevde jag aldrig henne som utseendefixerad på ett negativt sätt. Det var aldrig ångestladdat, hennes värde låg inte i hur hon såg ut. Hon tyckte det var kul med piff bara. I hennes värld var vem som helst fin, med lite glitter och färg. Hon var dessutom mycket väl medveten om att de flesta tyckte hon var för mycket, att hennes stil var mer tacky än classy. Men det spelade liksom ingen roll. Hon tyckte det var fint. Att vänta på att farmor skulle göra entré på nyårsafton och se vad hon hade på sig var min och mina kusiners stora höjdpunkt.
Förutom kläderna och en färgglad extra-allt inredning älskade hon såklart smycken. Ingen hade mer smycken än min farmor. Jag har helt ärligt aldrig sett henne utan smycken.
Farmor brydde sig inte om att det skulle vara dyra eller äkta smycken. Ju wowigare och blingigare desto bättre var hennes devis. Eller ”juggel” som hon skämtsamt sa om sina smycken och ”juggel-dama” som hon kallade sig själv. Juggel på norska betyder i princip ”oäkta pynt”.
När farmor gick bort sparade vi alla hennes smycken för att dela upp dem, men vi har inte tagit tag i det förrän nu. När jag var i Norge i somras var det dags! Jag och mina fastrar gick igenom farmors smycken för att dela upp dem mellan oss. Då min pappa inte bär smycken fick jag representera honom. Först fick vi ”syskonen” välja och sen fick alla kusiner välja.
Min faster hade berättat att det var mycket, men jag anade inte hur mycket. Det var helt galna mängder. Många smycken fanns dessutom i flera olika färger och de flesta smycken tillhörde hel serie med halsband, armband och örhängen. Det var som en hel Glitterbutik.
Jag ångrar att jag inte visste att jag ville göra detta blogginlägg då för då hade jag tagit fler bilder och även kunnat berätta anekdoter om vissa smycken som jag minns extra väl.
Det här valde jag. Jag och farmor har inte samma smak på smycken tyvärr, haha. Så jag försökte välja sånt som jag tror att jag faktiskt kommer använda. Plus några smycken som jag i förväg visste att jag ville ha som minne.
Som dessa tigersmycken. Jag minns de så väl. Jag var så fascinerad av dessa när jag var liten.
Känner mig inte cool nog nu som preggo, men kan ni inte tänka er dessa tigersmycken sen till en svart klänning och röda läppar? Känns mycket hollywood-fruigt.
Denna isbjörn-brosch har också sentimentalt värde. Farmor brukade ha den på sina kavajer och jackor. Har klappat den många gånger under min uppväxt.
Det blev några halsband.
En hel samling blad-smycken.
Och örhängen!
Tack farmor! 💜 Kan inte leva upp till din nivå med juggel, men färg och mönster – där försöker jag 🌈