Bästa klädesplagget: Allt som är varmt, men särskilt en morgonrock som jag ärvde av min farmor. Den är så stor, röd, varm och fluffig och jag känner mig som en drottning när jag går runt i den. Sjukaste är att jag inte ens behöver strumpor med den på. Så. Varm.
Favoritnagellack: Mörka, helst röda färger. Så konstigt eftersom jag alltid varit en ljusrosa-naglar-tjej. Not anymore.
Serie jag är besatt av: Modern Family. Hallå! Hur kan jag ha glömt denna serie? Jag har två säsonger att ta igen och det är det bästa i min tillvaro just nu. Jag sitter och skrattar högt för mig själv.
Godaste drycken: Ska inte skriva tomtelatte för det vet ni redan. Men vitt te! Tack vare er har jag helt snöat in på det nu. Och läsk! Jag har efter 28 år tydligen gått och blivit en läsktjej?
Bästa kontot på Instagram: Discover_colors. Sitter som hypnotiserad när folk målar, färglägger, skapar och bakar. Älskar sånt.
Favoritskor: Köpte ett par aaaaaaassnygga skor på Black Friday. Jag vet, jag skulle ju inte impulsshoppa egentligen, men åh så värt. Ska jag visa mina Black Friday fynd i ett inlägg eller är det inte intressant?
Favoritlåt: Första december imorgon och då jag jag börja rocka Freddy Kalas Hey Ho. Bästa jullåten i världen!
Jag har stirrat på denna bild i evigheter men kan inte se det! Jag har vänt på telefonen, men fattar ändå inte. Alla andra skriver att de ”ser det” MEN JAG SER INTE?
Jag förstår att det är en hund, men för mig ser den bara misshandlad ut :((
Hur får jag rätt på bilden? Vad är vad? Hjälp mig i denna mycket viktiga fråga så att jag kan sova gott inatt tack.
När jag var och fixade naglarna senast påpekade nageltjejen att jag har en förhårdnad på mitt högra långfinger. ”Jobbar du mycket med händerna?”, undrade hon.
Ehhh nä?
Alltså jag skriver ju mycket, men det ger ju knappast en förhårdnad just där och bara på långfingret.
Lilla gulliga förhårdnaden. Förlåt för mina fula naglar. Ska åtgärda detta, promise.
Jag har funderat länge på vad det här kan tänkas bero på. Har jag en konstig vana? Använder jag något verktyg i vardagen? Sedan slog det mig. Det är när jag äter! Jag pressar in kniven/gaffeln i långfingret när jag äter så pass att jag har ett hack i fingret efteråt! Och det har såklart skapat en förhårdning. Hah. Mina fingrar är minsann inte dumma. Men för att det här inte ska se knäppt ut i framtiden när förhårdningen blir ståtligare och ståtligare ska jag försöka variera hur jag håller bestick. Eller kanske sluta hålla så himla hard core?
Jag vädrade mitt problem med Ida som visade hur hon håller och hon håller tydligen mellan långfingret och ringfingret. Alltså hur märkligt? Visst håller man väl ändå en gaffel mellan pekfinger och långfinger?
En annan sak vi också kom fram till är att vi har iPhonefingrar! Vad är det då undrar ni kanske. Jo såhär:
När jag håller i telefonen har jag lillfingret undertill för att liksom ha stöd och med tiden har tydligen lillfingret blivit krokigt. Svårt att fånga på bild, men vänstra lillfingret ser inte ut såhär.
Och kolla på Ida. Hon har fått en grop!
Det blir intressant att se hur evolutionen hanterar det här. Om tvåhundra år kanske vi har extremt krokiga lillfingrar för att kunna hålla våra smartphones bättre? Eller då finns det säkert inte ens smartphones i och för sig… Det kommer väl vara inbyggt i armen, eller så kommer vi ha ett chip i hjärnan som tillåter oss att se den digitala världen likt en projektor framför oss hela tiden? Den som lever får se.
I lördags var jag ute med en kompis och drack drinkar. Vi stod vid baren med ryggen mot folkvimlet när en man 50+ går förbi och säger ”du kan inte stå sådär” till min kompis. Hon stod och letade efter något i sina fickor och var därför lite böjd framåt precis när han gick förbi. Hon förstod ingenting och frågade ”va?”. ”Du kan inte stå sådär”, upprepade han. ”Varför säger du så” frågade hon varpå han säger ”man kan inte stå sådär i dagens me too-samhälle. Man måste vara försiktig”. Min kompis blir väldigt obekväm, vet inte vad hon ska svara och jag säger ”hon får stå precis hur hon vill”.
Då tänder mannen till och ställer sig med hela sin kropp över mig och skriker ”DET VAR ETT SKÄMT”. Jag blev rädd, men tänkte att jag inte skulle vika mig och svarade bara kort ”det var inte kul”. Alltså jag har aldrig sett någon bli så arg. Det var ilska i hans ögon och hela hans kroppsspråk var hotfullt. Hade vi varit ensamma är jag säker på att han hade slagit till mig, så arg var han. ”Det var ett skämt”, skrek han igen, någon centimeter från mitt ansikte och innan jag visste ordet av det ingrep en vakt. Jag hörde hur han skrek till vakten att det bara var ett skämt och att man ”inte får säga någonting i dagens samhälle”, men som tur var tolererade vakten inte det och slängde ut honom. Jag var helt skakig efteråt. Verkligen så läskigt. Jag och min kompis förstod knappt vad som hänt och min kompis mumlade ”men jag letade bara efter min telefon”. Precis som att det var det som var problemet.
Jag har tänkt mycket på det här efteråt. Jag har absolut varit med om dryga män när jag varit ute, men så hotfull har någon aldrig varit. Och så har jag tänkt på alla skämt jag hört om hela me too-grejen. Hur farligt det är. Hur viktigt det är att vi inte förringar kvinnors upplevelse, att vi slutar förminska och skämta om sexuella övergrepp. Det är inte roligt. Åtminstone verkligen inte i det sammanhanget, på det sättet, från honom. Den mannen är egentligen hela poängen till me too bara att han inte förstår det själv. Han går runt och är bitter och arg över me too och blir plötsligt ännu en anledning till varför det är så viktigt.
Såhär i efterhand är jag stolt över min reaktion. ”Hon får stå precis hur hon vill” och ”det var inte kul” var nog det mest rimliga jag kunde sagt. Men självklart hade jag inte vågat om inte det stod en massa människor runt mig som såg vad som hände. Då hade jag säkert bara skrattat osäkert, sagt förlåt och han hade fortsatt med sin kväll medan vi hade gått hem obekväma och begränsade. Som så många gånger förut. Nu gick vi förvisso hem kort därefter uppskakade av hela grejen. Men ändå. Den här gången vann jag.
Jag en timme tidigare. Innan jag kunde torka en främmande mans saliv från mitt ansikte.
Veckans roligaste: F mobbade mig när jag satt en hel kväll och gick igenom Black Friday kampanjer för att planera vad jag ville ha. Lite senare ljög jag och sa ”Oj, jag fick precis ett nyhetsbrev om att Mr Auto kommer ha 50% på alla bildelar imorgon”. Gissa vem som blev tyst? Fick lite dåligt samvete en timme senare när jag såg att han fortfarande var där inne för att se vad han ville ha. Men äh. Ändå värt.
Veckans mest random: Såg den här kommentaren på Anitha Schulmans Instagram:
Personen frågar om Anitha ska stava sitt namn utan h nu när hon inte längre är gift med Calle. Alltså först blev jag upprörd och tänkte vad äääär det här för idiot och hur har Anitha tålamod att svara?
Men sen läste jag vidare och såg att personen genuint undrade och verkade tro på riktigt att det är Calle som önskat en annorlunda stavning på sina tjejers namn. Tydligen var det även fler som funderat på detta. Alltså så stört? Hahaha.
Veckans läskigaste: En man som stod över mig och skrek när jag var ute i lördags. Det var länge sedan jag var så rädd. Mer om det sen.
Veckans mest awkwarda: Jag skaffade Shpock för att sälja en grej. Det är första gången jag säljer något och jag känner mig liksom…ny på hela jargongen. Man kan tydligen kommentera annonser och en tjej kommenterade och skrev ”Är intresserad”. Men hon lade inget bud, så jag visste inte hur jag skulle tolka eller hantera det. Efter mycket funderande svarade jag ”Kul”. Haha. Kul? Vad är det för svar? Har aldrig känt mig så dryg.
Veckans antiklimax: Jacob rekommenderade serien Mindhunter till mig och har hyllat den till skyarna. Jag gav den tre avsnitt, men förstår fortfarande inte grejen? Så typiskt mig att ha orimligt höga förväntningar och sen bli besviken.
Veckans lustiga: Alla felaktiga nyhetsbrev och reklam-sms jag fått i samband med Black Friday. Jag har aldrig sett så många stavfel, konstiga rubriker och fellänkningar. En webshop skickade till och med ut sitt nyhetsbrev en hel vecka för tidigt. Det är nog många som tycker det är skönt att få andas ut idag (om inte de satsar på cyber monday också då) (ahhh det tar aldrig slut).
För att råvaror ska räknas som ekologiska måste de vara framställda utan kemiska bekämpningsmedel, utan konstgödsel och fodret till djuren ska vara ekologiskt. Det är viktigt att välja ekologiskt för hälsans skull, för naturens och de som tillverkar maten.
Men ibland kan det kännas lite överväldigande tycker jag. Det är så mycket att tänka på och ofta är de ekologiska alternativen dyrare. Jag brukar välja ekologiskt så ofta jag kan, men vissa varor är viktigare att tänka på än andra och därför brukar jag prioritera dem. Jag tänkte därför ranka de 6 viktigaste varorna att välja ekologiskt, samt 6 varor som inte är lika viktiga. Det kan vara vettigt att veta så att man får lite hjälp på traven att välja rätt när man handlar.
De allra viktigaste varorna att välja ekologiskt (enligt Naturskyddsföreningen):
Kaffe
Bananer
Vindruvor
Mejeriprodukter
Kött
Potatis
Varor som inte är lika viktiga att välja ekologiskt:
Lök
Kokosprodukter
Avokado
Blomkål
Sötpotatis
Mango
Nästa vecka har mat.se en ekologisk vecka med massor av bra erbjudanden! Ett riktigt bra initiativ tycker jag! HÄR kan du se vilka erbjudanden som finns där du bor.
Och till den som vill ha en riktigt schysst rabatt på sin nästa veckohandling har jag en rabattkod som vanligt! Om ni anger rabattkoden EGOINAS200 får ni 200 kronor i rabatt om ni handlar för 500 kronor! Obs! Gäller endast nya kunder.
