Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Hur gick mina nyårsmål för 2017?

Dags att kika på hur det egentligen har gått för mina nyårsmål för 2017. Har jag lyckats?

 

Dra ner på mitt köttätande rejält.

Heja mig för oj vad jag har lyckats med det här! Målet var att se kött mer som ett undantag än en regel. Alltså att ha ”köttdagar” istället för att ha vegetariska dagar. Det här har jag hållit mig till hela året och det har gått riktigt bra. Förutom möjligtvis nu i december då det varit köttbullar och sill ungefär överallt. Men i övrigt har det varit väldigt lyckat. Jag ser mat på ett annat sätt nu och tycker inte att en måltid är komplett först när den innehåller kött. Jag har dessutom vidgat vyerna och smakat så mycket god mat. Ett riktigt bra mat-år!

 

Vara i nuet.

Det här har jag också lyckats med. 2015 och 2016 kretsade bara kring jobb för mig och det var det enda jag tänkte på och hade tid med. Hjärnan gick på högvarv hela tiden och jag var stressad hela tiden. Min lösning på problemet när jag skrev målet var att effektivisera och planera bättre, men såhär med facit i hand vet jag ju att det inte var det som var problemet. Jag hade för mycket att göra helt enkelt. I mitten av 2017 drog jag ner på tempot rejält och lagade mig själv och nu är jag väldigt försiktig med hur mycket jag tar på mig. Inte mer än 9 timmar jobb per dag är min nya regel (undantag är ok). Man ska hinna leva också.

 

Ta itu med min PMS. 

Här har jag inte lyckats. Varje gång när jag har PMS tänker jag att jag måste ta itu med det, men sen går det över och då är det som att det aldrig hänt. Varenda månad. Så ironiskt ändå? När jag mår som sämst orkar jag inte göra något och när jag mår bra igen glömmer jag och tänker att ”det är väl inte så farligt”. Nytt mål till 2018 kanske.

 

Jobba med rädslan kring bilkörning.

Fail på den här punkten också. Det har snarare blivit värre. Jag var hoppfull i maj när jag testade bilar med Audi och hade jättekul.  Men sen kom rädslan tillbaka. Jag åkte med Ida på motorvägen för inte så länge sedan och helt plötsligt blev det kö och tog stopp. Min puls just då alltså! Min spontana reaktion var att titta bak, helt övertygad om att nu smäller det. Det gjorde det inte, men det är tydligt att jag inte kommit över den (lilla) krocken jag var med om. Så typiskt att det skulle hända precis efter jag tagit körkort.

 

Nya mål för 2018 kommer i veckan!

 

78 gillar

Kommentarer (16)

  • J

    |

    Har samma problem. Dagarna innan jag ska få mens är jag ett vrak. Ifrågasätter hela min existens typ. Sen kommer mensen och allt släpper. Borde verkligen ta tag i det för 3-4 dagar att vara så sjukt ångestladdad i månaden är inte okej egentligen!

    Svara

  • Ellie, om mig och min mitt-i-livet-kris

    |

    Åh vad jag känner i mig mig i din bilrädsla. Jag var med om olycka innan jag tog körkort. Det var snorhalt på vägen och vi gled ner i diket. Diket var väldigt brant. Som tur var gick det väldigt sakta och ingen kom till skada men jag har ändå kvar rädslan för att det ska hända igen och då är det flera år sen det här hände. Det bästa man kan göra är att fortsätta köra fast dock under korta stunder och inte längre sträckor för det är oftast då min rädsla kommer

    Svara

    • Egoina

      |

      Usch då! Ja man får börja smått <3

      Svara

    • Mimmi

      |

      Jag var med i en liknande olycka som du Ellie, några år efter att jag tog körkortet. Är tacksam att jag hade kört så pass mycket innan, jag tror det gjorde det lättare att fortsätta köra efteråt även om jag var skakig och kallsvettades som bara den i flera dagar efteråt. Hade jag precis tagit kortet som Egoina hade jag kanske (mer eller mindre) slutat köra bil jag med… Men jag är fortfarande livrädd vid halt underlag.

      Svara

  • Robert

    |

    Jobbigt med bilkörningen där. 🙁 Kanske går att få hjälp med det där? Har inga bra råd om pms dock. 😉

    Svara

  • Alice

    |

    Hej Regina! Letar för fullt efter ett recept för kantarellpasta som jag har för mig att du skrev om. Men lyckas verkligen inte hitta det? Kan ha blandat ihop det, men det var en rätt som du bjöd en vän på som var jättegod? Minns att jag tänkte ”Det måste jag laga” men så hittar jag inte tillbaka!!

    Svara

  • Vendela

    |

    Jag voltade med en bil ett par år innan jag tog körkort, det var 7 år sedan i år och körkort har jag haft i 1 år nu. Jag kan fortfarande få panik när jag svänger ”för fort” åt höger och värst är det när jag åker med någon annan. Jag fick panik när bussen åkte i rondeller de första åren efter olyckan.
    Det jag vill säga är att du borde inte låta det begränsa dig! Det blir enklare och bättre med tiden, det gäller att utsätta sig för rädslan och ta kontroll över den. Det tog ett tag för mig att inte vara rädd när jag åkte med andra men det gick ju över.
    Rätt sjukt att det fortfarande sitter i efter 7 år men det kommer det nog alltid göra. <3

    Svara

  • Sofia

    |

    Bra gjort att klara av de första målen bara tycker jag! Var stolt över dom och kämpa på med resten nästa år 🙂

    Svara

  • Decdia

    |

    Men vad härligt att du ändå lyckats med så många av dina mål! Stort grattis till dig! Hade inga mål för 2017, men funderar nu på att ha skapa (för mig själv) inför det nya året.

    Svara

  • Madde

    |

    Jag blev påkörd i sidan i en korsning 3 månader efter att jag tagit mitt körkort. Bilen som körde in i mig hade skyldighet att stanna för mig men kollade aldrig åt mitt håll dom hon trodde att den vägen var avstängd. Slutade med att hon kom i en ganska hg fart rakt i sidan på mig så båda bilarna blev skrot. Inte nog med det hade jag 2 barn med mig i bilen vilket gjorde allt ännu mer hemskt för mig då den mista bara var strax över 2 år och han hade mardrömmar om detta väldigt länge. Men min sambo och hans vän tvingade mig att köra bil redan samma kväll som olyckan hände vilket var bra för hade nog inte satt mig bakom ratten igen annars. Än idag är jag livrädd just i den korsningen men även i andra korsningar när jag ser en bil komma.

    Svara

  • Jossan

    |

    Har blivit så inspirerad av att du har dragit ner på ditt köttätande, så nu har jag bestämt mig att göra samma sak? Vet ju att du har lagat en del vegetariska recept under året, kan du inte göra en ”best of” lista med de rätter som du har lagat under året? Vore superintressant och kul tycker jag!✨

    Svara

    • Egoina

      |

      Bra idé! Tack! Det kommer 😀

      Svara

  • Anneli

    |

    Åh jag har varit precis i samma läge när det gäller pmsen men har nu de senaste dagarna fått tips om att b6, magnesium och d-vitamin kan hjälpa så köpte Kosttillskott kvinna där de första två vitaminerna ingår (och d-vitamin är skitbra att ta året om)! Har även hört att johannesört-te hjälper 😀

    Jag googlade också på pms och hittade den här listan på 1177:

    ”Vid PMS kan du känna något enstaka eller några få av symtomen nedan:

    Du känner dig irriterad och lättretad.
    Du känner dig orolig och ångestfylld.
    Du får snabba humörsvängningar.
    Du känner dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker.
    Du känner dig trött och får mindre energi.
    Du får svårare att sova.
    Du blir svullen i kroppen och särskilt över magen.
    Du känner av spänningar i brösten eller att de blir ömma.
    Du får huvudvärk.
    Du blir hungrigare än vanligt och sugen på sött.

    För att få diagnosen PMDS måste fem av symtomen ovan stämma in på dig och ett ska vara bland de fyra översta.”

    Jag blev sååå chockad, trodde alla fick alla symptom i stort sett men tydligen har jag pmds då och om du också lider mycket av pms kanske du också har det? <3 sjukt att man inte får nån koll på det här från skolan, hade ju sparat såååå mycket lidande under alla dessa år haha…

    Du är förövrigt en bra ångestdämpare haha, går ofta in på din blogg när jag har lite ångest för du känns trygg och du visar dig mänsklig, tack för det 🙂

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv