Sjukt vad som kan hända på tjugo minuter ibland. Jag tog en paus från allt jobb för att gå och köpa en present. Blev så glad att det fortfarande vad ljust när klockan var över 18.00 att jag tog en bild:
Wow. Vem hade kunnat tro detta för en månad sedan.
När jag kom ut igen tjugo minuter senare såg det ut såhär. Huuur bråttom har solen egentligen?
DESSUTOM hade jag fått ett munsår som inte var där när jag gick in i affären. Sjukaste! Har tyvärr ingen före- och efterbild på detta, men ni får helt enkelt tro mig.
Nu har jag bytt café och ska jobba klart för idag. Bytte eftersom jag skämdes lite då jag suttit där i 3+ timmar och småskrattat för mig själv hela tiden (svårt att låta bli när jag klipper podden eftersom jag tycker det är så crrrringe att höra mig själv).
Lägenheten är kaos just nu på grund av alla lådor överallt. Nej, jag har inte världens framförhållning och har redan börjat packa, utan det är allt jag beställt hem som jag inte packat upp. Haha. Orkade inte med kaoset, så när vi var klara med att spela in podden idag gick jag till Espresso House och här sitter jag nu för att klippa den.
Jag hinner inte med mitt liv just nu känns det som. Jag flyttar om två veckor, fyller år nästa helg (say what?) och åker till Norge på söndag. Angående att åka till Norge hade jag världens mardröm om resan inatt. Det började med att jag försov mig och precis hann med bussen. Jag hann inte äta frukost eller köpa med mig något att äta på bussen (mardröm redan där!). När vi skulle åka över bron mellan Sverige och Norge lämnar chauffören ratten av någon anledning och går bak i bussen för att prata med någon. Han ser att jag blir orolig och säger att det är lugnt ”bussen går på autopilot”. Men det var inte alls lugnt, för några sekunder senare åker vi av vägen och över räcket ner mot en säker död. Bussen faller och faller i en evighet och jag sitter med dödsångest och bara väntar på att dö. Då börjar jag filma detta på instastories(?) och plötsligt utvecklas en fallskärm. Vi landar tryggt och säkert, jag går ut ur bussen och då vaknar jag.
Hur läskigt??? Har inte alls lust att åka buss till Norge längre. Jag tycker redan det är läskigt att åka över den där bron liksom. Men nu när jag skrivit det här till er känns det mer osannolikt att det skulle hända. Att bussen åker över räcket och faller ner är ju osannolikt som det är, att jag dessutom skulle förutspå detta är en helt ny nivå.
…Hoppas jag. OM det skulle hända hoppas jag i alla fall att denna buss har fallskärm den med.
Jag gick genom regn och slask till jobbet idag och kände mig plötsligt rasande. Jag är inte en överdrivet väderkänslig person egentligen, men idag fick jag bara nog. Jag blev arg på mig själv för att jag bor i detta land. VARFÖR gör jag det. Eller varför flyr jag inte under dessa eviga vintermånader?
Men mest blev jag arg över att mina förfäder från första början vandrat upp och bosatt sig i norden (haha rimligt). Blev så arg när jag tänkte på detta att jag började koka. På riktigt. Det är seriöst det konstigaste mänskligheten gjort. Det måste varit fullkomligt vidrigt att bo här innan nutidens bekvämligheter och ändå gjorde man det. Obegripligt. VAD HÖLL DOM PÅ MED.
Är så trött så trött så trött på vintern nu. Men jaja. Nog klagat om väder och min ilska på mänskligheten. Jag har tidsinställt 4 saker jag gillar just nu för att väga upp. Kommer upp vid lunch!
Såhär såg jag ut på kontoret i fredags. Hade på mig en ny blus och allt. Den finns här. Har insett att typ halva min garderob är blommig nu. Innan var allt jag ägde randigt, ett tag hade jag endast bomberjackor och nu är allt jag har blommigt. Varför göra saker med måtta när man kan låta bli typ.
Åt den här till lunch. Om jag ska äta färdigrätter väljer jag helst något från Paulúns. De känns alltid så fräscha. Älskar deras soppa med kyckling och apelsin. Denna var också god.
När datorn uppdaterade sig passade jag på att snabb-slå in presenter. Såhär fint blev det. Kan vara det fulaste paketet jag någonsin slagit in. Haha. Men det är ju insidan som räknas.
Jag skulle nämligen möta upp Sofie på centralen för att ge henne presenter! Hon fyllde år nyligen och egentligen skulle hon ha fått sin present när vi sågs i veckan, men jag glömde den. Så hon fick den i fredags istället. Hon blev mycket glad. Jag fick en save-the-date bröllopsinbjudan av henne dessutom. Den ska upp på kylen i min nya lägenhet <3 Tänk att hon ska gifta sig!!!
Sedan åkte jag hem till Linda för tjejkväll med god mat och vin.
Det blev gaaanska mycket vin vilket resulterade i dans i hennes vardagsrum, suddiga selfies och spontan utgång. Så kul! Kan inte minnas sist jag var ute med Linda.
Sen spolar vi ett dygn. Dagen efter var jag bakis deluxe och låg ynklig i soffan hela lördagen med Vänner-marathon. Men vid 19.00 var det bara att suck it up. Tur att tre ton smink och hårspray löser det mesta. Och guldiga toppar. Den finns här.
Jag skulle nämligen på min kompis Sannas 30-års fest!
Jag träffade henne på en fest för några månader sedan. Vi har alltså inte känt varandra så länge och jag tycker att det är så gulligt att hon bjöd mig. Dessutom gjorde festen att jag lärde känna henne lite bättre med alla fina tal och anekdoter. Jag visste till exempel inte att hon var modell när hon var liten. Gullunge.
Hon hade gjort ett eget Snapchat-filter till festen och jag blev sjukt imponerad! Hade ingen aning om att man kunde det? Här är jag och Viccan, en läkare som var på plats för att ta hand om folk som blev för fulla.
Nä skoja. Festen hade ”tema Sanna” så alla kom utklädda med något som hade med Sanna att göra. Haha.
Festen gick från lugn till spårad.
Och till sist avslutade vi på Sirocco! Kom hem vid 05.00 och har mått bättre än vad jag gjorde igår kan jag lova.
Det var min partyhelg. Nu ska jag inte gå ut på tusen år.
Förra veckan var jag så sällskapssjuk och hade sånt bekräftelsebehov att jag bokade upp sociala aktiviteter varenda dag. Roligt såklart, men för en introvert person leder det också till att man blir helt totalt slut. Därför känner jag inte för att träffa en enda person denna vecka. Mitt måndagshumör är att gömma mig i soffan med datorn och en kopp kaffe. Så det är precis vad jag gjort hela dagen.
Jag skulle egentligen åkt till Norge idag, men då jag har så mycket jobb planerat denna vecka gick det inte att få till och jag åker till helgen istället. Tyvärr kan jag inte stanna länge då heller, men jag tänker att det är bättre än inget. Denna månaden är totalt fullbokad med jobb och sen flyttar jag ju. Efter flytten hoppas jag att jag har tid att stanna en längre stund. Kanske en hel vecka? Det hade varit underbart.
Och på tal om flytten har jag inte kommit längre i min planering. Allt blev liksom satt på paus när pappa blev sjuk och jag insåg idag att jag flyttar nästnästa vecka(!). Det har gått så fort. Jag har inte ens en säng! De andra möblerna kan jag köpa efterhand, men just en säng känns ju väldigt viktigt att ha. Så denna vecka måste jag verkligen ut och provligga lite. Jag måste även planera hur själva flytten ska gå till. Vem som ska hjälpa mig, hyra bil, packa, sälja saker, måla om, boka eventuell flyttstädning, se till att jag har el. Det är många detaljer att tänka på.
Så där har vi min vecka. Jobb, flyttplanering och Norge-trip. Det blir bra det.
Jag har varit ynklig och gråtfärdig hela dagen. Ni vet när man bara känner sig sådär himla ledsen och off utan anledning. Jag tror att det beror på att jag druckit en del alkohol i helgen och därför tagit slut på varenda endorfin i min kropp. Då mår man självklart inte så bra. Dessutom har jag haft en så social vecka att jag nu är helt totalt slut. Har inte en enda liten droppe energi kvar.
Den där planen med att ha en lugn vecka för att återhämta mig och vara snäll mot magen gick ju bra. Heh. Nåja. Jag har haft väldigt kul i alla fall.
Vi hörs igen imorgon. Ska bara bota min söndagsångest först. Nu vet ni var ni har mig!
Denna vecka pratar vi om mitt bekräftelsebehov från vänner och bekanta. Varför betyder deras gillande så mycket? Och varför obsessar jag över just dom som inte ger mig bekräftelse?
Sedan kategoriserar vi oss själva. Moa har insett att hon är en ”röd” person, medan jag är en ”grön” som är redo att ta exakt den roll som behövs i en grupp. Vidare funderar Moa på hur många som betraktat henne i smyg utan att hon märker det för att hon själv är upptagen med att betrakta någon som aldrig komma märka henne….? Hängde ni med? Haha, knappt jag heller.
Det och mycket mer i avsnitt 24 av Veckans Smash. Lyssna nedan eller via poddapparna!
