Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Listan om 2023

       

 

Gjorde du något 2023 som du aldrig gjort förut?

Skolade in ett barn på förskola, slutade amma och sov i princip ingenting. Jag snittar fem timmar per natt enligt min smartwatch och då var den inte ens med när det var illa.

 

Vad var din största framgång?

2023 har inte varit något enastående år för mig jobbmässigt. Men hur skulle det kunna vara när man knappt sover något. Jag tycker dock att jag hämtade hem det igen i slutet av året. Fick liksom en nytändning och avslutade med flaggan i topp.

 

Största framgång på det privata planet?

Att vara mamma och vara ganska bra på det ändå. Jag tänker på det ofta, det där talessättet eller vad man ska säga, att det inte är ens barns humör en förälder egentligen behöver hantera utan ens eget. Ibland måste man ge precis allt man har för att inte tappa det i en situation.

Herregud vad påfrestande det är. Men som sagt, jag börjar bli rätt bra ändå. Jag är inte gjord för att vara mamma, är inte en ”sån” om ni fattar. Men börjar hänga med!

 

 

2023-stilen?

Kläder: Tight tröja och byxor eller kjol med hög midja. Det är den finaste stilen jag vet men jag har dragit mig för det tidigare pga bullmage i profil. Men vet ni, nu fucking skiter jag i det. Japp jag har fått frågor om jag är gravid igen men då får väl folk undra det.

Hår: Som vanligt. Längtar efter att mitt hår är jämnlång igen, nu är hälften kort pga post-graviditet och amning.

 

Vilken maträtt åt du oftast?

Har börjat laga mat igen 2023 vilket har varit underbart. Javisst är det sjukt stressigt efter jobbet när F aldrig kommer hem, H vill vara på armen hela tiden och allt är kaos. Men det har också ofta varit min egentid. F tar Henri och jag får stå med maten. Älskar den stunden.

Det har inte blivit mycket take away detta år, om ens någon vissa månader. Vet inte vilken maträtt vi ätit oftast, men mycket grytor pga Henri.

 

 

Upptäckte du något nytt?

Hmmm nackspärr kanske. Började träna, fick nackspärr, blev bra och sedan triggades det igen varje gång jag försökte mig på att träna igen. Så frustrerande. Och ont. Fick någon nerv i kläm sista gången och den smärtan var fan värre än värkar. Vågar man någonsin träna igen?

 

Vad var sämst?

Sömnbristen och i synnerhet perioden efter jag slutade amma. Det var sån kaos. Innan jag fick barn så trodde jag att barn som inte sov var vakna, men på okej humör, inte att ett barn kunde skrika och vara fly förbannad I TIMMAR utan att man kan göra något åt det. Får puls bara jag tänker på den perioden.

 

Vad var bäst?

Efter sommaren vände allt och blev lättare. Bästa får bli perioden just nu, jullovet tillsammans med min fantastiska lilla människa.

 

 

Något oväntat som hände?

Min scenskräck släppte nästan helt. Det var som att någon spärr försvann. Från att nästan ha svimmat varje gång jag behövt presentera något kändes det knappt alls. Har ofta känt att detta begränsar mig, så det känns väldigt skönt.

 

Bästa köpet?

Kanske min jeansjacka. Det var helt ärligt mest ett spontanköp. Sen använde jag den helahelahela tiden. Ett annat bra köp är min bucket bag från Tory Burch. Använder den varje dag.

 

 

 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Skäms typ över att svara på denna fråga för det känns som att jag år efter år bara är ledsen. Men jag måste ju ärligt säga att ja, jag är ledsen inuti. Något annat vore konstigt. Men jag är också glad för det mesta. Jag njuter av livet och gillar det.

 

Något som var jobbigt?

Kan inte tjata om sömnen igen så jag säger det dåliga samvetet. Var inte beredd på hur hemskt det skulle kännas att lämna ett ledset barn på förskolan. Och hur hela livet egentligen handlar om när man kan hämta. Går liksom inte att hitta en perfekt balans där man varken har dåligt samvete över jobbet eller över barnet.

 

Bästa och sämsta dagen på året?

Bästa: Kan inte välja bara en dag, men har varit på mycket festligt. Två bröllop och två möhippor exempelvis. Men det bästa har varit små fina ögonblick. Som när Henri lägger sig intill mig och plötsligt säger ”mamma de e mysigt” 🥹

Sämsta: När vi var på jobbresa i april och jag slutade amma samtidigt. Var så sjukt deppig. Bara grät och grät. Satt med solglasögon på bussen på väg till en utflykt och tårarna bara rann okontrollerat.

 

 

Vad gjorde du på midsommar?

Jag, F och Henri gick till Fredriksdal och hade picknick och en vi-tar-det-som-det-kommer-dag bara vi tre. Mysigt och fint, men såhär i efterhand minns mest jag mest hur vi bara gick och gick med vagnen och han aldrig somnade. Som alltid. haha.

 

Vad önskar du att du gjort mer?

Sovit. Tänkt på mig själv. Inte haft dåligt samvete.

 

Vad önskar du att du gjort mindre?

Varit så taskig mot mig själv. När allt var som tuffast klandrade jag mig själv. Vem vet, det kanske var mitt fel, jag borde kanske gjort annorlunda. Men att tänka så hjälper ju inte i situationen. Man mår bara sämre.

 

Bästa tiden 2023?

När jag fick umgås med mina kompisar. Visste inte hur helig en bokad tjejkväll kunde kännas förrän jag fick barn. Längtar ihjäl mig efter att gå ut och äta exempelvis. Klä upp sig, dricka vin och prataprataprata mmmm det är livet.

 

 

Vad spenderade du mest pengar på?

Mig själv! Det blev mitt sätt att hantera allt. Jag ville inte se ut som jag kände mig. Lade därför mycket pengar och tid på mitt utseende. Köpte nya saker, gick på massage, tatuerade ögonbrynen, gjorde ansiktsmask osv. Funkade rätt bra ändå. Fake it until you make it.

 

Vad ser du mest fram emot 2024?

Jag skulle vilja att detta blir året när vi får lite traditioner och ritualer i vår familj. Minns sånt med värme från när jag var liten och vill att Henri också ska få det. Jag och F är sämst på sånt så vi måste skärpa oss.

 

Vad önskar du dig av 2024?

Hälsa, lycka och fred.

 

 

Tidigare år:

2022. 2021. 2020. 2019. 2018. 2017.
2016. 2015. 2014. 2013. 2011.

165 gillar

Kommentarer (25)

  • Marina

    |

    Känner igen mig att jag inte är ’naturlig’ mamma, men vem är just nu? Världen är weird. Kan säga med en 5 åring att jag är så glad att jag är mamma, fast det dagliga är jobbigt med lämna/hämta/läxa (skolan sen 5 I UK) men min pojke är underbar! Blir säkert bara bättre för dig med.

    Svara

  • Maja

    |

    Åh inskolning! Ska skola in min dotter nu och har panik över upplägget. Har ni haft er son där långa dagar? Har du npgon tanke om drömupplägget?

    Svara

    • Egoina

      |

      Klona sig själv? 😄

      Svara

  • Isabelle

    |

    💕

    Svara

  • Rebecka

    |

    ❤️

    Svara

  • Frida

    |

    Var kommer byxorna ifrån på sista bilden? Så snygga. Perfekt utsvängda och perfekt längd!

    Svara

    • Egoina

      |

      de är från other stories. De är egentligen ankellånga men jag är kort 😂

      Svara

  • Kajsa

    |

    Jag gillar verkligen dig för att du verkar så äkta och vågar säga saker som att du inte är en *sån* mamma osv. Jag är gravid med första barnet och katastroftänker redan så mycket. Det känns tryggt att följa dig. Hoppas i år är året du får känna dig lite gladare mer ofta. Kram

    Svara

    • Egoina

      |

      ❤️

      Svara

  • H

    |

    Vet du vad, du verkar göra precis så mycket du kan och det räcker. Du räcker.

    Eftersom att jag hade ett likadant barn som du när han var liten, noll sömn, tusen uppvak och alltid missnöjd kan jag verkligen relatera. De med ett ”vanligt” barn säger att de fattar – sen berättar de i nästa andetag att de studerar 100 proc när barnet och sover och undrade varför jag var så sur och inte unnade maken egentid efter jobbet när jag ändå bara var hemma. Haha bär sådant agg mot en del av paren min make känner. 😂 Fast det ljusnar, de blir större och helt plötsligt sover de kanske mer. Sen orkar man och vill unna varandra mer igen.

    Sonens lärare har lite finkänsligt uttryckt det som att sonen har hela känsloregistret. Fast det innebär ju också glädje, man får hålla fast i det.

    Så kanske det inte lyssnar imorgon, men det gör det – så småningom. Under tiden får man kämpa på så gott man kan och bryta ihop ibland.

    Svara

    • Egoina

      |

      ❤️

      Svara

  • M

    |

    Nu har jag visserligen inga barn. Men har alltid känt mig ledsen inuti i, men först nu vid 26 års ålder så har jag börjat kunna acceptera ledsamheten inuti. Och har sakta börjat göra plats för mer glädje. Känns bra att båda får ta plats och allt inte är sorg alltid.

    Svara

  • Lotten

    |

    Tack för fint och äkta inlägg, som alltid. Hejar på dig ❤️

    Svara

  • Dolores

    |

    Så kul att läsa dina tankar om klädstilen med höga byxor och tajt tröja. Det är ju svinsnyggt! Har själv vågat börja med det typ senaste månaderna, har stor mage men orkar verkligen inte bry mig om att gömma den längre. Det är inte som att ingen vet att den finns där. Jag känner mig snyggare och ingen dog för att min mage syntes, win win!
    Har det med åldern att göra, kanske? Skönt, hur som, att inte bry sig längre!

    Svara

    • Egoina

      |

      Hahha det där är så sant. Såg en tjej på TikTok som sa att hon insett att det spelar ingen roll om hon har baggy kläder, alla fattar att hon är tjock ändå. Var så befriande på något sätt 😂

      Svara

      • Elin

        |

        Haha men JA! Och vem faaaaaan bryr sig ärligt talat 😂 säger ju mer om den personen än om dig/mig i så fall!

        Svara

  • Sandra

    |

    Åh! Varifrån är den fina toppen på 3e bilden? 😍

    Svara

    • Egoina

      |

      gina tricot!

      Svara

  • Hanna

    |

    Vad befriande att du säger att du inte är ”sån”. Även om jag vill få barn känner jag mig inte heller gjord för att vara mamma. Tycker lite för mycket om att vara ifred och hålla på med mitt eget 🙃 Men småbarnsåren är ju rätt korta och när de blir större vill ju de allra flesta barn också ha en del egentid.

    Svara

  • Isabell

    |

    Åh, håller med om att det är så mysigt att skapa traditioner i sin egna lilla familj, mitt äldsta barn är 2,5 och nu känns det som att han börjar fatta sånt. Nu kör vi fredagsdans så hela familjen dansar i vardagsrummet innan middag. 🥲 Det är faktiskt en sån bra inledning på helgen efter en körig vecka med två småbarn och två hålögda föräldrar. Mycket är förlåtet när man ser glädjen i hans ögon när vi höjer volymen och kör igång. Vi får väl se när han börjar tycka det är pinsamt, haha.
    Jag är uppvuxen med mycket traditioner så jag går igång på allt nu. Som när vi julpyntade i vårt hus nu för första gången och jag hängde upp en liten halmgris på en skåpsknopp i köket och efter några dagar sa till min man; ”Åh, nu kommer den här grisen alltid behöva hänga här på jul.” Det tråkiga är bara att grisen gör det omöjligt att inte irritera sig på att skåpsdörren fastnar i den. Synd, för nu kommer den behövs hänga där varje december så länge vi bor här. 😉

    Tycker det är såå mysigt att både komma på och låta spontana idéer bli traditioner. Det är väl lite det som bygger en familj tänker jag. Det kanske du kan skriva ett inlägg i slutet av 2024, vad ni skapat för traditioner under året? 😀

    Kram ❤️❤️❤️

    Svara

    • Egoina

      |

      Så mysigt!!! 😍😍

      Svara

  • J

    |

    Åh tänker varje gång du lägger ut bild med den svarta tighta outfiten hur snyggt det är på dig!!

    Svara

    • Egoina

      |

      åh tack 😍❤️

      Svara

  • Pernilla

    |

    När någon frågar om jag är gravid, brukar jag säga att min son glömde flyttstäda när han ”flyttade” ut ur magen 😁🥰

    Svara

    • Egoina

      |

      😂

      Svara

Lämna en kommentar

Arkiv