Hej hallå. Tre saker på Internet som caught my eye idag:
Hör och häpna. Det finns en läsk som smakar semla! Företaget Soda Nation har tillsammans med Hornstull tagit fram en läsk som smakar mandlar, kardemumma och vanilj. Läsken är en creamsoda som tydligen ska vara lite tjockare än vanlig läsk. Alltså jag vet inte vad jag känner kring det här? Jag känner typ en blandning av usch och JAG MÅSTE SMAKA samtidigt. Vad tycker ni?
Wow. Denna bild på Linda Hallberg gör mig hypnotiserad. Glossy eyes alltså. Vilken grej! Hade lätt rockat det om det inte vore för att det ser extremt obekvämt ut? Känns som att jag inte hade velat göra annat än att torka av mina ögonlock. Tänk så obehagligt. Mvh/ tjejen som knappt klarar av gloss på läpparna.
Tasty visar hur man gör Creme Brulee på endast tre ingredienser. Brulee-lover som jag är måste jag testa! Visste ni förresten att man kan bokmärka saker på Instagram och att ens bokmärken sedan finns på ens profil (bredvid bilderna man är taggad i)? Det visste ni säkert redan, men jag lärde mig detta förra veckan. Väldigt smart i alla fall. Det bästa är att det bara är en själv som kan se dem (blev först orolig att alla kunde se mina en miljoner bokmärkta hundklipp….heh).
Jag kom och tänka på ett klipp när jag vaknade idag som jag bara inte har kunnat släppa på hela dagen. Året är 2008. En papparazzi tar denna bild på Tyra Banks och den publiceras i en tidning med texten ”America’s next top waddle”:
I sin talkshow drar hon sedan på sig samma baddräkt (!), svarar på ”kritiken” och säger såhär i korta drag:
The bottom line is that people are used to seeing me like this. And everyone seems to be pretty okay with that.
But for some reason, people have a serious problem when I look like, that.
To all of you that have something nasty to say about me, or other women who are built like me. Women that sometimes or all the time look like this. Women who have been picked on. Women whose husbands put them down.
I have one thing to say to you. Kiss my fat ass!
Jag fick rysningar när jag såg detta tal för tio år sedan. Jag älskade det faktum att detta ämne var så viktigt för henne att hon nästan började gråta (det gör jag i och för sig fortfarande) och jag tyckte att det var riktig girl power. Jag tyckte att Tyra stod upp för alla kvinnor i världen och verkligen satte idioterna på plats.
Nja. Idag lämnar detta klipp mig inte med något annat än en bitter eftersmak. Varför var hon tvungen att göra sådär? Vi ska absolut problematisera skvallertidningar, deras bilder och rubriker. Men det stannar där. Tyra är det ju inget fel på.
Tyra kände sig alltså tvungen att:
1) Visa upp sig i baddräkten igen lite mer slimmad och snygg för att visa att nej minsann, hon ser inte ut som på de där bilderna hon är myyyycket snyggare egentligen.
2) Ställa sig i en rolig position, puta ut med magen och säga att oj ibland ser hon ut SÅDÄÄÄR.
3) Sätta dit de som har något fult att säga om kvinnor som är byggda som hon är (I wish) och kvinnor som ibland eller alltid ser ut som hon gör på baddräktsbilderna. VA??? De resterande 90 procenten då? Hur fula är inte vi i så fall? Smygbilderna som togs på henne kanske inte lever upp till exakt alla ideal (enligt samhällets skeva syn) som live-versionen i studion gör, men det är bra nära.
4) Avsluta med Kiss my fat ass. Hahaha ja jättefet. Alltså. Okej.
Nej, vad är det här för skit? Jag skulle så önska att hon inte drog på sig baddräkten igen, att hon inte gjorde narr av sig själv eller menade att bilden var dagen i en dålig pose och jag skulle så önska att hon inte fick det att låta som att det är ”fel” på kvinnor som ibland ser ut sådär. Men Tyra är ju också ett offer för patriarkatet och reglerna som gäller här, så vi ska inte dubbelbestraffa henne. Jag tycker dock synd om mig själv som såg det här för tio år sedan och trodde att jag blev stärkt när det var helt totalt tvärtom.
Jag tänkte göra ett inlägg med random bilder jag samlat på mig i telefonen, men då det tydligen var så många citat tänkte jag att de kunde få ett eget inlägg först.
De 8 senaste text-bilderna i min telefon:
Men eller hur!!! Så många gånger jag har velat tuta, men har låtit bli för att jag inte vill vara otrevlig.
?
Hur smart!? Att jag inte kommit på detta.
??
Lättare sagt än gjort, men så vettigt. Att tro på att saker löser sig är 90% av lösningen på allt.
Så fint tycker jag. Skicka detta till en vän som mår dåligt och gör hens dag lite bättre ❤️
Men eller hur? Det är faktiskt bara själviskt att låta bli!!
Angående förra inlägget. Detta summerar ungefär allt jag känner. Tack för bra kommentarer och att ni delar med er av era historier förresten. Det var fin läsning ?
Min frukost växte i munnen och blev omöjlig att svälja när Nyhetsmorgon berättade att Ingvar Kamprad gått bort och tårarna slutade inte rinna när jag läste om Hannah Graafs hund. Jag har haft mycket dödsångest de senaste månaderna och allt som påminner om hur skört livet är får mig ur balans.
Vissa dagar känns allt meningslöst eftersom jag ändå kommer att dö och andra dagar föreställer jag mig olyckor och sjukdomar så skickligt att det nästan känns på riktigt. Vad är det för poäng med någonting när livet är så skört? Allt kan vända på ett ögonblick, varenda person kan tas från mig och i slutändan vet vi bara en sak säkert: vi kommer att dö.
Ibland har jag haft svårt att somna eftersom jag ser framför mig när min farmor dog. Jag var ju inte där och såg det, men min kusin har återberättat det. Jag vet inte varför jag ville att hon skulle berätta det för mig, men då kändes det viktigt att få veta varje detalj. Varenda moment, andetag och blick. Få vara med min farmor till slutet. Dela det med henne. Min faster sa att jag ska vara glad att jag inte var där eftersom det var ganska obehagligt. Men frågan är om det inte hade varit bättre. Bilden jag har i mitt huvud är nog värre än verkligheten.
Jag undrar om hon hade dödsångest. Om hon hade panik. Om hennes kropp gav upp, men hennes medvetande skrek nej. Jag undrar om det är sant det som de säger, att man till slut släpper taget. Att man gör det frivilligt. Att det känns okej. Är det så eller är det alltid bara ångest?
Veckans bästa: Att jag köpte en lägenhet såklart! Känslan när jag stod i lägenheten, öppnade fönstren, blickade ut och bara visste att jag snart skulle köpa den var obeskrivlig.
Veckans andedräkt: Fick chips i ett PR-utskick från Estrella. Goda, men alltså fyyy vilken äcklig andedräkt man fick av de där vitlökschipsen. En dag kom jag hem och undrade vad det var som luktade så konstigt. Jag trodde vi glömt en påse sopor någonstans eller något. Men nej. Det var bara F som ätit chips…
Veckans mysigaste: Allt bebismys. Åh. När en bebis ligger och sover på en är det som att hela världen stannar. Som terapi. Bättre än hundvalpar till och med. Önskar man kunde skaffa en bebis som alltid var en bebis.
Veckans besvikelse: Eftersom jag tar över lägenheten precis när vi tänkt åka på skidresa så blir det ingen resa för min del. Tråkigt, men det känns okej ändå som ni kanske förstår ; ))
Veckans lustigaste: Jag tittade på handbollsmatchen mellan Spanien och Sverige igår och plötsligt slog det mig att på avstånd såg Spanien ut som små dumlekolor som förflyttade sig på tvn. Gjorde en instastory om det och alla höll med.
Tänk att för en vecka sedan så vaknade jag och visste inte alls var jag skulle ta vägen framöver. ”Det löser sig”, intalade jag mig själv för att inte få panik. Och det gjorde det! Bara dagen efter var jag en lägenhet rikare. Jag trodde att jag skulle vakna med en overklighetskänsla denna vecka. Men sanningen är att det inte känns så overkligt. Det känns helt rimligt att jag ska bo där. Jag känner mig snarare typ…kär, pirrig och förväntansfull. Men mest tacksam för att saker faller på plats.
Denna vecka tänkte jag ta itu med allt tråkigt som jag inte vill lägga energi på när det närmar sig. Som att googla dammsugare, leta tv på Blocket och fixa med elavtal. Jag har varit osäker på om jag vill ha en tv eller inte. Jag tittar väldigt sällan på tv och har tänkt att det är en onödig pryl att lägga pengar på och inreda efter. Men jag tänker att det känns trevligt med en tv som bakgrundssällskap och exempelvis Nyhetsmorgon på helgmorgnar är ju väldigt mysigt. Så det får nog bli en tv ändå.
Annars har jag en helt vanlig vecka framför mig. Idag ska jag jobba ikapp lite, förbereda något blogginlägg, prata med banken, svara på mejl och sedan ska jag ner i stan och hämta mitt kontrakt på lägenheten : ))
Vilken selfiehelg alltså. Gick igenom min kamerarulle och blev trött på mig själv. Jag märker så tydligt när det det närmar sig pms. Helt plötsligt börjar jag ta fler selfies än vanligt, får en klump i magen av helt vanliga bilder på Instagram (??), oroar mig över absolut allt och får ett enormt shoppingsug. Jag blir osäker, tycker att jag är dålig, känner att jag inte duger och söker tydligen bekräftelse.
Men jag vet ju varför och igår kväll innan jag somnade försökte jag tala vett i mig själv.
Det är bara pms. Det är bara pms. Det är bara pms. Det är bara pms. Det är bara pms.
Men den där skavande känslan går ändå inte att bli av med. Så stört att hormoner kan påverka en så mycket och ännu mer stört att det ska vara såhär en gång i månaden. Det här med att vara kvinna alltså.