Jag tänkte ta lite bättre bilder på min nya kappa. Men det var superblåsigt och började regna mitt i allt.
Nåväl. Såhär ser den ut i alla fall! Den har ett material som inte blir skrynkligt så lätt (sånt är superviktigt för mig) och en perfekt lite ”smutsig” rosa färg.
Här är en bild från hemsidan. Jag skulle säga att den riktiga färgen ligger mittemellan min och denna. Den är alltså INTE så pastelligt rosa som den ser ut att vara ovan. Så omöjligt att få fram kläders rätta färg på bild alltså! Kappan är från Vila och finns här.
– Jag är 1,64 och han är 1,75. Perfekt tycker jag, behöver (nästan) aldrig stå på tå när vi ska pussas.
En ”fun fact” som hade varit kul att veta är vilka dina 3 (eller fler!) bästa flickvänsegenskaper är 😀
– Jag frågade F. Han sa först ”snäll och omtänksam” och då blev jag irriterad för det är ju så man beskrev personen i parallellklassen som man var kär i när man var liten. Helt intetsägande och opersonligt? Han fyllde då i med: äventyrlig, rolig, spontan, lagar god mat, påhittig, kreativ och ambitiös. Ja, men ni hör ju? Jag är FANTASTISK. (Eventuellt förutom att jag blir irriterad för konstiga saker då).
Hej, du har säkert svarat på detta förut men måste ha missat det!
Din far är väl Jehovas vittne och din mor är inte om jag förstått det rätt?
Har en kompis som var tillsammans med en som är Jehovas vittne och det kom med ”regler” när hen blev tillsammans med min kompis.
Hur funkade det för din mamma? Var dom gift? Konverterade hon?
Om dom inte var gift vad tyckte din fars släkt om att han fick barn med någon som inte var ett vittne?
Du behöver inte svara på dessa frågor om du inte vill, men är nyfiken!
Ha en bra dag, kram!
– Hej! Nej, min pappa är inte ett vittne och har aldrig varit. Pappas sida förutom min pappa är det däremot. Min farmor gick med när han var så pass gammal att han kunde välja att han inte var intresserad. Det blir lite fel om jag ska svara på dessa frågor. Jag kan absolut göra det, men tycker att det är bättre att du vänder dig till någon som är troende istället. Kika in på jw.org 🙂
Hej fina du, Känner du till högkänslighet? Vet du vad det innebär att vara HSP? Jag tror du kanske är det och om du inte vet, men är det, kan det vara bra att läsa på om det. Det hjälpte mig att bromsa och fylla på med energi och allmänt lära känna mig själv ur annan synvinkel. Vi HSPare är extra känsliga för stimuli. Ta hand om dig och fortsätt vara lika awesome som alltid.
– Tack, vad fin du är <3 Ja, jag har läst mycket om det och tror att jag är det. Men jag vet inte för olika tester jag gjort har visat olika resultat. Visserligen är det bara internettester och de är kanske inte så tillförlitliga. Men jag tror kanske att det har lite med min menscykel att göra också? Jag är så olika känslig för ALLT beroende på mina hormoner. Det vore intressant att göra det där testet innan ägglossning och sen göra samma test när jag har PMS för att jämföra. Ska nog göra det.
Hej Egoina! Vet att du mått ganska dåligt här ett tag pga av allt som hände med x:et osv. Har själv ganska nyligen fått missfall och ännu en månad senare mår jag ganska dåligt. Förutom att vårt (efterlängtade och planerade) barn dog har även massa annat jobbigt hänt, och just nu känns det lite som att jag inte får någon break av universum. Hur har du gjort för att bli gladare? Tips på hur man mår bättre när hela världen är skit? Kram <3
– Ja usch. Även om jag mår bättre nu finns det sår som ständigt gör sig påminda. Det hände så mycket och jag tror det kommer ta ett bra tag till för mig att må helt bra igen. Vad tråkigt att höra! 🙁 Jag vet inte alls vad du går igenom förutom ditt missfall, men det enda som funkar på riktigt är tyvärr tid. Hjälp dig själv genom att bearbeta dina tankar och känslor genom att prata och skriva. Skriv ner allt som gör ont, det brukar hjälpa mig eftersom man på så sätt ”får ut det” och inte behöver älta det i huvudet. Det gör att jag kan släppa det för en stund. Medan tiden gör sitt får man försöka distrahera sig själv. Gör sånt som du tycker om och tycker är kul. Tillåt dig själv att känna och tänka, men försök styra tankarna och inte hamna i för långa dalar. När jag har ångest eller mår dåligt brukar jag sätta en tidsram, typ ”okej nu får jag lov att deppa ner mig hela kvällen och må riktigt dåligt, men imorgon när jag vaknar ska jag vara glad”. Sen hjälper det mycket med små mål och saker att se fram emot. Kanske en lyxig middag? En liten resa? Den där klänningen du drömt om länge? Men du. Det kommer gå över! Föreställ dig den där dagen i framtiden när allt löst sig och du mår bra igen. Du kommer att komma dit. Jag lovar. Tänk på det när det är som mörkast. Massa kramar till dig! <3
Alltså wow. Den senaste tiden har det trillat in en del halvdryga kommentarer. Inte elaka, eller sådär uppenbart över gränsen. Utan mer negativa, ifrågasättande och tillrättavisande. Jag har funderat, svarat och tagit till mig.
Förvåningen då när jag inser att det är samma person som skrivit allt! Av en slump kollade jag ip-adressen vilket ledde mig till en hög med olika nicknames och mejladresser och genom det kunde jag klicka mig vidare och se att personen dessutom lämnat halvdryga kommentarer i min blogg för flera år sedan.
Här kommer ett litet urval:
Jag bryr mig faktiskt inte och har inte tagit illa upp över kommentarerna heller. Men jag blev ändå lättad över insikten av att det var en person och inte flera. Den här personen har ju bestämt sig för att vara negativ och inte tycka om mig, det är ingen idé att jag förklarar eller ens svarar hen.
Jag vill belysa detta för att jag tycker att det är viktigt att komma ihåg. Om ni drabbas av något liknande eller ännu värre, kom ihåg att det oftast bara handlar om ett fåtal människor, eller som i det här fallet en enda person. Resten av världen är snälla <3
Och ett litet tips till dig Cissi/Sarah/Anna/Malin/Sandra/Hanna eftersom du ofta är så snäll och kommer med tips till mig. Om du ska kommentera anonymt i bloggar:
1) Byt din ip-adress varje gång.
2) Se till att inte återanvända din mejladress eller ditt nickname så att inte dina uppgifter kopplas ihop.
Jag har blivit fullkomligt överöst med bilder på smoothie bowls, acai bowls, poké bowls och allt vad det heter i sociala medier den senaste tiden. Tydligen är det trendigaste man kan äta just nu: något i en skål. Jag ska aldrig bli en av dom!!!
….
Har jag aldrig sagt.
Självklart måste jag testa. Det ser ju hur festligt ut som helst!
Idag var dagen. Jag gjorde granola genom att hacka nötter och rosta med honung och lite vatten. Sedan tog det jag hade hemma och gjorde en smoothie. Det blev en halv banan, frusna hallon, frusna blåbär och yoghurtkvarg.
Min smoothie toppade jag sedan med granolan, kiwi och kokos.
Betyget då? Skoja vad gott! Det är ju som att äta dessert till frukost! Jag har försökt bli en smoothiemänniska i evigheter utan resultat, jag gillar helt enkelt inte att dricka smoothie. Men att äta den är ju helt annat. Mycket nöjd!
Igår vaknade jag och fixade yoghurtkvarg med kiwi till frukost. När vi skulle handla kiwi till vår Gino i tisdags kostade nämligen två kiwis lika mycket som en helg korg. Vi valde såklart korgen och har därför en hel del kiwi att äta nu.
Jag varvade jobb med att tvätta. Insåg att jag äger helt galet mycket randiga kläder när jag hängde tvätt. Vad händer? Vad är fel på mig? Varför har ni inte sagt något?
När jag tvättat klart och kände mig färdig för dagen gjorde jag mig i ordning…….och tog på mig något randigt såklart.
Jag begav mig ut för att möta upp F. När jag lämnade lägenheten insåg jag att jag missat att äta lunch(!) och var därför akut hungrig. Jag har inte helt vant mig vid att jobba hemifrån och inte ha en Ida som säger ”nu är det lunch”, så jag glömmer tydligen. Nåväl. Köpte lite snacks på Pressbyrån för att stilla hungern tillfälligt. Köpte en ny smak på Läkerol också, men den var inget särskilt så gör er ej besväret.
Vi skulle på visning! Men det var inget intressant, så det blir inget bud. Vi har tagit en paus i letandet på sistone eftersom det är så drygt att gå på visning efter visning utan att hitta något. Men det är nya tag nu. Skam den som ger sig osv. Det fanns dock en gigantisk selfiespegel i källaren som jag gärna hade plockat med mig hem.
Efter visningen åkte vi hem till F’s mamma som bjöd på schnitzel med citron, potatis och ärtor. Mmmmmmm vad gott.
Sen åkte vi hem, samlade ihop tvätten som jag hängt upp i hela lägenheten eftersom den aldrig ville torka, duschade och sov. Det var min onsdag i korta drag!
Jag har bloggat i över tio år (jag vet, så sjukt!) och kommer nästan inte ihåg vad jag berättat om mig själv och inte. Men tycker sådana här inlägg är kul, så ni får ursäkta om det blivit någon upprepning. Här kommer fem fakta om mig:
1) Jag har alltid ljusstyrkan på telefonen och datorn på lägsta möjliga. Jag förstår faktiskt inte hur folk kan ligga i ett mörkt rum med en telefon med ljusstyrka på max? Varför får de inte ont i ögonen? När F ska visa mig något på sin telefon måste jag kisa och anstränga mig för att se något överhuvudtaget. Det är så ljust! Jag blir bländad! Är det bara jag som känner såhär? Det enda problemet med detta är när jag ska redigera bilder eftersom allt därmed är lite mörkare i min värld.
2) Jag är extremt lättpåverkad av hur folk pratar. Jag har nog alltid varit det. Jag minns när jag var yngre och åkte mycket till Stockholm och mina vänner påpekade hur min skånska blev så stockholmig. Det var inte med vilje, men automatiskt tar jag till mig uttal. Ett exempel var när jag hade sträckkollat Skam och åkte till Norge. Haha, alltså jag pratade exakt som Noora. Artikulerade sönder mig! Jag blir också påverkad av vilka ord och uttryck folk använder som jag gärna tar efter och man kan nog märka vem jag umgåtts mycket med utifrån det. Jag läste faktiskt någonstans att det tyder på empati att man försöker ”blir mer lik sin omgivning”, så jag tänker att detta är en bra egenskap. Hehe.
3) Jag torkar alltid alltid av toalettsitsen innan jag går på toaletten. Jag gör till och med det hemma, men såklart främst när jag inte är hemma. Bara tanken av att råka sätta mig på något vått gör att jag ryser. Usch!
4) För att fortsätta på toalettspåret. Om jag mot förmodan skulle gå på toaletten på tåget kollar jag alltid om det finns vatten i ”kranen” innan jag använder toaletten. Hade nämligen en jobbig upplevelse en gång när jag dränkt händerna i tvål (hatar att gå på offentliga toaletterna och vill tvätta mig noggrant efteråt) och så kom det inget vatten!!! Alltså jag mådde så dåligt. Jag torkade bort tvålen så gott som det gick, men fick gå ut från toaletten med smutsiga och tvålklibbiga händer. Kände mig så äcklig hela vägen hem.
5) Jag dricker inte till maten. Ibland är jag såklart törstig och gör det ändå. Men i det stora och hela dricker jag inte vatten till mina måltider utan snarare efteråt, eller några timmar senare. Jag tycker inte riktigt att det hör ihop och jag är sällan törstig och hungrig samtidigt. Om jag ska dricka något vill jag hellre ha något som kompletterar maten, som till exempel vin.
