Blev misstänksam på en kommentar, så jag sökte på ip-adressen. Och visst var det en av de ip-adresser min stalker använt.
Anders i Göteborg. Har du tänkt sluta nu eller vill du att jag ska lägga upp ditt efternamn och var du bor också? Kanske hela handlingarna från rättegången från både mig och den andra tjejen du stalkat? Eller ska du fucking lägga av nu? Anledningen till att jag inte outat dig ännu är för att jag är så jävla snäll. Inte för att det är olagligt för mig att göra det. JAG VILL INTE HÖRA FRÅN DIG MER. Jag vill att du SLUTAR!
Jag vet inte vad ditt problem är. Men det spelar ingen roll om du använder ett annat namn, om du skriver om obetydliga saker, om du bara skriver ibland. Jag tycker att din besatthet av mig är obehaglig och jag vill inte ha NÅGONTING ÖVERHUVUDTAGET MED DIG ATT GÖRA NÅGONSIN.
Några av er har reagerat på att jag tydligen har reklam för Sverigedemokraterna i vänsterspalten på min blogg. Jag vet inte då jag inte har sett den själv. Reklamen som finns i vänsterspalten är google-annonser och som jag har förstått baseras dess innehåll på ens sökhistorik, var man befinner sig eller vilka sidor man brukar vara inne på. Just ser jag till exempel bara reklam för NFL eller British Airways (Johannes fel, haha) och sen ser jag också en annons från Zalando med en tröja som jag tittat på (så scary att de har koll på mig).
Jag menar inte att det nödvändigtvis behöver vara så att ni googlat på SD om ni ser det här på min blogg, men kanske. Jag stödjer inte SD och vill inte ha reklam för dem här, men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga för att ta bort den eftersom mina google-annonser styrs på detta sätt. Jag skulle kunna mejla Google och se till att just denna annonstyp inte visas, men med tanke på de senaste gångerna jag mejlat och hur lång tid det tagit innan jag fått svar (om jag ens fått svar överhuvudtaget, vilket jag inte fått ibland) så lär valet vara över innan det blir åtgärdat.
Jag är för yttrandefrihet och jag är för demokrati. Alla ska få säga sin åsikt. Men jag vill ju inte ha det här, på min blogg. Så jag vill förtydliga att: nej, jag stödjer ABSOLUT INTE SD och om ni kan se reklam från dem här i vänsterspalten så är det inte för att jag vill det.
Imorgon börjar skolan igen. Det ska bli rätt skönt ändå, jag är redo för höst! Hösten känns alltid som någon form av nystart. Jag vet inte varför, men det är nog för att det alltid inneburit att skolan börjar igen. Och ja, så är det fortfarande. Jag må vara 25, men jag går fortfarande i skolan. Haha.
Nystart känns som en ny chans att vara en bättre version av sig själv och inte ska jag vara sämre än att försöka detta år också. Hjärnan behöver ju bränsle nu när den ska behöva tänka igen och klarar sig tyvärr inte på endast lakritsremmar. Så jag har varit och köpt massa nyttig mat:
Nja. Nyttig ligger väl i betraktarens öga då man tydligen ska hålla sig borta från rött kött och mejeriprodukter. Men ändå.
Jag försöker fortfarande köpa så mycket jag kan ekologiskt, men försöker också slappna av lite. Det fanns en period när jag nästan inte kunde köpa någonting utan att få dåligt samvete. Men man kan ju inte vara perfekt, liksom. Ni är många som frågat mig hur det går med mina vegetariska dagar och jag måste erkänna att jag slarvat en del i sommar. Men nu ska jag börja igen. Målet är minst en vegetarisk dag i veckan. Så idag gjorde jag en wannabe risotto med quinoa istället för ris. Älskar quinoa, så gott!
Jag hade i svamp, sockerärtor, purjolök och chili (smakade typ paprika) som Johannes odlat själv. Han har massor med chiliplantor hemma så det är så lyxigt nu när jag kan plocka med mig olika sorter hem och ha i mat.
Såhär blev det. Jättegott! Jag hade creme fraiche med smak av pepparrot och citron till, men det kan man gärna skippa för den var superäcklig.
Jag känner mig inte sugen på att blogga för tiden. Det känns som att varenda inlägg jag skriver bara möts med bittra och otrevliga kommentarer (jag godkänner inte det värsta). Det gör mig bitter och otrevlig också och det vill jag ju inte vara. Det gäller såklart inte de flesta av er och jag kan dessutom se att ofta är det samma otrevliga person som skriver i många olika namn (kan se det på IP:n).
Men ändå, till den otrevlig skaran: Jag vill informera er om att om man inte gillar det jag skriver eller tänkt skriva något syrligt så finns det en lösning på problemet! Ja, men jag vet! Helt sjukt! Det finns ett kryss längst upp till höger, eller vänster om man har en mac. Klicka där! Sen försööök låta bli att klicka er in här igen. Kan ju vara svårt.. Men! Då finns krysset igen!
Jag är hemma nu, hade tänkt blogga under bussfärden hem från Norge men det gick liksom inte då jag satt bredvid världens mest sociala tant. Är det något jag är obekväm med så är det översociala främlingar. Alltså jag måste låta som världens mest bittra människa när jag alltid klagar över mina bussresor, men so be it då. Borde spara allt i ett arkiv och ha som motivation till det där himla körkortet.
I alla fall. Tillbaka till tanten. Hon pratade nonstop och när jag inte svarade (hade hörlurar i) så knackade hon mig på axeln. Vem göööör det? Okej att prata, men ta inte på mig! Hon delade med sig av sin livshistoria och jag vet typ mer om henne än vad jag vet om mig själv. Jag blev dessutom erbjuden att äta absolut allt hon hade med sig i sin påse. ”Vill du ha kexchoklad”, frågade hon. ”Nejtack”, svarade jag. ”Men det är oöppnat”, fortsatte hon. ”Nejtack”, upprepade jag. ”Jaha, är du sån som gillar grönt. Vill du ha äpple?” osv osv osv.
För att rymma från situationen såg jag Game of Thrones från att jag satte mig på bussen tills jag klev av. På så sätt hade jag hörlurar i hela tiden (aj, mina öron) och kom bort från henne lite (förutom allt knackade på axeln dådå). Jag kunde inte skriva något på datorn då jag får panik när någon tjuvkikar och det var just vad hon gjorde. Dock var kanske inte GoT bästa valet av serie då jag fick sänka ljusstyrkan till noll vid vissa scener. Såg liksom ut som att jag tittade på porr annars. Heh. Fast det kunde hon väl ha tanten. Det och blod.
Ni kanske minns fallet med min stalker (om inte läs HÄR och HÄR). Fallet fick inte prövningstillstånd i Högsta Domstol. Det är klart tråkigt, men jag hade inte förväntat mig något annat. Men det som gör mig mest förtvivlad är att han fortfarande håller på.
Det här har alltså pågått i ungefär fem år och trots att idioten varit på en fucking rättegång om hela saken har han inte slutat höra av sig. Han lämnar inte mig ifred! Även om hans kontaktförsök inte är lika ivriga som de en gång var (typ hundra gånger om dagen) så håller han fortfarande på minst någon gång i veckan. Jag har gjort allt jag kan och jag blir inte av med honom. Jag är helt maktlös i detta. Jag håller just nu på att få genom ännu ett kontaktförbud, men det är inte säkert att det går. Jag har kommit fram till att jag inte kan leva såhär.
Så jag har ett meddelande till dig:
Vem du är och ditt namn är allmänna handlingar, jag har all rätt i världen att skriva ut vad du heter på min blogg. Det är inte förtal. Detta är inte heller ett hot då jag inte skulle utöva något brott om jag skriver vem du är. Kontaktar du mig en enda gång till så kommer jag att dela med mig av dessa handlingar och vad du var åtalad för. Varenda liten kommentar eller annat kontaktförsök kommer också att hamna på bloggen. Och tro mig, jag förstår att det är du även när du använder en massa påhittade namn.
Så visst, fortsätt stalka mig om du vill. Det är tydligen inte brottsligt enligt Sveriges rättssystem. Men det är det inte heller för mig att berätta vem du är. Nu räcker det. LÄMNA MIG IFRED!