Glad Halloween på er! Visst är det idag? Det Halloweenigaste jag gör idag är att prova filter på Snapchat. Och ta selfies med dem, tydligen.
Har inget vettigt att säga, så vi kör några dagens:
Dagens jobbigaste: Att jag hade på mig en stickad tröja som kliade så himla mycket att jag höll på att bli galen. Alltså det måste ju vara det jobbigaste någonsin? Ville bara slita av mig den, men jag kunde ju inte direkt sitta utan tröja på kontoret. Nu när det är kallt dessutom. Så jag fick härda ut tills jag kom innanför dörren hemma. Dumma jäkla tröja. Får ha en skjorta under eller något i fortsättningen och ska motstå frestelsen att klippa sönder skiten.
Dagens läskigaste: Trafikljusen fungerade inte i morse, så bussen satt fast (jag åker kollektivt nu) jättelänge och till slut var det som att busschauffören tänkte ”skit samma YOLOOOO” och bara gasade rakt ut i korsningen, fick hålla andan för jag trodde vi skulle krocka.
Dagens bästa: Det blev ju vintertid i helgen. Jag var så nöjd med mig själv när jag vaknade i söndags och var pigg vid 08.00. Tänkte att nu minsann har jag äntligen blivit vuxen! Och sen kom jag ihåg det. Men i alla fall, jag glömde ställa om min p-dator, så den ringde 04.50 idag. Man skulle kunna tro att jag blev irriterad, men nej, det kändes såå lyxigt att få sova en timme till.
Dagens mest deprimerande: Ja, det är trevligt att få en extra timme, men det betydde också att det var svart som natten när jag skulle gå hem från jobbet 16.30. Så deppigt alltså.
Dagens finaste: Detta klipp med en hund vars leksak ”kommer till liv”. Alltså så gulligt! Ni måste se det!
Haha, detta är så kul. F brukar hjälpa mig med att ta bilder till bloggen, som igår när jag ville ha en bild när jag körde för att liksom symbolisera att jag *lyssnar på ljudbok*. ”Kolla nu så att ljus och sånt där är okej”, sa jag. ”Du är alltid så kräsen”, sa han. Haha alltså…. Jag tror inte att han inser att halva kamerarullen ser ut som bilderna ovan.
Men han har blivit duktig faktiskt. När vi träffades brydde han sig mer om bakgrunden än personen han skulle fotografera (mig). Han bara: ”Ställ dig där så får du den fina utsikten i bakgrunden”, men så var det skuggor i ansiktet som gjorde att jag såg helt knäpp ut. Fast bakgrunden var ju bra!!! Haha.
Men visst gjorde man så när man fotograferade när man var yngre? Undrar om det är det här med sociala medier och ”framställningen av jag:et” som gjort att man bytt fokus? Eller är det bara bloggerskor som tänker såhär? Vanliga dödliga kanske tar bild vid ”fina bakgrunder” oavsett ljus medan bloggerskor vänder sig åt andra hållet om det krävs, för att få det perfekta selfieljuset. Bakgrunden är ju sekundär. Andra ba: ”Här är vi vid Eiffeltornet”, och bloggerskor ba: ”Här är jag vid Eiffeltornet”, ”Var är Eiffeltornet då?”, ”Ehhh, på andra sidan? Vaddådå?”.
Det blev tacos ikväll och jag kom på en briljant idé! Trodde jag i alla fall. Det är nämligen så att jag verkligen avskyr spiskummin. Jag tycker det både luktar och smakar vidrigt och kan inte förstå att inte andra också känner att det luktar svett? Varje gång något innehåller spiskummin tycker jag det luktar gammal gubbe, förstår inte att folk tycker det luktar gott?! Snälla säg att någon håller med?
I alla fall. Jag älskar tacos och brukar försöka ignorera spiskumminen som finns i tacokryddan för att jag tycker om tacos så mycket. Men de senaste åren har det varit svårt. Jag blev illamående efter att jag ätit tacos en gång och efter det tål jag kryddan ännu mindre. Så nu kom jag på den smarta idén att jag faktiskt kan skippa kryddan. Så vi stekte halva köttfärsen med tacokrydda och den andra halvan utan.
Men när det var dags att äta var det inte ens gott. Det var som att äta tacos….utan tacos. Jag vet inte om jag kryddade för lite eller för dåligt, men det smakade liksom inget. Sån besvikelse. Frågan om det är just spiskummin jag saknar? Vad knäppt det vore att sakna något som man egentligen inte tycker om. Undrar om det finns tacokrydda utan spiskummin? Får prova det nästa gång i så fall.
Nu går jag bara och hoppas på att min mens ska komma snart, för fy vad dåligt jag mår. Jag är så irriterad och ledsen och vill inte göra någonting förutom att tycka synd om mig själv.
Vi var ute en stund idag och sen när vi kom hem gick jag och lade mig i sängen och bara låg där i flera timmar. Jag kände mig oförmögen till att göra något överhuvudtaget och F kom och frågade flera gånger vad det var och till slut fick jag säga till på skarpen att jag låg där för att jag var på riktigt dåligt humör, men att det inte fanns en anledning egentligen. Skulle han fortsätta fråga hade jag nämligen lyckats hitta på anledningar…
Allt är fel när jag mår såhär. Fy vad jag hatar det alltså. Jag vet vad det beror på och jag vet att jag inte har någon anledning att må så pissigt, men jag kan inte kontrollera mig. Det slutade med att han lade sig i sängen också så spelade vi spel på Ipaden ihop (<3) till jag kunde förmå mig att gå upp så att vi kunde planera vad vi skulle äta. Jag hade verkligen inte velat vara ihop med mig själv. Tänk att ha ett sånt tålamod med någon som bara är helt jäkla omöjlig?
Jag är, som ni vet, ett stort fan av att lyssna på dokumentärer. Nu har jag hittat en ny grej jag fastnat för, nämligen ljudböcker! Jag vet inte varför jag varit lite skeptiskt till det innan, men det är ju världens bästa grej! Det gör allt så mycket roligare. Nu längtar jag till och med efter att pendla ibland, haha.
Just nu lyssnar jag på ”Hur svårt kan det vara” som får sällskapa mig i bilen. Ni bara måste lyssna på den! Det är en bok som i stort sett handlar om relationer. Exempelvis att gräla med sin partner, vara rak mot sin chef, säga nej eller respektera sig själv. Man får höra olika livshistorier och boken går egentligen inte på djupet med något och det finns inte heller några metoder eller övningar, men den har verkligen fått mig att tänka på ett annat sätt och att inse saker om mig själv. Jag både skrattar och gråter när jag lyssnar på den. Så fin och bra bok!
Efter det tänkte jag läsa några ”bloggböcker”. Såg att Alex Schulmans, Elaines och Kissies bok fanns på Nextory. Kul!
Nextory har tusentals titlar, både e-böcker och ljudböcker och det går bra att läsa eller lyssna offline. I samarbete med Nextory har jag ett erbjudande där ni får prova tjänsten helt gratis i en månad utan bindningstid! Gå in HÄR och registrera dig. OBS! Se till att koden EGOINAS står med som kampanjkod.
Ni vet när ens kille säger ”ställ dig här nu, så tar jag en bild till bloggen”. Ni vet inte? Haha, nej det är lika pinsamt att fråga varje gång. Men han gör det gärna. Det är bland det jobbigaste med att blogga, att man måste bildsätta allting hela tiden. Jag minns på den gamla goda tiden då jag hade bilder i kanske vart tredje inlägg. Men nu går det inte. Dels för att ribban blivit högre i bloggvärlden, men också för att jag personligen tycker att en blogg med bilder är roligare. De behöver inte vara många och de behöver inte vara bra, men man vill ju se personen man läser om och hens miljö. Man skulle kunna tro att jag är bekväm med att stå framför kameran efter snart tio år, men nej. Lika obekväm varje gång, haha.
Nog om det. Idag var vi alltså på ”födelsedagskalas” för Frédérics mamma. Jag och F fixade förrätt och efterrätt (vi gjorde blomkålssoppa och Gino) och hans syster och hennes sambo stod för huvudrätten. Så gott och mysigt! Det luktar dock kål och bacon i hela lägenheten nu…haha. Hur kan kål vara så gott men lukta så hemskt? Samma sak med ostbågar eller mögelost. Hur går man med på att äta det frivilligt från första början när man inte vet hur det smakar egentligen?
Två slagna hjältar efter plåtning. Fy tusan vad kallt det var och som det blåste! Blir förvånad om det blev en enda bra bild för att håret var verkligen överallt. Över över överallt. Det var ju tur att jag lade tid på att fixa det innan…
Nu ska vi hem och tina för att sedan åka på födelsedagskalas. Ha en mysig lördag alla!
