Igår efter att jag ofrivilligt hade varit i Ängelholm en sväng hämtade mamma upp mig och vi åkte för att handla blommor! Jag fick ju bland annat ett presentkort på blommor av henne i födelsedagspresent.
Hej mamma!
Jag visste exakt vilken växt jag ville ha och till min lycka hittade jag den! Alocasia Zebrina. Såg sådana blad hemma hos min faster för några månader sedan och har velat ha en sedan dess.
Så fina stjälkar visst?
Mycket nöjd tjej.
Det blev det en eucalyptus och en bergspalm också. Så glad för alla tre.
Sen åkte vi till min mammas sambos stuga för att chilla i det fina vädret.
Jag satt i solen i exakt fyra minuter varav en av dem var för att ta dessa bilder. Hatar att sola. Skugga for the win.
Här satt vi länge och drack kaffe, åt mango och sippade på bubbel.
Sen kom mammas sambo och det var dags att grilla. Det blev hamburgare!
Och jordgubbar till dessert såklart. Har ätit jordgubbar varje dag i två veckor nu.
Sedan åkte jag och mina växter hem och jag gick direkt på en AW. Eller jag lämnade växterna hemma först. Ville inte vara kvinnan som går på bar med tre krukväxter. Jag träffade Hannah, Emelina, Niklas och Victoria på Venti. Vi drack Aperol spritz och åt oliver. Sedan stupade jag i säng och sov 9 timmar i sträck.
Ni vet när man sitter på tåget och det börjar rulla åt fel håll? I en millisekund övertalar man sig själv att det bara känns fel. Typ som känslan när man inte är säker på om det är perrongen eller tåget som rör sig. Det är inte fel håll, det bara känns så. Men nope. Jag var på riktning mot Göteborg istället för Malmö.
Skulle åka till Landskrona för att träffa mamma, men nu blir jag en timme sen. Så irriterande. Fick gå av på första stoppet som var Ängelholm och ta tåget tillbaka. Tänkte äta något under tiden jag väntade. Men det enda jag hittade på stationen var en liten lucka med dessa skyltar:
Har jag åkt tåg eller tidsmaskin? Ingen vet.
Nu är jag på tåget (på rätt håll!!) och mamma väntar på mig på stationen. Som tur är irriteras hon inte alls av när saker inte går som man tänkt eller vardagligt strul. Hon säger att det är sånt som gör livet mer intressant och sånt man skrattar åt i efterhand. Och det är ju sant.
Hej hallå! Här kommer lite favoriter bland sommarkläder från Ellos. Låt mig visa upp två hissoutfits! När bilderna inte blir bra med självutlösaren och man inte har någon som kan hjälpa en att fota you gotta do what you gotta do.
Vi börjar med denna färgbomb! Ibland lönar det sig att inte vara så lång, för då kan man använda en tunika som en klänning! Äääälskar denna skapelse som ni kanske kan gissa. Mitt mantra i livet är att om man inte syns på en halv mils avstånd så är det inte värt att synas alls. Nädå!
Next up är denna blommiga blus. Så tacksamt plagg som kan matchas med både byxor och kjol. En granne kom in i hissen när jag fotade denna. Så jag tog ner kameran, låtsades som inget och sen åkte jag med ner till bottenplan, gick ut ur porten och låtsades *gå någonstans* tills grannen var borta och jag kunde gå in igen. LOL.
Om ni är sugna på något från Ellos kan ni använda min kod! Rabattkoden: 395438 ger 30% rabatt på dyraste varan på ordinarie priser. Den gäller inklusive externa varumärken och möbler på mode och hem! Koden är giltig t.o.m 30/6.
Jag har fått flera önskemål om ett nytt hitta vänner-inlägg på sistone. Med tanke på mitt förra inlägg om vänskap passar det ju utmärkt att köra ett nu!
Skriv var du bor, vad du söker, vad du tycker om eller vem du är och lämna ett sätt att bli kontaktad på i kommentarsfältet. Obs! Skriv din mejladress i själva kommentaren. Annars är det bara jag som ser den. HEJA VÄNSKAP
Eller så kan man ju gräva fram någon i ett gammalt inlägg:
Jag har funderat på det jag skrev om i förra inlägget om att ha få eller många vänner. Tänkte att jag skulle skriva några ord om det, men så började jag skriva och kände att…vänta nu…har inte jag skrivit om exakt det här tidigare? Och mycket riktigt, det hade jag. Det jag började skriva var inne på precis samma spår som jag skriver om i det gamla inlägget, att jag bara kan ha ett visst antal vänner i mitt liv samtidigt. Min energi finns liksom inte till fler åt gången. Därför är jag så imponerad av Sofie som lyckas hålla liv i och underhålla alla sina vänskaper.
Sedan funderade jag vidare på det här med nya vänner i vuxen ålder. Det enda sättet för mig att komma någon nära är om det finns något naturligt som håller ihop oss, exempelvis som att jag träffar Ida på jobbet varje dag. Andra personer jag blivit vän med de senaste åren har varit extroverta personer som liksom ”tvingar sin väg in”. Det där lät väldigt negativt, men jag menar det positivt. Ska man bli vän med mig måste man göra så, för jag kommer inte vara den drivande. Jag vet exempelvis en tjej jag träffar ibland i olika sammanhang som jag gärna skulle bli närmre vän med men som också är introvert, antagligen mycket mer introvert än mig dessutom, och jag inser att det ju aldrig kommer hända. Ingen av oss kommer ta tag i det och även om vi mot förmodan skulle få till den där fikan har jag svårt att se att vi skulle komma längre.
Jag insåg också en sak om de vännerna jag har när jag pratade med Sofie om hennes brudtärnor. Jag kommer antagligen aldrig vara någons ”maid of honor”. Med andra ord – jag insåg att jag inte är någons närmaste person. Jag är inte någons nummer ett. Genom hela mitt liv har dessutom min nummer ett alltid haft en annan som sin nummer ett. Jag får skylla mig själv som alltid håller en liten distans, men det var fortfarande en sorglig insikt.
Det var inte menat att det här skulle bli så deppigt, men nu blev det visst så ändå. Ni vet ju att jag har många vänner och jag känner mig absolut inte ensam eller oälskad, jag insåg bara lite bättre hur jag funkar.
Hur funkar ni? Har du lätt för att skaffa nya vänner? Är du någons nummer ett och är den personen din nummer ett?
Äntligen är det dags för inlägget om Sofies möhippa! Jag har skjutit upp detta då det var femtiomiljoner bilder att gå igenom. Jag var nämligen fotograf dagen till ära. Men nu så!
Då skruvar vi tillbaka tiden till första lördagen i juni:
Strax innan 08.00 mötte jag upp Sofies tjejkompisar för att göra oss redo för att överraska. Vi alla hade klätt oss i blommigt som klädkod.
Sofie själv trodde att hon och hennes sambo skulle på stughelg med några kompisar och skulle bli upphämtade med bil. Vi delade upp oss i två gäng och stod 200 meter från hennes port redo att överfalla bilen som Sofie skulle *åka med till stugan*.
Denna väntan var olidlig. Är det bara jag som blir så fruktansvärt nervös när jag ska överraska någon? Min kropp reagerar typ som att jag gör något fel.
Sen kom hon äntligen! SURPRISE!!!
Hon blev så rörd, det var fint att se. Hon hade ju misstänkt att det skulle ske när som helst, men inte just denna helg då hennes vänner tydligen hade varit utomordentligt duktiga på att ljuga om den där stughelgen. De hade till och med redogjort noga för vilken mat som fanns i kylskåpet. HAHA.
Det var bara för Sofie att gå hem igen. Där poppade vi bubbel och Sofie fick packa om sin ”stugväska” enligt våra instruktioner. Jag tog även över hennes Instagram-konto som vi sedan styrde över hela dagen.
Nästa anhalt var hotellfrukost!
Hur fint att Sofie har så många kompisar förresten? Hon berättade för mig att hon verkligen kämpat för att få ner listan, egentligen kunde hennes önske-gästlista till möhippan blivit ännu längre. Hon är så duktig på att skapa och behålla relationer. Jag själv blir stressad bara jag pratar med två kompisar på en vecka. Haha.
Vi åt tills vi rullade fram och sen körde vi en lek där Sofie skulle berätta vem alla var samt ett minne med personen på 15 sekunder vardera. Svårare än man tror.
Sen fick hon presenter. Örhängen hon tänkt köpa inför bröllopet och manikyr. Viktigt att vara fin på bröllopsdagen ju : ))
Vi tog bussen ut mot Ribersborg och nästa aktivitet: Archery Tag.
Det gick ut på att skjuta varandra med gummipilar. Jag var inte med själv, men det såg så roligt ut. Sofie var väldigt duktig dessutom!
Kanske nästan roligare att titta på. Vi drack cider och hejade.
Vi drog oss in mot city igen och plötsligt dök Sofies fästman upp med pizza och vin?
När hon fick syn på honom brast hon ut i tårar. Kanske det finaste ögonblicket på hela dagen <3
Vad skulle vi med pizzan då? Jo, vi skulle åka båt! Vi hade hyrt Flotten i två timmar med egen kapten och allt. Fästmannen fick snällt gå hem igen. Hejrååå Dan.
Vi åt pizza, drack vin och skålade under varje bro. Vilket var många. Hej dagsfylla.
Sen var det dags för en lek!
Porr eller nagellack. Eller polska som någon på story trodde. ”Hur sjuka uttryck har de i Polen i egentligen”.
Man skulle alltså gissa om det var titeln på en porrfilm, eller namnet på ett nagellack. Det finns sjuuuuka nagellack där ute. I tell you.
Förloraren fick pris, vinnaren fick pris och bruden fick pris såklart. Vad var det i paketen då?
Jo nagellack! Det dröjde inte länge innan alla ville måla sina naglar med lack som hade tveksamma namn.
Efter båten skulle vi åka buss igen. Förlåt alla som satt på denna buss för högljutt sällskap eh.
Vi åkte hem till Carro som hade möhippe-fierat sitt hem! Måste förresten ge en stor eloge till Carro och Sarah som styrde upp den här dagen till punkt och pricka. Har nog aldrig varit med om något så välplanerat någonsin.
Bruden fick piffa till sig. Ser ni att hon har likadan klänning som jag också har? Kan dessutom tillägga att jag också har det vinröda setet hon hade på sig under dagen. Jag säger då det. Great minds think alike.
Love u <3
Sen blev det mat, cheesecake, drinkar och allt möjligt gott man kan tänka sig.
Blandat med lekar såklart. En lek var Med andra ord, fast orden handlade om Sofie eller sånt hon tycker om. Hon själv fick förklara Sandra Beijer och sa ”min favoritförfattare och favoritbloggare….FÖRLÅT REGINA” ?
Sen tog vi polaroidbilder och jag var tyvärr tvungen att springa till bussen innan festen tände till ordentligt och bruden tydligen mycket spontant hamnade på en nattklubb.
”Jag är helt död idag”, skrev hon till mig dagen efter. ”Vad bra”, svarade jag. Det var hela poängen.
Så fin dag och så fin vän. Tack för att jag har fått ha dig i mitt liv sedan tvåan på gymnasiet <3 Längtar ihjäl mig till ert bröllop!