Runt hörnan från där jag bor ligger ett libanesiskt ställe jag går förbi ofta. Jag tänker alltid att jag måste äta där. Det är inte ett ställe jag normalt hade valt att gå in på då jag inte har så stor erfarenhet av den typen av mat. Därför är det på hög tid. Det är kul att vidga vyerna.
Igår var dagen! Bab Al Yemen heter restaurangen och serverar libanesisk och yemenetisk mat. ”Högklassig orientalisk mat som kommer att ge dig ett smakminne”, skriver de på sin hemsida.
Vi bestämde oss för att prova olika meze, alltså smårätter. ”Vilka rekommenderar du”, frågade jag servitören som sa att han rekommenderade allt. Ganska rimligt ändå, varför servera något man inte är nöjd med. Vi beställde 5 olika meze. Några säkra kort som tabbouleh och hummus och några andra spännande rätter.
Först blev vi bjudna på linssoppa. Var mycket skeptisk då denna doftade spiskummin, ni vet ju att jag inte gillar det. Men så god! Så välbalanserad, syrlig och krispet ovanpå gjorde hela soppan.
Sen kom rätterna. Wowowow. Så färgrikt och fint. Vi valde fyllda vinblad med ris, mixad chili, tabbouleh, hummus, krämig aubergine och kikärtsröra. Allt hade ju mycket mer fancy namn som ni förstår, men vill att ni ska kunna greppa ungefär vad det var. Godaste hummusen jag ätit för övrigt!
Vilken smaksensation! Allt smakade verkligen så mycket och varje rätt var som ett helt äventyr. Persilja, citron, olivolja och grönsaker i en perfekt harmoni. Fy tusan vilken tråkig matkultur vi har i Sverige alltså.
Hit kommer vi att gå igen!
Så glad att jag provade. Sånt borde man göra oftare. Gå nu in på den spännande restaurangen ni funderat länge på att prova och beställ något ni inte smakat förut från menyn. Gör det ikväll!
För exakt fyra år sedan när lille N låg i magen var jag och mina kusiner i Son och åt glass. Vi tyckte det skulle vara kul att återskapa bilderna, så i lördags åkte vi dit igen.
Jag, Charlotte och Betina i juni 2014.
Här är vi fyra år senare.
2014.
Och nutid.
Ni kanske ser att bilderna är tagna underifrån och är en aning suddiga? Det är för att det är personen som låg i magen på bilderna från 2014 som tar dem <3 <3 Så sjukt att tänka på ändå.
Här är en bonusbild, också tagen av person född 2014.
Hittar bara fler och fler användningsområden till barn? Nu bloggfotograf. Hur praktiskt liksom. Fick dock muta med glass.
Jag ser fram emot så mycket denna vecka. Det händer så mycket kul! Bland annat Sveriges VM-matcher och midsommar på fredag. Känner mig liksom sprudlande och glad. Som att jag ska få presenter nästan? Då kan jag bara tänka mig hur ni som faktiskt gillar fotboll alltid känner.
Det känns som att Sverige blir ett snällare land när det nalkas VM och EM. Plötsligt är vi inte olika lag som är emot varandra. Vi är enade. Vi är en. Och vi alla är svenskar. Tycker det är så fint. Jag hoppas att vi får uppleva en framgång likt 1994 snart igen, tror vi hade behövt det. Landsfest! Sammanhållning!
Men kanske tycker jag så mycket om denna tid eftersom jag minns tillbaka till 2016 när det var EM. Jag och F hade varit ihop i åtta månader, var så himla kära, hade precis flyttat ihop och hade så mysigt till alla matcher. Jag minns särskilt när Island mötte Frankrike och jag blev akut islänning. Jag tog på mig en ny klänning, öppnade bubbel och han hängde en fransk flagga framför tvn. Frankrike vann, men ändå filmades bara Islands vulkan. De var vinnare ändå. Alla var glada och det var kärlek i luften.
Ni vet när man varit bortrest och får blommor av sin pojkvän när man kommer hem…
…och så är det en orkidé!!
Vet inte hur jag ska känna? En orkidé betyder ju att man varit otrogen enligt blomsterspråk.
Man bara: åhh tack…eller…ehh vänta här nu ?
Kul tjej att ge blommor till. Här försöker han vara gullig och jag blir sur.
Nädå. Vi har en mysig kväll. Beställde lite gott och nu tittar vi på fotboll. Jag tycker det är så kul att titta när det är VM. Hejar på Island i vanlig ordning!
Det första som hände när jag kom till Norge var att lille N såg mig och sedan sprang till garderoben och grävde fram dessa lejonstrumpor han fått av mig för länge sedan och skulle absolut ha på sig dem. Blev så rörd att han kom ihåg det??
Vi gjorde kanelbullar och varm choklad med massa grädde. Sedan tittade vi på film. Vi såg The Zookeeper’s wife. Det är en sann berättelse om Jan och Antonina Zabinski som räddade hundratals liv genom att smuggla judar i tomma burar under andra världskriget. Så fin och hemsk film.
Sen fick N en present av mig. Megaslime som man till och med kunde blåsa bubblor med!
Det visade sig vara den bästa presenten ever. Lika roligt för oss båda. Jag själv älskade slime när jag var liten (och gör fortfarande), så det var en högst egoistisk present.
Lillebror fick också slime <3
Dagen efter gav vi oss ut på stan! Min topp finns här (annonslänk) och min kusins blus är från Cubus.
Det var ”Mossedager” i stan och små stånd överallt. Vi hittade dock ingenting…
…och hamnade på Gina Tricot i vanlig ordning istället.
Sen fick jag och Charlotte barnpassning och åkte och gjorde det dyraste man kan göra i Norge. Äta pizza! Haha. Den ni ser på bilden kostade 300 kronor. Jag berättade att man i Sverige inte delar pizza utan köper varsin, vilket hon tyckte var mycket sjukt.
När Charlotte började få värkar med N satt hon på Pepes pizza, så vi tänkte köra en favorit i repris och hoppas på att samma sak skulle hända igen. Men nope. Bebisen vill inte ut.
Därför åkte vi hem och tog lite gravidbilder istället. Så vacker <3
N kom hem och undrade vad vi höll på med egentligen.
På kvällen grillade vi, tittade på fotboll och hade det mysigt.
Moa berättar om en inspirerande säljföreläsning hon sett och passar på att återge sina sämsta serviceupplevelser. Sen snackas det midsommartraditioner och jag avslöjar saker om högtiden som Moa inte har koll på. Vad handlar Små Grodorna egentligen om?
Slutligen testar jag Moas norska språkkunskaper. Vad betyder ”rumpe troll” och säger man verkligen ”guleböj” om banan?
Nu fortsätter vi i Kitty, min 17 år gamla dagbok. Jag har precis fyllt 12 år och mina bästisar heter Ulrika och Mia. Del 5 avslutades med att jag äntligen fått mina kattungar och att jag gjorde slut med Fredde för att jag ville fråga på Fibbe istället. Men han svarade tyvärr nej.
Haha alltså jag orkar inte vilken liten player jag är. Självklart ångrar jag att jag dumpade Fredde (som jag suktat efter i typ 3 år??) när Fibbe svarade nej. Det var inte mitt smartaste drag. 12 år och singel. Katastrof.
Jag trillade, slo upp knäet och båda fötterna och dessutom hade min katt revet mig i ögat. Helt klart en olyckovecka. Jag håller med.
Ändå lite humor i det här. ”Jag skriver så fult för mina katter håller på med pennan när jag skriver”.
Alltså kan vi ta en stund och begrunda det faktum att jag tydligen klistrade in hushållspapper i min dagbok. VARFÖR? Vad är poängen med det här? Vem är jag?? Och hur mycket fritid måste jag inte haft??? Älskar också att jag förtydligar att det dessutom är Ulles lim under pappret.
Haha nu börjar det ju nästan bli komiskt hur mycket jag nojar över hur jag ska skriva bokstaven a. Här hade jag till och med gjort en omröstning.
Ett…ehh..mycket kreativt sätt att räkna röster på får man väl ändå säga.
Jag har inte en enda gång tyckt det var ”konstigt” att vi firar midsommar på en fredag, istället för den ”riktiga dagen”. Men tolvåriga jag funderade tydligen kring detta och förklarade upplägget för sin dagbok.
Alltså………………………..
!!!
Jag är SÅ nyfiken på varför jag skriver upp Scans hemsida och skriver att jag ska komma ihåg den. Någon som vet varför? Var det kanske någon annan som ägde den domänen i juli 2001?
Ja, detta var ändå lite bättre än hushållspapper kanske. Marginellt. Men lite bättre.
Jag känner uppenbarligen fortfarande stor prestige i att lyckas vara uppe länge. Ju senare desto bättre. Hotmailbok förresten? Var den en grej? Haha.
Ett klassfoto på mig och Mia. Jag mådde som sagt inte speciellt bra under den här perioden, vilket jag nästan tycker att jag kan se. Det syns verkligen att jag inte trivdes i varken kropp eller sinne. Hur gulligt att jag sparat mitt gamla Lisebergband. Minns att jag motvilligt klippte av det. Hade ni också kvar era band runt handleden tills de smulade sönder och trillade av?
Fick censurera lite eftersom det var en ganska detaljerad beskrivning av Mias toalettbesök. Hehe. Mia har fått mens! Jag själv har dock bestämt mig för att jag själv inte ska få den före lägret. Bra Regina. Det är exakt så det funkar.
Tre saker jag tänker på. 1) Varför i hela världen har jag gått upp en och en halv timme, två minuter och tjugo sekunder innan skolan började?? Låter inte alls som jag. 2) Menne! Bästa ordet för mens ju! Jag fick min menne idag, så jag har lite ont i magen. 3) Min engelska! I write later aubout the shool. Mycket vird (konstigt).
Herregud. Jag har återberättat hela scenariot, men förstår ändå inte hur vi blev ovänner och gör fortfarande inte. Vänskapsrelationer i den åldern är ju en hel vetenskap. Bara genom att sitta bredvid fel person eller ställa fel fråga så kan man bli osams och ingen fattar egentligen varför.
Prova gå upp en och en halv timme, två minuter och tjugo sekunder tidigare nästa gång så löser det sig nog ska du se.
Jag spår framtiden. Om 20 år för man säkert betala en tusenlapp för en säng, tror jag. Undrar vad tolvåriga jag sagt om att tjugonioåriga jag köpt en säng för 20+… Bra matte förresten. 12 + 20 = 36 tydligen.
Och med denna härliga dikt avslutar jag sammanfattningen för den här gången.
