Smurf
Jag och Johannes (samtidigt): Den är god.
Johannes: SMURF!!!!
Jag: Alltså du är 28 år.
Johannes: Du får inte prata. Jag sa smurf.
0
Jag och Johannes (samtidigt): Den är god.
Johannes: SMURF!!!!
Jag: Alltså du är 28 år.
Johannes: Du får inte prata. Jag sa smurf.
0
För någon vecka sedan fick jag mejl från Pinchos där de frågade om jag och tre vänner ville komma och äta på deras nyöppnade restaurang i Helsingborg. Såklart ville vi det!
Pinchos är en app-restaurang och konceptet går ut på att man beställer vad man vill ha genom deras app och så får man sms om när det är klart och går sedan och hämtar. I appen finns det mängder med tapas och dryck att välja mellan.
Vi började med några drinkar. Så galet goda allihop.
Det var verkligen inget bra bloggljus där inne.
Daniel och Linda hängde med. De är vanligtvis väldigt fina, när de inte har en massa ränder i huvudet det vill säga. Haha.
Det blev lite nervöst när vi fick sms om att maten var klar då den fanns att hämta en trappa upp. Det var inte det lättaste att balansera brädorna ner för trappan. Känns som bäddat för olyckor. Vore ju snyggt om man snubblar lite och tappar maten.
Det var så svårt att välja då allt såg så gott ut, så vi beställde in lite av varje. Allt var jättegott! Min favorit är svamprisotton, räkorna och plankan. Det var verkligen precis lika gott som det såg ut på bilderna i appen.
Såklart behöver man dessert också. Jag valde chokladfondue som var sådär och en creme brulee som var jättegod.
En kul restaurangidé! Rekommenderar er att prova. Läs mer om konceptet och var Pinchos finns HÄR.
0
Jag är så trött idag. Igår var vi först ute och åt på en nyöppnad restaurang (mer om det snart) och sen var vi på vårfestival med skolan. Mycket trevligt! Nu ligger jag och halvsover i soffan och ska snart ta tag i mig själv och plugga lite. Inte mycket kvar nu, måste bara orka.
En av gårdagens många drinkar. Mojito med passionsfrukt, så god!
0
Det tog sån tid att svara, så jag delade upp inlägget i två delar denna gång.
Påverkar att man använder adblock dig / dina annonsintäkter på något sätt?
– Jag vet inte. Men det är jag nästan säker på. Annonserna jag har på min blogg genererar pengar utifrån hur många den visas för, till exempel 15 kronor per tusen som ser den. Och registreras den inte som ”sedd” så blir det inga pengar. Det vore ju helt fel annars. Annonsören betalar ju för reklamplats och ska såklart inte betala för något som den inte får.
Har din stalker gjort att du även är orolig över andra som kommenterar? Tänker att du ju har en eller två personer som kommenterar på exakt varenda inlägg du skriver. Tänker du någonsin så om dem eller är orolig att det ska utvecklas till något mer även om de bara skriver snälla saker?
– Det är en bra fråga, eftersom min stalker började på precis samma sätt. Men det eskalerade ganska fort och han började också mejla, sms:a, ringa och skriva på Facebook. Det han skrev var dessutom så långt över gränsen jämfört med andra snälla, vanliga kommentarer som jag brukar få. För att svara på din fråga: nej, jag är inte orolig eftersom jag känner igen många av er som återkommer i kommentarsfältet och det håller sig på en normal nivå, men skulle något bli lite konstigt eller någon skulle verka lite väl ”besatt” hade jag blivit rädd mycket fortare än vad jag blivit utan denna upplevelse. Ni kanske inte vet det, men jag kommer oftast ihåg er om ni kommenterat mer än en gång, och skulle vi ses någon gång får ni gärna presentera er som ert nickname så vet jag kanske vem ni är. Känns som att vi är kompisar allihop <3
Visste inte att du tidigare stannat kvar i destruktiva förhållanden. Hur tog du dig ut? Jag är i ett. Måste rycka plåstret, har tyvärr tänkt så i cirka 9 månader nu. Hur gör man??
– Man gör det bara. Tyvärr. Man måste bara göra det. Det man kan försöka fokusera på är vad man vill ha och vad man är värd. Ofta blandar man ihop fantasin och ”vad det skulle kunna vara” med vad det faktiskt är. Se det för vad det är, gör det dig mer olycklig än lycklig så dra dig ur. Det är klart att ingen relation är helt perfekt alltid, men det måste vara värt det. Och med värt det så menar jag mer än att det bara känns jobbigt att lämna, att man inte klarar av förändringar eller att man inte vill vara själv. Det där tramset kommer man över. Jag vet att du kan. Gör det bara. Det gör ont, men du kommer tacka mig om några månader, det lovar jag dig!
Grattis, GRYMT bra jobbat!
Men alltså, jag sitter själv och skriver mitt examensarbete på masternivå. Enligt de instruktioner jag fått ska en masteruppsats ligga mellan 60-120 sidor. När jag skrev c-uppsats för några år sedan var maxgränsen på 40 sidor (generellt tror jag det är 30-40 sidor på de flesta universiteten och institutionerna). Får man överskrida sidantalet om man har bilagor etc? Får man ett sämre betyg om man inte håller sig inom ramarna för detta? Är det någon som vet?
Freeeeakar med min egen uppsats nuuuu.
– Jag trodde också att vi hade en gräns på antal sidor, men jag förstod sedan att det bara var en mall för hur mycket varje del skulle innehålla, t.ex. 8 sidor teori, 20 sidor analys osv. Alltså så att vi skulle få en uppfattning om hur mycket varje del borde vara. Nu i efterhand kan jag känna att de bara kunde gett oss en cirka-procentsats på de olika delarna istället, men det är kanske lättare att ange i sidor. Vi har en maxgräns på 120.000 tecken, så det är vad vi ska hålla oss till. Poängen är att man ska lyckas svara på sina frågeställningar och jag tänker att man oundvikligen hamnar på minst 100.000 i de flesta fall. Fråga om vad som är ert antal-tecken-maxgräns är mitt tips, eller fråga hur de tänker angående antal sidor. Bilagor, källförteckning och abtract brukar inte räknas med. Det är så stor skillnad på hur skolan vill att uppsatsens layout ska se ut. Vi måste följa en formatmall som har väldigt mycket marginalindrag och på grund av det är det orimligt med 40 sidor, vi får ju inte plats med något. Haha. Freaka inte förresten! Det ordnar sig 🙂
Känner igen mig i första stycket. Därför stack det i ögonen ordentligt när du, några inlägg ner, skrev att det är “på grund av” bloggen du har möjlighet att vara lite extra kräsen med jobb. Jag tänker att det är “tack vare”, inte “på grund av”.
Du är för övrigt en utmärkt skribent! /vän av ordning
– Haha, tack för rättningen. Jag bryr mig inte så mycket när det kommer till språket på bloggen (det i inlägget du nämner var dock ett misstag). Okej, jag bryr mig ju mycket mer än vad många andra som bloggar gör, men jag ser ändå bloggen som ett ställe att få leka lite med språket. Uppsatsen däremot…eller tänk om man råkar stava fel i sitt CV. Ångesten.
Hej! Såg nyss ett klipp från nyhetsmorgon, regeringen vill ge ensamstående kvinnor rätt till insemination- vad tycker du om det?
Sökte lite på nätet men hittade inte så mycket skriverier om det. Själv blir jag väldigt upprörd, förstår inte hur man kan stötta att barn ska födas utan en pappa (vem som är spermadonator har barnet möjlighet att få reda på först när barnet är 18år). Att låta en kvinnas längtan efter barn gå före barnets behov. Klart barnet kan få en bra uppväxt ändå, men som sagt förstår inte hur man kan stötta detta! Nyfiken på din åsikt
– Det finns så många olika familjekonstellationer. Det finns barn som växer upp med endast en förälder, det finns barn som har två, det finns barn som växer upp med andra familjemedlemmar, jag tycker inte att det finns något rätt och fel. Det finns även föräldrar som gör allt ”rätt” och så lämnar den ena föräldern sin familj och barnet växer upp med endast en förälder ändå. Det som jag tror är viktigt att komma ihåg i det här är vi måste anta att alla som vill skaffa barn och skaffar barn har tänkt igenom det och vill ge det bästa till sitt barn. Kanske lever inte personen i tvåsamhet, kanske lever personen inte i ett heterosexuellt förhållande, kanske finns det andra anledningar. Jag tycker inte att barn är en ”rättighet”, men jag tycker inte heller att ensamstående föräldrar ska begränsas just för att de är ensamstående. Titta på mig. Jag blev helt okej ändå och har säkerligen haft det bättre än många med två föräldrar.
inte för att va så kroppsfixerad, men gud vad smal du har blivit? hur? :-O
– Det tror jag inte att jag har. Men väger mig aldrig, så jag vet ej. Om jag ska tänka logisk vore det jättekonstigt om det är så eftersom, det enda jag gjort de senaste veckorna är att sitta ner, skriva uppsats, ätit skit och knappt rört på mig. Kanske är det då? Att kroppen inte mår bra? Jag vet inte.
Hej Egoina!!
Jag undrar lite över din syn på jehovas vittne? Jag vet ju att du och din mamma ger bort presenter och firar lite smått bara ni två på jul och födelsedagar. Men hur religös är du? Skulle du ta emot blod om du behövde? Hur mycket av “reglerna” följer du? Sjukt nyfiken på hur du ser på allt, är själv ej så insatt så du får gärna berätta! Ha en fin dag!
– Varken jag, mamma eller min pappa är Jehovas vittnen. Så inga av ”reglerna” gäller för mig. Jag är inte religiös alls. Kram!
Jag och några av mina kusiner. Vissa av dem är jehovas, andra inte.
Skriver du på “skånska” i dina skolarbeten också eller är det bara på bloggen du skriver så? “Vad städat här är” när du skriver sådana meningar så tänker jag på Yoda
Hahaha… Nej i uppsatsen och annat skolrelaterat är det såklart akademiskt. Men när jag skriver konversationer och liknande vore det dumt att inte skriva talspråk, vi pratar ju så 🙂
Jeg må bare spørre; den “uppsatsen” du skriver, er det liksom en bachelor?
– Ja precis! Kandidatexamen = bachelor’s degreee.
0
Jag och Betty insåg idag att vi gått fel utbildning. Vi borde blivit svensklärare! Vi älskar att rätta saker. Vi håller på med opponering nu och egentligen är det ju inte meningen att man ska rätta små grammatikfel och sånt, men vi bara älskar att göra det ändå för oss själva. Ett litet kommatecken eller stavfel som rättas till gör oss tillfredsställda. Får oss att känna oss hela. Helt stört.
Kan tänka mig att det är såhär människor som jobbar med siffror känner när ett långt räknestycke plötsligt stämmer, eller när kassan är färdigräknad på ett butiksjobb, eller saker är precis exakt rätt uppstaplade i ett skyltfönster, eller när alla to-do punkter av avbockade på en lista….eller ja, vad ni än sysslar med. Känslan av att något är klart och i sin ordning.
Jag får panik på att utbildningen snart är över. Vill inte fast jag ändå vill. Är så dåligt på sånt här! Jag var till exempel nog den enda i världen som inte hade kul på sin student. Var bara ledsen. Vill inte att saker ska ta slut. Antagligen därför jag sparar på juicepaket som innehåller pyttelite kvar eller därför jag tidigare stannat i destruktiva förhållanden. Spelar liksom knappt någon roll vad det är. /Har problem.
Bjuder på två bilder där jag….eh…spanar in min rumpa? Johannes fångade det på bild tydligen.
0
Jag har ätit så många chokladbollar under det här uppsatsskrivandet att det är löjligt. Jag har nog snittat en om dagen, så jag har blivit lite av en expert. Det finns så många varianter. Det finns de från lågprismärken som bara smakar smör och socker, det finns de från Espresso House som är smöriga och så finns det Delicato-bollarna som alltid funkar.
En dag åt jag den godaste chokladbollen jag någonsin ätit. Den var så perfekt. Chokladytan var sådär lagom nästan hård, insidan var mjuk och mixad, men det fanns ändå lite tuggmotstånd (hatar chokladbollar som är som hemmagjorda) (nog det enda som jag uppskattar fabrik-igt och inte hemmagjort). Och smaken då!!! Så god. Hittade den i ett sånt där plocka-själv-skåp på Ica och var helt lyriskt. Hade hittat chokladbollarnas chokladboll. Tänkte på den hela dagen efter att jag hade ätit och bestämde mig för att jag bara var tvungen. att. handla. fler.
Jag gjorde det dagen efter och blev så besviken. Det var bara ett fall av hungrighet. Och ni vet ju hur gott allt är när man är hungrig. I alla fall. Den var god, fortfarande godare än de flesta, men inte det där magiska som saknades i chokladbollsvärlden.
BESVIKELSEN!!!
Aja. Men överlever.
(Tror jag).
0
Nu kommer den tredje och sista delen av svaren på era frågor som ni fick ställa till ACO. Det har varit ett kul samarbete och jag uppskattar att ni engagerat er! Vi kör även igång en tredje och sista tävling. Tre nya vinnare har alltså chans att vinna en trestegsrutin (rengöring, boost och återfuktning) till sin hudtyp. Titta längst ner hur ni gör för att vara med och tävla!
Passande nog handlar det här inlägget om sol. Perfekt nu när det börjar bli sommar! (Hoppas jag i alla fall) (hallå solen, var är du??). Tänkte passa på att länka Paulas samarbete med ACO när vi ändå är inne på temat. HÄR kan ni se vilket skydd solkräm ger.
Q&A med Izabela Norin
Hur förbereder man huden för solning, samt hur vårdar man brännan bäst under och efteråt?
– Se till att huden är mjuk, len och återfuktad genom att ha en bra hudvårdsrutin, lämpligen omfattande en mild rengöringsprodukt för kroppen och en återfuktande lotion, anpassad för din hudtyp. Det är också bra att använda en peeling för att ta bort döda hudceller någon gång i veckan.
Direkt inför solningen är det viktigt att använda en bra solskyddsprodukt, i den form du själv tycker känns behaglig att applicera. Om du är ute efter en snygg solkysst färg kan det vara värt att investera i en solskyddsprodukt med tan boosting effekt som alltså ökar melaninproduktionen och ger mer solbränna utan extra exponering, samt en brun-utan-sol-produkt för att förhöja och förlänga den solbruna färgen. En väl återfuktande brun-utan-solprodukt kan fungera som en efter-sol-lotion som du smörjer dig med efter du solat. Undvik att vara i solen för länge så du slipper bränna dig.
Hur viktigt är det att använda solkräm i ansiktet? jag har fet hy/blandhy och får lätt finnar och blir glansig i vanliga fall och solkräm täpper till och orsakar ännu mer finnar. Samtidigt så blir jag lätt bränd av solen i ansiktet. Finns det nåt man ska tänka på om man vill använda solkräm och har fet hy?
– Det är jätteviktigt att använda solskydd i ansiktet. UV-strålningen från solen kan hållas ansvarig för ca 80% av hudens åldrande och kan i värsta fall orsaka hudcancer. Leta efter ansiktskrämer med solskydd som är speciellt anpassade till din hudtyp.
Hur mycket sollotion behöver man?
– Man behöver ungefär en handfull med sollotion för att täcka hela kroppen.
Vilken SPF ska man använda och hur ofta ska man smörja?
– Vilken SPF du ska använda beror på vilken hudtyp du har (hur blek/brun du är naturligt), var du är och när på dagen/året du utsätter dig för solen. Fråga gärna på ditt apotek när du ska köpa solkräm så du kan få en mer personlig rekommendation. Generellt är det bra att börja med produkter med ett högre solskydd i början av sommaren för att sen trappa ner till ett lägre solskydd när huden blivit tåligare. För de flesta av oss nordbor (hudtyp II-III: bränner sig vanligen/ibland och blir ibland/vanligen brun) är en medelhög faktor (SPF 15-25) tillräcklig. Åker du utomlands till sydligare breddgrader som exempelvis medelhavet eller Thailand, så är en hög (30-50) eller mycket hög (50+) faktor oftast nödvändig, speciellt om du åker på vintern. Viktigast av allt är att smörja in rikliga mängder, gärna lager på lager, och att komma ihåg att applicera innan du går ut i solen. Tänk också på att komplettera med naturligt solskydd, alltså skugga, kläder och kanske en siesta mitt på dagen när solen står som högst. Återapplicera krämen varannan till var tredje timma, eller om du badat eller svettats mycket för bästa möjliga skydd.
I samarbete med ACO kan ni vinna en trestegsrutin till er hudtyp! Det ni behöver göra är att svara på frågan nedan och ge mig er bästa morgon- eller kvällsrutin. Lämna svaret bland kommentarerna (glöm inte mejladress så att vi kan kontakta er). Vi kommer att dra tre vinnare under nästa vecka.
1. Hur länge har ACO funnits?
2. Hur ser din ultimata morgon- eller kvällsrutin ut?
Lycka till!
0