Börjar med en lyxig frulle! Det är det bästa jag vet när vi har tid att sitta här länge på morgonen.
Här skulle jag på barnloppis. Har två outfits jag varierar mellan nu. Denna boob-klänning eller tights + långärmad tröja. Tänker inte ha på mig någonting annat fram till jag ska föda.
Köpte massa grejer på loppisen. Bland annat denna lilla teddyoverall. Var egentligen för snål för att köpa en sån i storlek 50 då de ju växer ur den direkt, men 25 kronor var den absolut värd. Den ska bebisen åka hem i <33
Var så sjukt sugen på pannbiffar, potatis och brunsås. Fantiserade om det i dagar. Slog till slut slag i saken.
Över två timmar tog det mig att laga!! Haha helt sjukt. Fick sätta mig ner och vila mellan varje moment. Glömde ägg i pannbiff-smeten så att biffarna inte höll ihop och föll isär så fort man rörde vid dem. Men men. Det var gott ändå.
Jahapp nu är det dags. Inte ens oktober hann det bli, denna bild är tagen i september.
Vet inte varför just lussebulle-premiären stör mig. Kanske för att jag inte gillar lussebullar särskilt mycket? Julmust har jag inga problem med dock. För min del kan det få säljas året runt. Har ni sett julmust någonstans?? Måste köpa!
Ett av mina nattäpplen. Var så nära att flasha mig naken i reflektionen här. Haha. Men det blev bara en skymt av min mage.
Mutade mig själv med bakverk och iskaffe inför långmöte. Har så svårt att hålla fokus när mötet är längre än en timme. Det har jag iofs alltid, men särskilt nu.
Wienerpecan hjälpte lite.
I fredags firade vi att våra kontor öppnade igen! Spelar ingen roll för mig som inte kommer vara där på ett bra tag, men ville såklart vara med och fira ändå.
Plus att det bjöds på mat hela dagen : )) Denna frukost var 10/10.
Och så har jag hängt i soffan och ätit upp denna chokladkartong som F vann på vår babyshower. Mer om den sen! Kanske imorgon.
Nu blir det ett avsnitt Squid game och sen ska jag sova! Godnatt, sov gott alla <3
Min var sådär. Har känt mig helt tom på energi samtidigt som jag känt mig stressad i kroppen, så jag gjorde bara det jag orkade och hade lust med. Tvättade alla bebisens kläder och vek ner i lådor, rensade i badrumsskåpen, lagade fisksoppa och beställde saker vi saknar exempelvis. Jag känner mig lite nedstämd om jag ska vara ärlig, men jag är okej med det på något sätt. Mitt liv känns bara som en enda stor väntan just nu. Det blir annorlunda snart och jag håller ut.
Jag var hos barnmorskan idag och för andra gången i rad har bebisen inte växt enligt måttbandet. Hon sa att hon inte är orolig över det då han är så livlig i magen, men att jag ska vara uppmärksam på om fosterrörelserna minskar. Hon bokade in en tid om en vecka igen (utöver nästa tid om två veckor) för att mäta igen och då ta ställning till om jag behöver göra ett tillväxtultraljud. Hon upprepade flera gånger att hon inte är orolig och att det säkerligen inte är något konstigt alls, men trots det grät jag hela vägen hem. Började fundera på om jag kanske äter för lite. Om jag gör något fel. Lilla bebis varför växer du inte.
Trots detta grå täcke som ligger över mig just nu är jag pepp på veckan. Jag ska till kontoret igen två dagar denna vecka och ser verkligen fram emot det. Tråkigt nog har jag bestämt mig för att detta blir den sista veckan jag är på kontoret. Det känns smart att undvika det när jag närmar mig BF och endast jobba hemifrån. Så jag ska verkligen insupa att få vara social denna vecka.
Något jag älskar med Sverige är att vi tar bakverk på så stort allvar. Kanelbullens dag har nu samma status som fettisdagen, som vi ju vet nästan är på nivå med julafton. Detta blev mitt firande idag:
Jag festade till det med en kanelbullesemla från Fahlmans! Köpte två vanliga kanelbullar också som jag och F ska äta ikväll när vi tittar på Squid game.
Hoppas ni har en fin måndag! Har en massa jag vill blogga till er, men som ni hör har jag inte orkat. Jag hoppas jag orkar snart <3
Jag har gått in i vecka 35 och är officiellt höggravid! Woho! Såhär var min sista vecka som ”bara” gravid.
Min kropp
Alltså jag mår jättebra? Ja, han rör sig, sparkar och pressar där inne vilket framkallar en massa konstiga smärtor under dagen. Ibland är jag helt säker på att något organ gått sönder, haha. Men sen släpper smärtan. Förutom det känns allt jättebra. Så märkligt att det är helt tvärtom från hur jag trodde det skulle vara. Jag mår fysiskt bättre och bättre ju längre in i graviditeten jag kommer. Det enda som är lite jobbigt är att jag sover så dåligt. Vaknar av hans rörelser eller mensvärk vid 05.00 varje natt. Slår aldrig fel. Men det gör mig inte så mycket.
På tal om att vakna på natten är jag så himla hungrig nattetid. Lyckas jag inte somna om slutar det alltid med att jag måste gå upp och äta. Får hungerkramper i magen. Trycker i mig några riskakor, ett äpple och dricker ett glas vatten och sen går jag och lägger mig igen.
En ”störig” grej
Bebisen har hicka typ hela tiden. Flera gånger per dag! Tycker så synd om stackaren som ligger där inne och hickar, men alltså så störigttt det är. I början tyckte jag det var gulligt, men nu känner jag mest att näääe inte igen. Kan inte koncentrera mig på annat när hela jag studsar.
Veckans tanke
Jag skulle så gärna vilja vara en sån där cool mamma som tar med mig bebisen överallt. Såklart kommer mitt liv förändras, men jag vill att jag fortfarande ska kunna göra sånt jag vill göra ibland utan att känna mig begränsad eller känna att jag i så fall måste lämna bort bebisen. Det är såklart sunt att vara utan bebisen ibland också och med överallt menar jag såklart inte olämpliga sammanhang, jag tror ni förstår hur jag menar.
Jag tror dock att det där med att vara en cool mamma som kan dra med sitt barn i alla möjliga situationer och miljöer är väldigt långt ifrån min natur. Jag är så mån om att inte vara till besvär. Kan inte se mig själv kånka in en barnvagn på restaurang, ta plats och inte bli stressad när bebisen ger ifrån sig ljud. Det är märkligt då jag själv störs NOLL av barn (kanske i extremfall, men inte att de skriker till, är högljudda och sådär), jag tycker att de har lika mycket rätt att vara i samhället som du och jag. Varför känner jag såhär? Kan man öva på detta? Hur blir jag en chill mamma?
Äta moderkakan?
Ni som blir äcklade av rubriken kan sluta läsa nu, haha. Jag har alltid varit fascinerad över det här med att äta sin moderkaka. Jag menar alltså inte då att hugga in som en köttbit, utan att frystorka och ta som piller. Man kan tydligen beställa det som en ”tjänst”. En person hämtar moderkakan i samband med förlossningen och gör piller av den.
Jag tycker inte det är konstigt att vilja äta den. Djur gör ju det. Det finns många påstådda hälsoeffekter. Det ska hjälpa mot förlossningsdepression exempelvis och innehåller massa järn och näring som kroppen förlorar. Men det finns ingen bevisad hälsoeffekt som jag förstår? Dessutom är jag orolig över om man även får i sig dåliga saker, typ gifter och slaggprodukter som fastnat där. Av den anledningen tror jag inte att jag vågar.
Med tanke på att det finns mycket bra kosttillskott kanske man även kan uppnå samma effekt genom att ta rätt tillskott? Jag är alltså fascinerad och intresserad, men lutar åt att inte göra det. Har någon av mina läsare gjort det? Hur tänkte du och hur upplevde du det? Berätta gärna!
Denna vecka är helt galen. Vi planerar Q4 för fullt på jobbet och alla dagar förutom idag har jag haft möten precis hela dagen. Knappt hunnit äta lunch. Men jag älskar stressiga perioder. Det är kul när det händer saker.
Idag checkade jag ut tidigare och mamma kom och hjälpte mig bebisfixa.
Började med att sortera bebisens saker. Sorterade ut allt vi kommer använda de närmsta månaderna och resten packade mamma ner i flyttlådor så att vi kan flytta det till den nya lägenheten för att frigöra plats här hemma.
Packade även ner annat vi inte kommer behöva inom en snar framtid och tömde några byrålådor för att få plats med bebisens saker.
Det blev denna hög. Bye bye så länge, ses snart igen!
Sorterade ut allt som ska tvättas.
Bebisen har plötsligt MASSA kläder. Vi har köpt typ 5 plagg och resten har vi fått eller ärvt. Så himla snällt av mina kompisar att ge mig massa kläder. Och så mysigt att tänka på att vår bebis ska ha på sig samma plagg som mina kompisars barn haft <3
Greta visade alla tricks hon lärt sig. Gulligaste i världen är när mamma säger pang och hon lägger sig på rygg och ”dör”.
Och vi hade två fikapauser såklart. Här ananas och gräddbullar mmmm.
Sist men inte minst gav vi oss på att sätta ihop vagnen!
Vilket vi lyckades med efter lite frustration. Ibland är det liksom FÖR lätt så det låser sig helt, haha.
Sen åkte mamma och Greta hem igen <3
Vi hann med en hel del idag och det känns SÅ SKÖNT. Känner mig så lättad och mindre stressad. Nästa grej på listan är att måla en vägg (har spacklat massa hål osv, så den behöver fixas till), skapa en blöjstation i badrummet och storstäda hela lägenheten. Sen börjar vi bli redo!
Vad gör jag då när jag sitter hemma ensam varje kväll? Jo, exempelvis läser jag tidningar!
Det står still med vår renovering just nu vilket stressar mig, men jag försöker tänka positivt och fokusera på målbilden. Bläddra inredningsmagasin är perfekt medicin till det.
Blev glad av denna inredning.
Btw – jag läste att stora mängder ananas kan trigga igång förlossningen…efter att jag smällt i mig en hel ananas denna kväll. Men allt gick bra som tur är. Tydligen är det väldigt stora mängder som ska till.
Med appen Readly får du obegränsad tillgång till magasin och tidningar rakt i mobilen. Man kan dela konto med hela familjen (upp till 5 personer) och man kan även spara recept och magasin offline.
Genom min länk får du prova Readly i 6 veckor kostnadsfritt!
Förutom inredning läser jag en del gravid och barnrelaterat just nu. Jag känner att det först nu jag har blivit mottaglig för sådana saker. Jag var inte riktigt redo tidigare. När min barnmorska tipsade mig om saker att titta på eller läsa nickade jag vänligt, men gömde lappen i en låda så fort jag kom hem. Men på sistone har jag börjat ta till mig folks tips.
I alla fall. Kan rekommendera det senaste numret av Boom! Många bra intervjuer och pepp inför förlossningen exempelvis.
Readly kostar 99 kronor i månaden, men som sagt får du 6 veckor kostnadsfritt utan bindningstid genom min länk.
Jag gjorde ju en gravidfotografering förra veckan och fotografen Sara var snäll och skickade mig några bilder redan dagen efter. Jag är så glad jag är att jag gjorde den fotograferingen. Är det ens jag på bilderna?
Hon fick mig att känna mig helt amazing. Jag har ju aldrig gift mig och en liten sorg med det är att inte ha fått bära en otrolig klänning. Men nu kan jag sätta check på den punkten gånger tre. SLUTA vad kul det var att få klä på sig så wowiga plagg. Sara frågade mig om jag ville ha en krona också, ”eller det kanske inte riktigt är du att ha det”. GE MIG ALLT, sa jag. Haha. Ska det vara ska det vara.
Är så glad över att ha dessa bilder att se tillbaka på och att föreviga denna stund. Mitt måndagsinlägg blev ju lite deppigt. Det är många känslor i min kropp nu, men en av dem är också total lycka. Jag är lycklig så att jag skulle kunna spricka varje dag.
Jag är så otroligt tacksam över att jag får vara med om det här och varenda krämpa och dålig känsla är värt det miljoner gånger om. Ibland känner jag mig så lycklig att jag tänker att det är okej om jag dör nu. Vilket ju är jättekonstigt, för det är nu jag vill leva mer än någonsin.
Vi har snart införskaffat allt bebisrelaterat vi behöver till bebisens ankomst och det känns så skönt. Renoveringen drar ut på tiden (eller står rättare sagt still) och vi har insett att vi inte kommer kunna flytta innan förlossningen. Det är total kaos här hemma med bebisprylar överallt och diverse vi-ska-flytta-snart-oordning och det tänkte jag ta tag i denna vecka. Så kan vi ju inte bo. Verkligen inte när han kommer i alla fall. Jag kan dock inte göra det själv, så mamma ska komma hit och hjälpa mig sortera och få ordning. Hoppas hon kan hjälpa mig att städa också. Bara att dammsuga är ju som ett träningspass just nu.
Det känns så skönt att ha bestämt det, att vi ska bo här. Jag är väldigt stressad över hela situationen och mår inte riktigt bra. Jag känner att jag måste landa nu, inget kan vara uppe i luften och ovisst. Nu måste det vara lugnt, tryggt, städat och i ordning. Sen vad som händer där borta i den andra lägenheten tänker jag bara ignorera. Nu är vi här jag och bebisen. Här är allt lugnt och bra.
Prio just nu är alltså att komma i ordning, sen ska jag ta tag i saker som att tvätta hans kläder, montera vagn, göra en byta-blöja-station i badrummet, packa BB-väskan osv. Och styra upp allt med Försäkringskassan. Herre vad TRÅKIGT. Men jag orkar inte ha stresspanik över grejer längre. Nu får jag helt enkelt bara pricka av dem från listan en och en. Det måste bara göras.
Ni kan väl påminna mig om att aldrig bli gravid och sälja/flytta/renovera samtidigt. Nu visste vi ju inte att renoveringen skulle innebära så mycket problem, men ändå. Vad tänkte vi egentligen som gav oss på allt det där på en gång.
Jag känner mig väldigt ensam i att vänta barn. Kanske inte så konstigt då jag ju är ensam i det, men också för att F lägger all tid han kan på att fixa vårt nya boende med allt vad det innebär. Just nu en juridisk soppa. Han vill verkligen bli klar med så mycket som bara möjligt innan bebisen kommer för att slippa lägga tid på det sen.
Läste om mig själv i en skvallerblogg att det ”aldrig har funnits en mer gravid kvinna än Egoina”. Skrattade lite för det är ju sant. Herregud vad gravid jag är på mina sociala medier. Jag trodde inte det skulle bli så, men jag är så jäkla glad över denna plats just nu. Det har nog aldrig varit mer tydligt för mig att jag inte har en ”bästa vän”. Här går jag igenom det största som hänt mig och har ingen att ventilera alla småsaker med. Personen som man kan skriva till om varje liten grej utan att känna sig jobbig eller tråkig. Detta är absolut inte kritik mot någon av mina vänner. De är fantastiska och jag är verkligen inte besviken på någon eller så, det ligger helt och hållet hos mig.
F är såklart min bästa kompis, men han är inte så närvarande i allt med graviditeten som jag hade önskat och med tanke på hur mycket annat han bär helt ensam för min skull nu vill jag inte tynga ner honom med mer än nödvändigt. Han vet alltså exempelvis inte ens om alla ”krämpor” som jag delat här med er. Denna plats är faktiskt den enda där jag delar stort som smått om min graviditet.
Det här var inte menat som att klaga på F, att jag inte har en bästa vän eller uttrycka missnöje på något sätt egentligen – det jag vill få fram är ett stort tack till er. Tack för att ni är min bästa vän genom det här. Gud jag började gråta nu? Ni har på riktigt varit så viktiga för mig under denna period. Tack för att ni stöttar, peppar, är intresserade och får mig att känna mig mindre ensam. Tack för att jag får lätta hjärtat om stort och smått, tack för att jag får ventilera tankar och känslor utan att bli dömd och tack för att jag får gnälla av mig om krämpor. Tack för all kärlek! Bara en sån grej som att filma magen när bebisen rör sig och lägga upp på story har betytt så mycket. Jag sitter inte ensam här hemma varenda dag och upplever allt själv, jag är med er.
