Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

VECKANS

(fast förra veckan då)

 

Veckans jobbigaste: Begravningen såklart. Det kom så mycket folk och jag orkade inte prata med någon och satt och gömde mig hela dagen istället. Ville inte småprata med människor jag inte träffat på evigheter och ville inte ha frågan om hur jag mådde. Tänker att det fick vara helt okej. Är det någon gång man får göra precis som man känner för och orkar så är det när någon dör.

 

Veckans finaste: Ändå var det många som kom fram till mig och säkert tio stycken som jag aldrig träffat sa att jag liknade farmor när hon var ung. Blev så glad <3

 

 

Veckans bästa: Treåringen som sysselsätter mig och tvingar mig att tänka på annat. Direkt när jag kom till Norge övade vi på att träffa saker med mjuka skumgummipilar. Så lycklig han blir när han lyckas smittar av sig.

 

 

Veckans glädjespridare: Erika i Idol när hon dansade till Jemimas framträdande. Man såg hur hon bara inte kunde låta bli under hela numret och till slut reste hon sig upp och bara dansade järnet. Alla borde vara som Erika.

 

 

Veckans insikt: Att F och l i Floras logga väldigt mycket ser ut som bokstaven H. Eller är det bara jag….?

 

 

 

Matleverans samma dag

I samarbete med mat.se

Mina senaste två veckor har ju varit lite konstiga och förra fredagen slog det mig att JUST DET. Jag ska på 30-års överraskningsfest imorgon och har lovat att stå för desserten! Jag hade svårt att få tid till att åka och handla mat just den dagen så därför bestämde jag mig för att prova samma-dag-leverans hos mat.se. Om man beställer innan 13.00 får man nämligen sina varor samma dag!

 

 

Jag trodde att det skulle vara ett väldigt litet utbud när jag beställde med leverans samma dag, men jag kunde faktiskt beställa allt jag behövde (förutom färska hallon, men det fick bli frysta istället). Jag passade även på att beställa fredagens middag och lite annat vi behövde, när jag ändå var igång liksom. Poff sådär bara så hade jag storhandlat på fem minuter. Så värt!

Om ni också vill prova på att beställa hem mat har jag ett erbjudande till er som faktiskt är det bästa hittills! Om ni anger rabattkoden EGOINAS200 får ni 200 kronor i rabatt om ni handlar för 500 kronor! Passa på att utnyttja det på nästa storhandling : )) Tryck HÄR för att komma till mat.se. Obs! Gäller endast nya kunder.

 

 

Jaaaajaaa men kom till saken Regina! Vad lagade du för dessert? Jo, det blev semifreddo! Grundreceptet ser ut såhär:

 

Ingredienser till 1 semifreddo:

2 marängbottnar

4 ägg

2 msk florsocker

5 dl grädde

 

Gör såhär: Knäck äggen och separera äggulor och äggvitor. Vispa äggvitorna med 1 msk florsocker till ett hårt skum och vispa äggulorna med 1 msk florsocker. Vispa sedan grädden (ja det blir många olika skålar, men det är värt det i slutändan, promise). Blanda ihop allting varsamt. Lägg en marängbotten i en rund form med avtagbar kant och krossa den andra marängbotten och rör ned i smeten.

Sedan är det dags för det roliga, nämligen smaksättning! Jag gjorde den ena med Nutella genom att ringla ner och röra runt ljummen Nutella och den andra smaksatte jag med pressad citron, rivet citronskal och klickade sedan i lemoncurd. Men man kan ju välja precis vad man vill : )) Fyll sedan upp formen med blandningen och sätt in i frysen. Jag brukar spara lite av Nutellan och lemoncurden för att göra mönster på toppen förresten, tycker det ser trevligt ut.

 

Låt semifreddon stå i frysen några timmar, eller över natten. Sedan är det redo att serveras! Låt den tina en stund innan du hugger in, den är godast då.

 

Jag serverade mina semifreddos med lite olika tillbehör att välja mellan. Det blev krossade digestivekex, hackade pistagenötter, hackad daim, frusna hallon och chokladsås. Mmmmm.

 

03. Du har dubbelmoral

Ett nytt avsnitt av Veckans Smash är till era örons förfogande!

Helt ärligt trodde jag att hela detta avsnitt bara blev pannkaka. Det var dagen efter begravningen, jag kände mig borta och ute ur mig själv. Efteråt kunde jag inte ens komma ihåg vad vi pratade om. Men jag lyssnade precis och det blev ju bra ändå.

I detta avsnitt pratar vi om elaka bloggkommentarer. Var går gränsen för vad som är feedback och vad som är elakt? Hur lät kommentarerna förr och har folk blivit bättre på att vara subtilt elaka?

Vad händer förresten efter döden? Vill man verkligen leva för evigt? Jag pratar om möjligheten att bli 200 år gammal och funderar kring hur det egentligen skulle funka med ett evigt paradis. Sen lanserar Moa nya varianter av redan befintliga tv-program. Kommer dessa idéer att skaka om tv-tablån i grunden? Antagligen! Jag ifrågasätter även hur Moa kan se fem säsonger av en serie som hon inte ens tycker om…

Detta och mycket mer i Veckans Smash! Lyssna nedan eller sök upp oss i podapparna : ))

 

Jag och Idol ikväll

 

Vilken superkväll jag har! Det är jag, soffan, te, dubbelnougat, chips och Idol. Så mysigt! Eftersom jag missat de tre senaste veckorna har jag mycket att marathon-se. Just nu är jag på kvalveckan. Det känns som en present att ha samlat på sig så många avsnitt och att ha en hel kväll att titta.

Jag vill tacka för alla fina kommentarer den senaste tiden. Det betyder mycket för mig. Jag var rädd att jag bara skulle få massa nej-så-ska-du-inte-alls-tänka-kommentarer igår, men istället fick jag läsa om era historier och tankar. Tack för att ni delar med er. Det var till stor tröst och så fint <3

 

Den sura listan

 

Jag hittade en lista hos min kära poddkollega. Kände att idag var en bra dag att få vara lite arg:

 

Mest obehagliga jag vet: Bh-band som åker ner, när tofsen i håret sakta är på väg att trilla av, byxor som åker ner….hmm…egentligen allt som är på väg att åka av tydligen? Att ta på sig ett plagg med blixtlås eller andra metalldelar utan något under är också en kandidat. Hatar när det är kallt mot huden. Andra obehagliga saker är att vara smutsig/kladdig utan att ha möjlighet att tvätta händerna, att tappa något som låter jättemycket tidigt på morgonen eller att börja tänka på spöken när man ska sova.

 

Absolut inte min killtyp: Sådana som bara pratar om sig själv, som inte lyssnar på vad man säger och som ska mansplaina precis allt. Gillar inte heller snobbiga och besserwissriga typer som tror att de alltid vet och kan bäst. Visserligen har jag två besserwissers på min dejting-meritlista, så jag kanske inte har så bra koll på min typ ändå.

 

Äckligaste mat jag vet: Okryddad, blek och smaklös mat utan konsistens. Typ som gröt.

 

Sämsta bok jag läst: Jag läser inte klart böcker jag tycker är dåliga. Förutom Harry Potter. Jag läste tre böcker innan jag gav upp eftersom jag ville förstå vad alla tyckte var så fantastiskt. Jag förstår fortfarande inte.

 

Blir arg på: Folk som är egoistiska och alltid bara tänker på sina egna känslor och viljor. Blir också arg på orättvisor…eller när eyelinervingen inte blir som jag vill och jag får torka bort med topz tills huden är helt röd och svullen. Högt och lågt där ja.

 

Något som får mig att byta radiokanal: Radiopratare som skrattar HELA TIDEN. Seriöst. Allt är inte kul! Sluta skrika och prata i mun på varandra och sluta skratta hela himla tiden. Blir så irriterad på detta att jag kokar.

 

Sist jag ville ta till knytnävarna: Jag är mer en kill-them-with-words-typ-av-person. Men i mina drömmar slåss jag alltid konstigt nog. I alla fall. Sist jag blev riktigt arg var när jag såg en tjej på andra sidan gatan, vi skulle precis passera varandra och då såg jag hur en man var på väg att cykla förbi henne, men stannade cykeln och hoppade av. Han började gå bredvid henne med cykeln, började prata och inledde med ”Hej, varför går du här ensam”. Hon var så uppenbart inte intresserad och visade alla tecken på att han skulle sticka därifrån, men det gjorde han inte. Vad är det för fucking fel på män! Var så arg och ville vända och be honom fara, men när jag tittade bakom mig såg jag att gatan var full med människor, så jag tänkte att om det blev obehagligt så kunde hon bara hojta till. Eller jag vet inte? Borde nog vänt ändå. Får dåligt samvete nu.

 

Fulaste plagg jag vet: Tröjor som går inåt längs ner, som en ballong. Det är så himla fult att jag orkar inte.

 

Äckligaste drycken: Vet inte om det räknas som dryck, men nyponsoppa. Har men för livet på grund av alla gånger jag tvingades dricka/äta det på dagis.

 

Det skriker jag när jag blir arg: F*TTA! Vill dock inte använda det som skällsord egentligen, så brukar jämna ut det genom att skrika K*K precis efter när jag kommer på mig själv.

 

Skuldkänslor

Jag hade egentligen tänkt stanna längre i Norge. Men igår sade kroppen ifrån och jag kände plötsligt att jag verkligen behöver komma hem och få vara ensam. Jag känner mig trött, ”sjuk”, känslig och orkar inte med mycket folk eller att vara social. Jag är sådär precis på gränsen ni vet. Jag är samlad, men skulle någon lägga handen på min axel och fråga hur jag mår skulle jag bryta ihop. Så jag åker hem istället. Klarar inte av att ge av mig själv på det sättet som det sociala kräver.

 

Min utsikt just nu. Träden firar farmor med all världens färger på sina blad ?

Det är många tankar som går igenom mitt huvud. Jag har förlorat en av de viktigaste personerna i mitt liv. Genom hela mitt liv har hon (och senare min faster) varit som en extraförälder för mig. Eftersom jag bott så långt ifrån har jag varit hos henne flera veckor åt gången när jag hälsat på och det gör såklart att man får en speciell relation.

Jag är så ledsen för att vår relation de senaste åren inte var som den brukade och jag vet inte hur många gånger jag tänkt att jag måste avsätta tid. Att jag måste åka dit, att jag måste ringa. Ändå har jag inte gjort det. I alla fall inte tillräckligt. Det har jag skuldkänslor för idag. Jag vet att jag inte ska ha det och att det inte tjänar något till att tänka så nu. Men varför är man så dum? Varför väntar man tills det är för sent? Jag visste att jag inte skulle ha henne för evigt, men ändå tog jag aldrig riktigt tag i det. Det är helt obegripligt såhär i efterhand.

”Farmor” står skrivet på varenda blad i min almanacka flera veckor tillbaka som en påminnelse om att jag måste ringa henne. Men ändå har jag inte gjort det. Jag har inget bra svar på varför. Kanske för att jag inte vet vad jag ska säga, inte klarar av att ta farväl. Kanske ville jag låtsas som att hon inte var sjuk. Vad säger man till någon när man vet att det kanske är sista gången man pratar med varandra? Ja, något i alla fall önskar jag såhär i efterhand. Men det är lätt att vara efterklok.

 

En ny grå kappa

Innehåller annonslänk.

 

JAG HAR HITTAT DEN PERFEKTA KAPPAN! Jag skickade den på snap till F när jag provade den i butiken och han svarade ”åh nej älskling, säg inte att det kommer bli som med bomberjackorna nu och att du totalt snöar in på ett plagg och köper 10 stycken likadana jackor”.

Saken är nämligen att jag köpte en annan grå kappa nyligen…så jag behöver egentligen inte alls en till. Men hallå jag kunde ju inte låta bli!

 

Allt är ju perfekt! Längden, kragen, markeringen i midjan, detaljen i ryggen. Dessutom är den så pass varm att den nog klarar en Skåne-vinter. Man kan ta av kragen också btw. Om man nu vill det av någon anledning ?

 

Nu får vi se om jag lämnar tillbaka den andra kappan eller om jag behåller båda. Jag röstar nog på båda. Kan ju *glömma bort det en stund* och sen går öppet-köp-tiden ut och så är jag tvungen att behålla båda? ”Ojdå”.

Kappan hittar ni här. Det fanns en svart kappa som jag var sugen på också. Men nu ska jag hold my horses osv. (Tror jag).

 

Jag bad F ta bilderna ovan på mig lite snabbt när jag debutpromenerade den en sväng. Han mobbade mig när jag började posera och sa ”kan du inte alltid vara såhär söt”. Då skämdes jag lite som ni ser.

 

Arkiv