Tager vad man haver
Just nu: För trött för att sova.
Hatar när jag är det. Jag vill inget hellre än att lägga mig i sängen. Men sängen. Är. Så. Långt. Borta.
Jag roar mig med att klippa ut annonser till en skolgrej sålänge. Med nagelsax.
Just nu: För trött för att sova.
Hatar när jag är det. Jag vill inget hellre än att lägga mig i sängen. Men sängen. Är. Så. Långt. Borta.
Jag roar mig med att klippa ut annonser till en skolgrej sålänge. Med nagelsax.
Egoina: Grattis på första december!
Vän: Säger man så?
Egoina: Jag sa?
Vän: Men är det något man ska säga?
Egoina: Jag sa det.
Vän: Öööhh. Ja. Okej. Grattis då!
Ja, men titta vad som förgyllde mina smaklökar denna onsdagskväll.
Gifflar goes saffran. Tusen gånger godare än lussebullar (även om man inte får säga så) enligt min mening.
Ni har förresten inte råkat hamna ett år bak i arkivet med tanke på det charmiga kökskaklet. Jag var hemma hos Sara. Och var bor Sara? Jo, i min gamla lägenhet.
Idag fucking suger allt. Eller ja. Dagen började asbra. Var på riktigt bra humör, älskar mina klasskompisar och redovisningen gick bra.
Men sen fick jag veta att jag inte fått lägenheten jag sökt. Jag har jagat dem som en galning i flera dagar. Eftersom det är den sista dagen i månaden hade jag behövt säga upp min lägenhet IDAG om jag fick den jag sökte för att slippa ännu en uppsägningsmånad (det är tre hela månader).
Men nu går vi in i en ny månad och jag måste alltså betala min svindyra lägenhet till april istället. Kul. Verkligen skitkul. Det vill säga OM jag får en lägenhet inom en månad. Annars tvingas jag väl bo kvar här för evigt och får sitta utan el och mat eftersom jag inte har några pengar.
Ja. Jag är väl naiv som trodde att det skulle gå så fort. Men jag trodde väl att livet skulle vara på min sida en enda jäkla gång bara.
Åååååh.
Nä. Nu drar jag till gymmet.
Frustration.
Note to self: Sätt dig inte på något utan att kolla underlaget först.
Är nu helt blå på rumpan.
Bra Egoina. Bra.
Mitt fina rumpavtryck.
Alltså fuck. Det här är tredje gången jag äter skräpmat denna vecka och då är det ändå bara tisdag idag.
Jag älskar ju att laga mat. Hur får man det att inte kännas meningslöst när man bara lagar till sig själv? Hur får man bort den tragiska känslan när man äter själv?
Ni som vet allt. Tell me.
Blink-blink.
Vän: Vad betyder det där?
Egoina: Vaddå?
Vän (pekar): Är det hur många bilder du har på datorn?
Egoina: Nej. Det är min mailinkorg.
Vän: Ehhhhh. Okej.