Henri är inne i en jobbig period och är missnöjd nästan hela tiden. Håller på att bli knäpp. Det är svårt att få honom att somna dagtid, men tror jag hittat ett trick nu. Jag gungar honom i bärselen (studsar på sängkanten som om jag sitter på en pilatesboll) och sedan sover han så länge jag inte sätter mig ner, haha. Som tur är fungerar fortfarande nätterna helt perfekt, så det är helt okej ändå. Jag ska inte klaga. Jag hinner vila upp mig. Jag går runt i pyjamas hemma och ställer inga krav på oss.
I alla fall. I skrivande stund står jag och vaggar med bärselen på mig framför SVTs nyhetssändning. Kan passa på att blogga några bilder från Norge!
Här hade jag inte pyjamas.
Bebis som sover i vagnen inpackad i kläder är ju det gulligaste.
Henri hatar ytterkläder. Det värsta han vet är mössa och overall. Det är ju oftast inte så kallt i Skåne, så jag tror att jag ibland klätt på honom för mycket. Han är mycket mer nöjd när han slipper för mycket kläder. Men nu var vi i Norge och han hade inget val.
Vi grillade i skogen!
Fick hålla min bebis…i fem minuter. Han gick från famn till famn hela Norge-besöket. Lyxigt med så mycket avlastning.
Det var även fint hur ansvaret plötsligt inte bara var mitt. Var han ledsen var det allas problem, inte bara mitt. Vi hjälptes åt. Börjar förstå varför man i vissa kulturer bor tillsammans allihop. Började seriöst överväga om vi kanske borde flytta till Norge. Så nice var det att gå på toa ifred!!! Haha.
Pølse med lompe. Säg att du är norsk utan att säga att du är norsk.
<3
Henri och Henri. Det här är min kusin Henriette som vi kallar Henri. Extremt förvirrande för hennes systers barn. ”Tante Henri-babyn” kallade den yngsta bebisen.
Henri fick träffa morfar!
Och ”tante Lotte”.
Jag vet inte om man kan avgöra bebisars personlighet såhär tidigt, men hittills ääääälskar han människor. Får aldrig nog.
Så spännande när det händer en miljon saker runt omkring. Herregud tänk om jag får värsta extroverta barnet som ska prata med allaaaa på lekplatser och sånt 😅
Vaknade av fötter i huvudet en morgon : ))
Min kusin drog igång en Reel.
Jag har en bekant som är fotograf som erbjöd sig att ta bilder på Henri. Så snällt. Han blev supersöt 😭
Det var det på ett ungefär. Dagarna i Norge gick så fort. Måste åka tillbaka snart igen! Ska bara återhämta mig från hemresan.
Vi har på nyhetssändningar hela dagarna. Jag drömmer om bomber och växlar mellan att känna mig maktlös, ledsen och förbannad. Vem fan tror han att han är.
Hur ska detta sluta? Vad kommer hända härnäst? Jag hoppas att de kommer fram till en lösning under mötet idag. Röda korset sa precis att de inte behöver mer kläder och saker, däremot pengar. Swisha valfri summa om du kan till: 900 80 79.
Idag för exakt ett år sedan fick jag veta att jag var gravid. Då var Henri lika stor som ett vallmofrö <3 Idag är han snart halva mig i längd.
Han är inne i en jobbig period just nu. De senaste dagarna har varit riktigt jobbiga och påminner mig om när han var nyfödd. Jag antar att han är inne i en utvecklingsfas och att det snart blir bättre igen. Men mellan allt gnäll får vi riktiga skratt numera. Han skrattar!! Gulligaste ljudet jag hört.
För ett år sedan var han ett svagt svagt streck på en sticka och idag en liten person som kan skratta.
Kände mig så cool och modig att denna resa förtjänar ett helt inlägg.
Först packning: packade i ryggsäck och under vagnen (hoppades att jag ej skulle behöva fälla ihop vagnen) och tog inte med mig mer än nödvändigt (köpte tex blöjor på plats).
Rutten såg ut som följande: tåg med ett byte. Först Helsingborg till Göteborg, sen Göteborg till Moss. Total restid nästan 7 timmar.
Då åker vi Henri!
Första tåget var ett Öresundståg. Kunde sitta med vagnen bredvid mig och bagaget inom synhåll. Perfekt!
Han väääägrade vagnen som förväntat. Men var nöjd i mina armar och efter lite (ok mycket) guppande somnade han. Fick mer eller mindre guppa hela vägen vilket resulterade i katastrof-träningsvärk dagen efter. Men vad gör man inte.
Hade med mig bärsele ifall att, men vågade inte ta fram. Väck inte björnen som sover som det heter.
Framme i Göteborg!
Min förhoppning var att endast behöva göra ett blöjbyte. Första tågresan var två och en halv timme och nästa var tre timmar. Då jag inte visste tillgången till skötbord på tågen och hade en timme bytestid i Göteborg var det perfekt att kunna leta upp en toalett för att byta i lugn och ro.
Behövde dock byta en gång på nästa tåg ändå. Det fanns inte skötbord 🙃. Ska ärligt erkänna att jag bytte i sätet (hade underlägg och det var tom vagn).
Dags för nästa tåg. Stressen här. Bebisen grät och jag möttes av många trappsteg : )))
Som tur är kom det en snäll person och hjälpte mig.
Satte mig i en familjevagn avsedd för barnvagn och barn. Att inte alla tåg har det!! Vilken lättnad. Man behöver inte känna att man stör.
Henri var nöjd och min puls gick ner. Familjevagn! Vilken grej!
Här fick jag en jag-är-ute-på-äventyr-med-mitt-barn känsla. Att liksom han och jag gör något. Det var så fint.
Började fantisera om hur det kommer vara om några år när jag kan muta honom med hans favoritsnacks och en film. Precis som när jag var liten. Minus film då. Resorna till Norge var verkligen obeskrivligt tråkiga när jag var liten.
Henri var fine med att ligga och chilla en stund själv bredvid mig medan jag äntligen åt min frukost.
Såg framför mig mysig frukoststund när jag köpte cappuccino och baguette. Men kaffen halsade jag och mackan åt jag fyra timmar senare. Men klagar ej!
Han somnade igen, men vaknade så fort jag inte vaggade. Mjölksyran var brutal. Men kunde scrolla telefonen nästan hela resan.
Framme! Möttes av denna lilla välkomstkommité på perrongen. Otroligt fint.
Henris första gång i Norge 😭❤️
Resan gick mycket bättre än förväntat. Tur det för då var jag inte så nervös över hemresan som visade sig bli KAOS. Det var konstant gråt i timmar, missnöjd bebis och bajs överallt. Men jag överlevde ju det också.
Om jag kommer våga mig på att resa ensam igen: ja.
Om det ska dröja till nästa gång: ja.
Är glad att jag vågade. Vad mycket vi ska hitta på, jag och min bebis ❤️
På natten när Henri vaknar för att äta har jag för vana att gå in och läsa det senaste om Ryssland och Ukraina. I timmar har jag legat vaken om nätterna, läst om Krim, Putin och kollat på kartor. De senaste veckorna har jag hållit andan när jag gått in. Har hoppats med varje cell i min kropp att det ska komma en lösning, att Putin ska backa. Men har förstått att det bara var en tidsfråga innan Ryssland slår till.
Igår natt hände det. Jag lade Henri intill mig, letade sömndrucket efter telefonen och möttes av stora svarta bokstäver.
Mitt hjärta går sönder. Jag tänker på människor som behöver lämna sina hem, som sover i tunnelbanan, sitter fast i bilköer, som är rädda för sina liv och förlorat närstående. På små nyfödda bebisar, på män som tvingas ut i krig, på familjer som splittras och barn som somnar och vaknar till ljud av explosioner. Jag tänker på soldater från båda sidor som tvingas döda och hur det verkligen aldrig kommer en vinnare ur det här. Vi alla är förlorare.
Fick äntligen besök av Sofie och Frans. Tänk att det bara är två veckor mellan våra bebisar. Vilka kompisar de kommer bli!
Frans fick testa gymmet och Henri tittade på förnärmad :’)
Vi åt sushi och fikade.
Blev dubbelt så mycket fika då jag fick hjärnsläpp direkt efter vi handlat och frågade Sofie ännu en gång vad hon ville ha. Det var inte förrän jag skulle lägga den nya fikan under vagnen som jag insåg att vi ju redan hade handlat. Frågade Sofie varför hon inte sa något. ”Jaha, men jag trodde du ville ha mer”, svarade hon. Harmlöst fall av amningshjärna ändå måste jag säga.
Henri är så gullig när han leker med den här grejen. Det ser ut som att han går till jobbet när jag sätter honom i stolen. Som att han bara ”just det, var var jag nu” och fortsätter där han slutade sist.
Råkade få dubbla matkassar då vi båda glömt avboka och hade extremt mycket mat att laga. Denna halloumigryta var god.
Surdegsfrallor till frukost. Lite tråkigt att vi snart inte kommer bo nära vårt favoritkonditori.
Vi var på BK en sväng och insåg att senast vi var där var när vi öppnade kuvertet och läste att vi skulle få en pojke. ”Nu är cirkeln sluten”, sa F.
F’s syster fyllde 40 och bjöd till kalas. Hade på våra finaste kalaskläder såklart.
Kollade på mello och äldsta kusinen fick hjärtrösta på min telefon. Hon gav alla minst ett hjärta för att ”vi är glada att dom är med” <3
Dregglis är bra när ens absoluta favoritaktivitet i hela världen är att försöka få in båda händerna i munnen samtidigt. Något jag är väldigt nära att lyckas med, hälsar Henri.
När jag vad gravid och folk frågade vad jag önskade mig till bebisen sa jag att jag inte ville ha något som man behöver trä över huvudet.
Jag föredrar fortfarande plagg som är omlott. Henri också. Han skriker dramatiskt när jag drar något över huvudet. Återupplever födseln kanske : ))
Plaggen är mjuka, hållbara och i tidlös design. Vi sparar såklart allt till framtida syskon och bebiskompisar.
Newbie har även massa fina saker till barnrummet och filtar i ekologisk bomull. En kan ej hava för många babyfiltar som ordspråket säger. Gosedjuret finns här och filtarna finns här.
Jag är på väg till Norge! Blev peppad av era kommentarer och bestämde mig för att åka. Har precis bytt tåg i Göteborg och är framme om två timmar. Det har gått bra hittills. Henri vägrar vagnen och jag kommer ha träningsvärk i armarna imorgon, men det var förväntat. Så glad att jag vågade mig på att göra detta. Lite lustigt att första gången jag åker tåg med min bebis någonsin är hela vägen till Norge.
Jag mår fortfarande inte så bra på grund av saker som hänt privat, men jag försöker verkligen fokusera på allt positivt i mitt liv. Några dagar hos familjen i Norge kommer också göra mig gott.
Jag ska till Norge!!!
Restriktionerna är borta, jag kan åka till min familj utan problem och jag har med mig en sprillans bebis som de aldrig har träffat. Vilken lycka. Vad vi ska hitta på vet jag inte. Jag gissar att jag inte lär se skymten av Henri dessa dagar i alla fall 😂❤️
