2013

Resan genom decenniet fortsätter och det är dags för 2013! Förlåt i förväg för lååångt inlägg. Du får en tia om du orkar läsa.

 

På Alla hjärtans dag gjorde Andreas en kaka till mig och skrev R <3 A istället för tvärtom. Så himla talande ändå i efterhand. Det var alltid jag som var mer into honom än tvärtom.

 

Och kort därefter tog det slut. För att bli bra igen och ta slut igen.

Minns att vi satt i soffan en kväll och jag frågade honom om han var kär i mig. Jag fick inget svar. Jag frågade sedan om han älskade mig och fick inget svar på det heller. “Vill du ens vara ihop med mig”, frågade jag desperat och det enda han svarade var “ehhh”.

Det var tydligt hur det behövde bli.

 

Jag fyllde 24 år detta år, men minns inte ens om jag firade. Mådde ganska dåligt hela våren.

 

Jag begravde mina sorger i skolan. Med plugg och den ena studentfesten efter den andra.

 

Och ny frisyr såklart! Mittbena och rågblont hår. Trivdes bra i detta, men har en virvel i mitt hår som gör det jättesvårt att ha mittbena, så jag gav upp den snabbt.

 

På tal om hår. Testade ett trick jag läst i en tidning. Att sova med en knut för att få perfekta lockar. Ehm ja.

 

Mami <3

Mimi! <3

 

Min favoritoutfit 2013. Kjol och collagetröja.

 

Hade tydligen även en keps-med-nitar-period.

 

 

Breakupet blev en vändpunkt i mitt liv. Äntligen bestämde jag för att ta tag i mig själv. Dels i mitt mående, men också i skolan. Jag hade tills nu varit osäker på vad jag ville göra och därför inte brukat allvar. Men jag insåg att jag nog aldrig kommer vara helt säkert på vad jag vill göra (haha rätt, är fortfarande inte säker) och det ju var bättre med en examen än noll examen.

Mitt företag rullade på bra och jag hade massor av skrivjobb. Jag hade inte behövt plugga egentligen, men det har ändå alltid känts viktigt för mig att göra det. Men jag prioriterade hela tiden mina jobb vilket gjorde att jag hade oavslutade kurser. Det ledde till att jag kom under den spärr som fanns för andra året i min utbildning. Det fanns alltså en risk att jag inte fick fortsätta. När jag insåg det var det som att något tändes i mig och jag fick en vilja att prioritera skolan och att kämpa. Sommaren lade jag på att tenta av kurserna jag saknade och till hösten var allting fixat.

 

Men det var inte bara plugg, det var fest också. Har nog aldrig varit på så roliga fester som när jag pluggade. Herregud vad sjukt det var ibland. Att man orkade.

 

Betty och Tim! Vilken trio vi var alltså. Mina skolbästisar. Umgicks med dessa två dag och natt i tre år. Det är så fint att ha bästisar i sin klass. Alltid någon som sparar plats till en på föreläsningar och som man kan ringa i panik över frågor.

Varför är jag så dålig på att upprätthålla relationer? Så fort det naturliga som håller ihop en försvinner är jag så dålig på att hålla kvar kontakten.

 

Hand upp alla som trodde jag hade ihop det med Tim. Men nej, bara kompisar.

 

 

Den sommaren använde jag till att bygga upp mig själv. Det är mycket som ska till för att må bra och det finns inte ett facit att tillgå, men något som verkligen hjälpte mig är Law of Attraction. Folk blir skeptiska när jag pratar om det här och jag förstår det. Det är väldigt flummigt. Men jag måste erkänna att tänket i attraktionslagen hjälpte mig. Dels att komma över Jimmy på riktigt, men också att förlita mig på min egen förmåga och att saker löser sig. Att inte oroa mig och att tänka och sikta rätt.

Jag är egentligen en väldigt orolig själ som övertänker och grubblar, men sedan jag läste om attraktionslagen har jag kunnat slappna av. Så som jag riktar min energi – så kommer det bli och det jag inte kan styra över kan jag inte styra över. Något som också hjälpt mig väldigt mycket är att lära mig om min pms och hur mina hormoner styr mig.

Den sommaren blev jag hel i mig själv. Ingenting gjorde ont längre. Jag sov inte till 14.00 varje dag för att ångesten lamslog mig tills att ens kunna komma upp ur sängen och jag sökte mig inte till killar bara för att jag inte ville vara själv.  Jag klarade mig själv på alla sätt. Jag behövde inte någon.

 

Och så kul jag hade! Jag var fri. Jag hade haft ångest i så många år och vid perioder varit väldigt deprimerad, att nästan aldrig känna så längre var som att tusen stenar hade lyfts bort.

 

Jag och Lina åkte till Turkiet.

 

Vi gjorde inte annat än att sola och festa.

 

Jag blev brun! En av kanske fem gånger i mitt liv. Haha var så stolt. Blev så blond av solen också minns jag.

 

Sen kom sensommaren och jag hälsade på min farmor i Seljord dit hon hade flyttat med sin man.

Farmor bodde där i fem år, men ändå var jag bara där en gång. Får så ont i hjärtat när jag tänker på det. Varför är jag så dum i huvudet? Jag visste att hon inte skulle leva för evigt, varför tog jag mig inte tiden att åka dit oftare?

Varför satt jag inte och lyssnade på farmors historier om gamle dager, krigen, den gången bombplanen kom och de fick gömma sig i skogen, den gången jag var liten och vi blev attackerade av myggor i skogen eller när hon trodde att min styvpappa hade ögon av glas. Hade gjort vad som helst VAD SOM HELST för att höra en enda historia igen. Fan fan fan.

 

Hon hade gjort ett rosa rum till mig </3

 

Sedan blev det höst, skolstart och avstampsfest. Här stod jag pepp på fest utan en aning om att jag om någon timme skulle bli askär.

 

Och behöva sova på en soffa här för att jag inte kom hem, haha.

 

Jag träffade Johannes på denna fest.

Ungefär två månader senare blev vi tillsammans och jag hade fram tills denna dag aldrig varit så kär i någon (förlåt tidigare pojkvänner, haha). Jag förstod inte det förrän då. Jag gick på moln.

 

Förutom att vara nykär åkte jag till Stockholm och vann Guldpennan.

 

Och satte i extensions. Vilken dum idé det var. Håret blev så sjukt tungt och när jag tvättade håret att jag typ fick ont i nacken, haha. Sen såg det inte klokt ut då löshåret inte hade samma fall som mitt eget. Fattar inte ens varför jag gjorde det?? Jag hade ju så fint hår. Aja.

 

Sen hände något av det största jag varit med om karriärmässigt. Jag blev nominerad till Årets krönikor i Tidskriftspriset!

Jag har ju vunnit en del priser genom året, men det här är ändå det som känns roligast. Tidskriftspriset är ju tungt. Kommer aldrig glömma när Veckorevyns chefsredaktör ringde och sa att de hade skickat in mina texter tidigare på året och att jag nu hade blivit nominerad!

Jag vann inte, men är mycket hedrad över nomineringen.

 

Här är jag, Angelica Lagergren och Josefin Knave på Tidskriftsgalan.

 

 

Just det! En annan stor grej, i alla fall till bloggen sett, grej hände. Jag avslöjade mitt namn! Jag hade i fem år endast bloggat under pseudonym. Men nu blev det ohållbart och en dag bestämde jag mig bara för att inte vara Egoina längre. Här skriver jag om det.

 

Andra halvan av 2013 var en av de bästa perioderna i mitt liv. Jag mådde bra i mig själv, hade fått ordning på mitt liv samt mina studier och jag var kär.

 

Hejdå 2013 och tack för allt. Och välkommen 2014! Men dig tar vi nästa gång.

2010.

2011.

2012.

 

154 gillar

Comments (39)

  • Kari

    |

    Det går bra om du swishar. 😁

    Reply

    • Egoina

      |

      😆

      Reply

  • Åttinian

    |

    Livet ändå. Så mycket sorg, glädje och knäpperier.
    2013 träffade jag en lång skåning som jag tänkte kunde vara en rolig sommarflört. Han sitter här bredvid och är numera min man. Sjukt hur det kan bli.

    Reply

  • Anna

    |

    Åh vad heter hon tjejen i lila linne bakom dig på bilden där du har vit klänning? Känner igen henne så mycket! Hon hade väl också en blogg? Och var väldigt rolig om jag minns det rätt.

    Reply

    • Egoina

      |

      Ja hon är asrolig! Bor i Australien nu. Du måste kolla hennes blogg! Juennifer.com ☺️

      Reply

  • Nina

    |

    Tycker det är jätteroligt att läsa dessa tillbakablickarna! Man känner igen sig ibland i mycket också 🙂

    Reply

  • M

    |

    Men gud. Varför minns jag inte Johannes?!

    Reply

    • S

      |

      Så kände jag också! Men i mitt fall var det nog mest Andreas jag glömt av och på något sätt blandat ihop dem.

      Reply

  • Robert

    |

    Känner knappt igen killen på slutet där, haha, men hoppas du har hittat bättre hårtrick nu än det du testade där. 😉 Mvh /vill ha min tia nu

    Reply

  • Hannah

    |

    Trodde typ att breakupet var nått skånskt, läste det som brea-ku-pet 🤣🙃

    Reply

  • Lina

    |

    Fan va inspirerande detta var att läsa! ❤

    Reply

  • Felicia

    |

    Åh! Här började jag följa dig. Hade tidigare tittat in oerhört sporadiskt men jag började dejta han som nu är min sambo och pluggade då så jag kunde relatera till så mycket av det du skrev, med Johannes och plugget. Känns sjukt att det ändå blivit såpass många år som jag läst din blogg!

    Reply

  • Melina

    |

    Åh älskar dessa inlägg, så kul att du tar dig tiden till att göra dom!

    Reply

    • Egoina

      |

      Tack vad kul att det uppskattas 🥰

      Reply

  • Maria

    |

    Åhh kommer ihåg Betty så väl! Visst var det henne du ofta träffade och fika och umgicks med men sällan la upp bilder så folk började ifrågasätta om hon verkligen existerade 😂

    Reply

    • Egoina

      |

      Haha ja så roligt 😂

      Reply

  • My

    |

    Förstår att de här sammanfattningarna tar lång tid… MEN de är väldigt roliga att läsa så uppskattar verkligen att du skriver dom! År 2013 var även året jag började läsa din blogg! Jag pluggade också på campus och råkade snubbla över din blogg. Sen dess har jag varit inne här varje dag. Du är grym! <3

    Reply

    • Egoina

      |

      😍❤️

      Reply

  • Marie

    |

    Åh Betty minns jag! Och alla spekulationer i kommentarsfältet om hon verkligen fanns 😂

    Reply

  • marie

    |

    Jag älskar dessa inlägg!!!! Tack för att du lägger ner tiden och öppnar dig om händelserna igen.

    Reply

    • Egoina

      |

      ❤️

      Reply

  • Pia

    |

    Oj va lik du var din mamma på femte bilden efter law of attraction-texten!

    Reply

    • Egoina

      |

      😍

      Reply

  • Annika Sandvik

    |

    Jättekul med dessa inlägg.😊 Du såg faktiskt mycket gladare ut på bilderna i andra halvan av året. Och vilket leende du har alltså 🤩 Jag minns många saker du skriver om i dessa tillbakablickar men konstigt nog minns jag inte en enda av de killar du träffat under åren. Haha märkligt.

    Reply

  • Jennie

    |

    Är det jag som är trög..?Du skriver att du och Andreas gjorde slut, sen nämner du Jimmy? Precis som i dina gamla dagböcker är det många killar och jag har svårt att se vilken kille som fanns under vilken tidsperiod i ditt liv😂

    Älskar dessa inlägg! Som att återuppleva allt jag själv gick igenom när jag läste det här för många år sen 😍

    Reply

    • Egoina

      |

      Haha! Nej men det var väl mest att det nog tog så lång tid att komma över honom. Inte så att jag fortfarande ville vara ihop, men han var tills då min stora kärlek och jag hade inte gett mig själv tid eller utrymme att komma över det på riktigt. Kanske inte var Jimmy i sig, men att komma tillbaka till den jag var innan honom.

      Reply

  • Bea

    |

    Har du lyckats lösa kameraproblemet med din nya iphone, eller är den bara så dålig? Hade tänkt köpa en likadan (inte pro), men känns ju nästan ovärt om frontkameran är så dålig.

    Reply

  • Tillie

    |

    Såååå fiiiint!

    Reply

  • Victoria

    |

    Älskar dessa inlägg, ju längre ju bättre 😊

    Reply

  • Ida

    |

    Dom här inläggen är såå roliga att läsa! Och det är sjukt, för jag minns så många inlägg från dina tillbakablickar, jag förstår inte hur det kan ha gå gått så lång tid?

    Reply

  • Mila

    |

    Älskar dessa inlägg! Så roligt att du nämner attraktionslagen. Jag tycker också den gett mig mycket. Inte att jag tror jag kan trolla fram 1 mille typ, men just det där att alltid försöka lita på att saker ordnar sig och undvika att tänka på massa mörker och tragedier. Det gör livet lite skönare tycker jag.
    Kan inte minnas denna Johannes… Men jag är också en sådan som behövt lära mig mycket om kärlek i livet och därmed haft ett antal relationer. 😉

    Reply

  • Sara

    |

    Skulle du kunna berätta mer om hur attraktionslagen hjälpte dig att tänka? Jag läste lite av den och tyckte att allt kändes rätt flummigt, men skulle vilja veta hur den kan hjälpa en!

    Reply

  • Anonym

    |

    Aldrig i mitt liv jag trott du haft ångest och varit deprimerad. Du är jämt så glad. Ni bloggare borde visa mer av den mörka sidan. Känns mindre ensamt då. Kram.

    Reply

  • S

    |

    Tack för att du delar med dig 💕 älskar de här inläggen.

    Reply

  • Vickan

    |

    Älskar dessa inlägg! Blir också lite nyfiken på om din nuvarande pojkvän blir lite sotis av att läsa inläggen om dina gamla pojkvänner?☺️

    Reply

    • Egoina

      |

      Han läser min blogg väldigt sällan, så ingen fara. Haha. Men han vet att jag gör denna decennium-resa och jag kan ju inte hoppa över saker som hänt, så har sagt till honom att scrolla förbi om han skulle läsa 🙂

      Reply

  • Rebecka

    |

    Alltså älskar dessa återblickar!! Så kul att läsa och tänka tillbaka på sitt eget 2013 med skräckblandad förtjusning! 😅

    Reply

  • Elin

    |

    älskar dessa inlägg 😍😍😍😍😍

    Reply

  • Jenni

    |

    Så roligt att följa med på denna resan igen, man får många flashbacks och “ja just det” 😀 Som “osynliga” Betty, och jag får för mig att det fanns nån story kring den vita klänningen ovanför texten att du var fri?
    En rolig grej apropå ditt namn och bloggnamn, minns så väl en gång jag satt och läste din blogg och min pojkvän kikade lite snabbt över axeln och läste “Ego-Stina” högt 😂 Detta var innan du gick ut med ditt riktiga namn, men jag kan än idag minnas det när jag läser Egoina, säga Ego-Stina för mig själv och fnissa!

    Reply

Leave a comment

Arkiv