Jag trodde att det skulle vara svårt att sluta äta så mycket kött. Vad ska vi laga då liksom? Måste man stå och göra komplicerade linsgrytor med femtioelva olika grönsaker varenda dag? Nejdå. Det måste man inte, det funkar även när man vill äta mat snabbt. Låt mig visa vad vi åt till middag förra veckan:
Vi provade vegansnitchel som vi hittade i frysdisken på Hemköp. Den var sådär helt ärligt, men jag har hört att den från Hälsans kök ska vara bättre, så en annan gång ska vi prova det märket istället. Hur som helst en bra snabbrätt och med alla tillbehör så blev det gott.
Pulled oumph i wrap med salsa, sallad och Fraiche. En standardrätt under mitt tak som ni vet. Halloumi och oumph fungerar lika bra.
Enklare än såhär blir det knappt. Pasta med pestosås och pinjenötter. Såsen har jag gjort genom att blanda pesto och creme fraiche, men det går säkert fint att byta ut till Fraiche, eller bara använda pesto. Så gott i sin enkelhet! Enligt mig är det dock ett måste att ha sallad och mycket nötter till annars blir det lite tråkigt.
Ärtbiffar med pumpafrön och hampa. Det var sådär. Vet faktiskt inte om jag tyckte om biffarna. Och att äta potatis till ärtbiffar känns lite kaka på kaka. Vi borde haft något annat tillbehör.
Detta ser inte mycket ut för världen, men det var veckans favorit. Rotfruktsgratäng med svamptäcke. Verkligen supergott! Här är receptet. Jag kryddade den lite extra och hade även vitlök i svampen. Kan rekommendera det.
Sist men inte minst köttfärssås med quorn. Också mycket gott! Vi hade i krossade tomater, kryddor, vitlök, svamp, paprika och massa massa chili.
Det var allt! Låt mig rangordna alla rätter:
1) Rotfruktsgratäng med svamptäcke. Mmmm. Allt jag gillar på samma gång. Rotfrukter och svamp.
2) Quornfärssås. Det smakade väldigt likt köttfärssås. Jättegott!
3) Pasta med pestosås och pinjenötter. Kombinationen pesto med rostade pinjenötter är så god. Dessutom gör sig pasta bäst utan en massa krusiduller. (Haha krusidull) (så bra ord).
4) Pulled oumph wrap med salsa. En fjärdeplacering? Say what? Börjar jag kanske tröttna lite på min älskade wrap? Åh nej.
5) Vegansnitchel. Nja. Det var ingen favorit faktiskt.
6) Ärtbiffar. Inte heller någon favorit. Jag är vanligtvis lite allergisk mot sådana färdiggrejer i frysdisken (även i köttkategorin), det är ju aldrig riktigt gott. Men det hade varit bra att kunna ha snabba alternativ i frysen så därför måste man prova sig fram.
Spana in den här veganska soja-lyxshaken jag köpte på Max! Heh. Skoja. Här snackar vi mjölkbomb toppad med extra laktos.
Jag fick äntligen tag på sandaler idag (för det behöver jag ju i detta regn, regn och åter regn…) och på vägen hem delade vi på en lyxshake. Hade glömt hur god den är. OMG. Det går knappt att hantera så god. Är dock glad att vi delade såhär i efterhand. Hej sockerchock!
Så spännande var min dag. Nu blir det bio! Hoppas att ni har en bra söndag : ))
1) Torrschampo är en av de viktigaste skönhetsprylarna i mitt liv. Jag har gått från att tvätta håret varje dag till två gånger i veckan och det är bra jobbat för att vara mig. Jag vet inte om det är en nyhet, men jag upptäckte den här ”natural & light” versionen. Det är som vanlig Batiste fast ännu lättare. Perfekt enligt mig, jag vill helst inte att torrschampot ska kännas alls.
2) När vi ändå är inne på hår-spåret. Här ser ni världens bästa hårsnoddar! Så konstigt att de finns på Bikbok, men så är det tydligen. Dessa är de enda som verkligen håller mitt hår på plats. Säger ni hårsnoddar förresten? Eller kanske hårband? Gummiband? I Skåne säger man ”totte”. Så gulligt.
3) Sist men inte minst. Ben & Jerry’s veganska glassar lanseras i Sverige! Perfekt för den som vill skära ner på mejeriprodukter eller inte äter mjölk. Kommer i smakerna Chocolate Fudge Brownie, Chunky Monkey och Peanut Butter & Cookies. Finns i förstahand på Pressbyrån och 7-eleven.
Är det något som fascinerar mig så är det reklam från förr. Svd har gjort en artikel där de sammanställt reklamannonser i tidningar från 1850-talet till nu. Här är mina favoriter:
På 1860-talet kunde man finna en annons upp och ner. Vilket smart grepp för att få uppmärksamhet. Jag är typ imponerad? Inga bilder, ingen finurlig text, bara sätt annonsen upp och ner istället. Det hade till och med funkat idag.
I slutet av 1800-talet lockade man med rubriker. Spana in denna. Massmord! Vad man pratar om? Jo, bekämpningsmedel för insekter.
Ett annat sätt att få uppmärksamhet. Upprepa varumärket 100 gånger bara. Klart.
Reklam för paraffininjektioner(!). ”Smärtfria och för hälsan ofarliga”. Eh. Tror inte det va.
Det började komma modigare bilder i tidningarna. Som den här med en bild på en korsett! Du milde tid.
Den här ju helt sjuk. En privatperson hotas alltså i dagstidningen.
Älskar denna. ”GIFT ER ALDRIG”, står det med stora bokstäver. Och sedan, med liten skrift, följs det upp av ”utan att ha besökt Bröderne Ljunggrens möbelaffär”.
Lite hederlig fettskräck att spela på.
Och sist men inte minst den här. Mycket fyndigt, absolut. Men det rimliga i det här? Det var förvisso när Hitler precis blivit förbundskansler, men ändå. För den som inte ser står det alltså ”HIT LER alla människor sina cyklar för lackering, renovering och ren-GÖRING”.
– Väldigt stressad faktiskt. Fredagar brukar vara en stressig dag för mig eftersom det är då jag förbereder saker på bloggen inför helgen och så. Men jag överlever det eftersom resten av veckan är chill ; )) Nu försöker jag dessutom förbereda saker till nästa vecka. Jag har precis gjort några utkast till blogginlägg, men har även två samarbeten jag borde fixa idag och en krönika att skriva. Vet inte hur jag tänkte att jag skulle få ihop det. Jag får nog jobba imorgon och på söndag också. Men tror ändå F har en del att fixa han med, så det är lugnt.
Dagens planer?
– Jobba, jobba, jobba. Det regnar ute och jag har noll fredagskänsla, så vi kan låtsas att det är en annan dag bara.
Helgens planer?
– Vi har inga planer konstigt nog. F går på semester idag, så vi borde kanske ha planerat något kul. Men jag tror att vi båda har en del att göra hemma.
Veckans framsteg?
– Min och F’s nya kostvanor. Det är inte lätt att bryta invanda mönster och beteende, men det har gått bra. Vi har lyckats skära ner rejält och det är framsteg för oss. Häromdagen när vi träffade våra kompisar satt till och med F och deklarerade att vi ”blivit veganer” och berättade om köttindustrin, djur och hälsa. Alltså jag var så stolt? Det kändes typ som att veganism är mitt barn och att han sa bra saker om det :’) Haha okej, normalt. (För att förtydliga: vi är alltså inte veganer).
Min kompis Rebecca har också sett dokumentären nu (jag gör alla jag känner till veganer….haha) och vi skickar därför recept och tips till varandra. Hon skickade detta recept till mig och skrev att det var jättegott. Så det måste jag prova en dag.
Dagens mat?
– Har helt ärligt bara ätit ett äpple och en halv påse Smash hittills. Är så stressad. Men ska ringa Jacob nu och rådfråga angående en grafisk grej och sen måste jag äta någon riktig mat.
Vad var det roligaste som hände i veckan?
– När jag och F var och handlade och jag stod precis bredvid honom, men han trodde att jag var längre bort och höll upp en påse nötter och skrek ”SKA VI HA DOM HÄR?”. Jag blev ju helt vettskrämd och han med när han såg att han stod en halvmeter från honom. Människorna runtomkring måste tänkt att vi var helt störda. Eller möjligtvis att jag hör väldigt dåligt.
Vad gjorde du för ett år sedan?
– Det är väl tur att man har en blogg. Den 21 juli 2016 förberedde jag mig för att gå på semester från mitt dåvarande jobb och tidsinställde tydligen sociala medier för tre veckor. Sedan var jag på AW med Emelina och det såg ut såhär:
Vi var på Pinchos och jag åt sötpotatispommes och svamprisotto. Som varje gång. Varför bryta vinnande koncept.
Och jag hade tydligen samma byxor på mig som jag hade när jag träffade henne för en AW i onsdags. Alltså. Är jag en vanemänniska, eller är jag en vanemänniska? Måste berätta för henne att jag äger fler kläder…
Vad hoppas du händer i helgen?
– Att vi hittar vårt drömhus för inga pengar alls, att Trump avgår och att det är tropiskt sommarväder. Jaha. Skulle jag vara realistisk? Okej. I så fall hoppas jag det går smidigt att återuppliva min bil vars batteri har dött och att jag hittar fina sandaler någonstans (letar fortfarande). Högt och lågt där ja.
Fattar ni att Game of Thrones är tillbaka? I ett år har jag väntat och ÄNTLIGEN är en ny säsong ute. Den bästa serien som finns! Okej, så sade jag om Skam också. Låt oss säga att de båda är bäst, i sina kategorier. Men GoT alltså. Det mest oförutsägbara och sjukaste serie jag sett. Och verkligen det bästa botemedlet när jag var singel och deppig förrförra sommaren. Jag klev in i den världen istället och världens utanför försvann helt och hållet.
Men det jag skulle berätta:
Jon Snow och Ygritte har förlovat sig i verkliga livet!! Jag antar att han till slut did know something ändå…hehe. Jag vet inte ens var jag ska ta vägen med denna nyhet? Jag visste att de var ihop, men att de liksom är seriösa. Att de kanske kommer få barn. Jon Snow och Ygritte! Det är för bra för att vara sant. Men lite sorgligt också eftersom Jon Snow är mitt frikort. Där försvann det. Kan inte göra så mot Ygritte.
Innan vi gick hem igår hann vi med en timme på Beach club där det var världens feststämning. Vi köpte lite bubbel och hittade en soffa. Ganska snart kom en kille och satte sig bredvid mig och jag kunde inte bli av med honom trots alla trick i boken. Han gick iväg, men kom tillbaka gång på gång, typ som att han glömt bort att han blivit avisad. Jag var otrevlig, skrek till honom att dra, ignorerade honom, låtsades inte förstå. Men nejdå. Ändå fortsatte han knacka mig på axeln och insistera på att vi skulle följa med på efterfest i hans hus.
När jag berättar om det här och liknande situationer brukar vissa säga att de aldrig varit med om något liknande och att de inte ens sett eller hört om det. Blundar de bara, eller har jag extremt mycket otur? Jag tror på riktigt att jag stöter på en riktig dunderdouche som inte kan acceptera ett nej ungefär var tredje gång jag går ut. Händer det bara mig?
Och varför händer sånt mig så ofta? Jag funderade på det efteråt och innan jag visste ordet av det började jag skylla på mig själv??? Jag satt seriöst och tänkte att jag kanske ser för trevlig ut. Att jag måste öva på att inte misstas för att se inbjudande ut. Att jag kanske inte var tillräckligt tydlig? Jag skrek ju i och för sig ”STICK HÄRIFRÅN”, men jag borde kanske gjort det direkt? Haha. Alltså. Ja. Problemet ligger alltså hos mig och inte mannen som inte accepterar mitt nej. Rimligt. Patriarkatet alltså. Vad gör du med mig.
