Jag ska åka till Norge över helgen. Jag vet inte riktigt hur jag trodde att jag skulle hinna med det när jag planerade in det, men det ska bli kul att hälsa på familjen. Kanske tur att jag inte riktigt packat upp väskan från London ännu, haha.
Jag skrev upp en påminnelse i almanackan så att jag skulle komma ihåg att betala för resan. Läste vad jag skrivit nu:
”Köp Norge?”. Haha jotack. Lite väl ambitiöst kanske.
Här är lite av vad jag shoppade i London. Eftersom det var så himla mycket folk, speciellt på Primark, så orkade vi inte stå i kö till provrummen. Så en del av det vi köpte lämnade vi tillbaka efter att ha provat på hotellrummet och insett att det inte passade.
Jag tyckte att jag var duktig faktiskt. Jag shoppade en del, men det var egentligen inte så överdrivet mycket onödiga saker.
Enkel t-shirt med söt volangkant. Köpte i tre olika färger, haha.
Vet inte varför jag inte fotograferade baksidan på denna eftersom den var finast. Menmen.
Ville egentligen ha denna fast med elefanttryck, men den var slut i min storlek.
Kepsen var typ det dyraste av allt jag köpte (180 kronor, så då kan ni tänka er hur billigt allt egentligen var). Köpte den på ett stånd efter att ha prutat ner från 540 kronor (vad trodde försäljaren liksom? Galet!) Har aldrig sett mig själv som en kepstjej, men nu får jag bli det. Blev kär i den liksom.
Två par ballerina i olika färger.
Kuvertväska och sminkväska.
Plånbok.
Solglasögon, ringar och typ det finaste halsbandet jag sett.
Jag har precis kommit hem från mitt nuvarande hem: skolan. Det känns som att jag är där hela tiden nu. Vilket jag är också. Hinner inte med någonting annat och huvudet värker som bara den. Jag har pluggat säkert 30 timmar de senaste två dygnen. Det roliga (eller ja…tråkiga) är att jag inte kommer någonvart. Webbproduktion tar så himla lång tid när man är så kräsen som jag är.
Men bloggen har ändå inte tagit stryk, för den låg tydligen nere halva dagen. Jag var rädd att jag glömt betala min domänkostnad eller något, men sedan såg jag detta:
Haha gulligt. Det var något serverfel men nu är bloggen uppe igen. So don’t you worry child.
Ni gav mig en massa bra tips inför London och sådär. Men VARFÖR var det ingen som sa vad detta betyder:
Jag skulle beställa två glas vin i baren. Det var ganska högljutt och jag visade två fingrar så att han liksom skulle förstå att jag menade två och han blev skitsur. Jag förstod ingenting och han förklarade att det där tydligen är samma sak som att räcka fuck you. Man bara…oj.
Det dumma var att jag råkade göra det flera gånger efter det också, jag liksom gör det automatiskt. Nästan så att man ville beställa tre glas bara för att gardera sig.
Ni frågar massor angående London och om jag ska vara ärlig så är jag inte rätt person att fråga. Jag kan egentligen inte så mycket. Vad man borde se har ni nog redan koll på. Vi struntade i saker med lång kö, som Madame Tussaud. Det jag kan rekommendera är Primark (förvånade ni blir va?) och Victorias Secret om ni gillar det. Sen måste man äta Fish&chips och se Big Ben. Jag har fått massvis med grymma kommentarer under mina inlägg med tips, läs dem!
Vi bodde på Corus Hotel Hyde Park. Det finns ingenting att klaga på gällande hotellet. Schyssta rum, inte för hårda sängar och trevlig personal. Vi hade även utsikt över Hyde Park, alltid trevligt.
Men en fråga till er som vet om kan allt. Vi bodde på åttonde våningen. HUR är det möjligt när man ser hotellet utifrån???
Jag kan räkna till max sex våningar? Har för mig att vi inte ens bodde längst upp.
Alltså denna kjol måste vara det absolut bästa jag köpt någonsin. Okej. Ska inte överdriva. Men den är bra. Den känns som att gå naken, fast ändå inte. Det är inte så att jag har någon hemlig blottar-dröm, men det är skönt att inte ha tighta byxor for a change.
Om inte annat kan jag använda den för att shoplifta. Ska bara lära mig att gå normalt samtidigt som jag håller fast saker mellan mina ben.
Eftersom jag inte tillhör de längsta i världen får jag ha kjolen typ i armhålan. T-shirten jag har stoppat ner får därför hänga lite. Ja, men jag vet. Jag och min smarthet. (Från H&M).
Jag är så svag för brittiska. Jag måste lätt ha barn som pratar brittiska. Hörde barn prata på gatorna i London och hjärtat smälte. Finns det något som låter gulligare?
Funderade på hur jag skulle fixa det. Min första snilleblixt var att ”ja, men det är ju bara att bli gravid med en engelskman”. Hahaha. Javisst. Som om ungen skulle komma ut och prata flytande bara för det. Smart Egoina.
Btw. Det var ganska roligt när vi skulle ta de här slicka-på-Ben bilderna. Det är svårt att få till det exakt, det handlar liksom om millimetern. Så jag stod med tungan ute medan Linda flyttade mitt huvud. Folk stirrade när de gick förbi. Haha, så roligt.
