Tre nätter är avklarade utan amning. Det gick lättare än förväntat. Första natten var _kaos_. Han grät i timmar. Men andra natten gick hur bra som helst. Han sov 4 timmar i sträck när han blev nattad och sen 5 timmar i sträck när han nattades om. Det har aldrig någonsin hänt. Förstår ingenting. Hade aldrig kunnat tro att tuttgalningen skulle komma över det så snabbt? Så mycket betydde jag, haha.
Frågan är när jag kan sova med honom igen? Vi hade bestämt oss för tre nätter, men jag tror inte att det kommer funka när jag är där. Hur har ni gjort? Måste jag sluta amma helt innan vi kan sova tillsammans igen? Ha på mig polotröja? Jag saknar mina killar : (
Men att få sova flera timmar i sträck? OMG. Jag sover oroligt (omställning för mig också) och soffan är obekväm, men oj vilken lyx. Är det nu jag blir människa igen? Verkar så!
Idag var Henris första hela dag på förskolan. F lämnade imorse och skrev att han var väldigt ledsen när han skulle gå. ”Har du fått sms?”, frågade jag. Förskolan brukar skicka en bild till honom med en text om att han är glad igen. De skickar alltid bara till honom. Det gick några timmar och sen svarade han ”Nej. Henri sjuk”.
Jag skrev tillbaka och frågade honom om jag skulle åka dit och hämta Henri, men fick inget svar. Ringde även två gånger, men han svarade inte. Drog slutsatsen att han bara snabbt slängt iväg ett sms till mig om att Henri blivit sjuk innan han gick in på ett möte. Det tar mig ett tag att ta mig till förskolan, så jag släppte allt och sprang till bussen direkt. Var stressad och ärligt ganska irriterad över att förskolan inte hört av sig till mig istället, det var ju jag som skulle hämta.
När jag går av bussen ringer F mig och är förvirrad över mina konstiga sms. ”Var är du”, frågade han. ”Snart framme vid förskolan”, svarade jag. ”Varför då”, svarade han.
!!!
Han hade inte alls menat att skriva att Henri var sjuk. Han menade att skriva ”Henri sjuk?”. Henri sjuk, FRÅGETECKEN, som en spekulation till varför han var så ledsen.
En ganska viktig detalj kan tyckas.
Och ja, det var ju kanske lite dramatiskt av mig att springa iväg direkt utan att få kontakt med F. Men så är jag väl lite känslig nu när det är nytt med förskolan och vill inte att Henri ska vara sjuk och ledsen. Dessutom tar det en stund att ta sig dit.
Är glad att F fick tag i mig innan jag klampade in där i alla fall. Hade blivit mycket förvirrad stämning annars.
Så kom det sig alltså att mitt livs första VAB, inte var någon VAB.
–
Uppdatering: Nej, det var inte det han menade med frågetecknet. När jag frågade om han fått sms trodde han att JAG hade fått ett sms och frågade därför om han blivit sjuk 😂
Godmorgon! Har jag ens sovit något inatt? Jag vet inte. Har pratat om den där nattamningen tusen gånger, så förlåt för tjat. Men nu är jag redo att sluta på riktigt.
Har gett det halvhjärtade försök tidigare, men gett upp halvvägs genom natten. För några veckor sedan började Henri bita mig, tidigare har det bara varit ibland men nu är det varje natt, flera gånger. Dessutom har han den senaste månaden börjat knipa i den andra bröstvårtan eller gräva i min navel samtidigt. Han blir galen om han inte får. Det gör ont och jag kan inte sova. Amningen är alltså inte förenad med något bra längre.
Frågan är dock om det är ”taskigt” att ta ta bort nattamning i samband med förskolestart? Ska jag härda ut lite till?
Igår flyttade vi ut Henris spjälsäng från vårt sovrum och satte in i hans rum. Han har aldrig någonsin sovit i den, så det betyder ingenting. Men det kändes ändå som ett stort steg. Var ska jag nu lägga överkast, prydnadskuddar och kläder jag inte orkar hänga in är frågan.
Nästa vecka är vi två personer som jobbar heltid. Från och med nu kommer Henri ha ett egen liten del av sitt liv som inte vi är med på. Kompisar, konflikter, skratt och minnen. Utan oss.
Och jag ska bli en som hämtar och lämnar på förskolan. Ser till att det finns ombyte. Frågar vad han ätit.
När går känslan av att man bara låtsas över?
Typ som när jag var föräldraledig och gick ut med vagnen. Såg andra med vagn och tänkte att de tänkte att jag var en av dem. Men det är jag inte. Eller.
Jag känner alltid mig som en bluff. Som att jag inte hör hemma. Låtsas vara mamma. Snart kommer de genomskåda mig på jobbet också. Att jag egentligen inte kan något.
Impostor syndrome kallas det, ”bluffsyndromet”. Är det inte så för alla? Låtsas ni inte?
Lilla bebisbjörnen har ju börjat förskolan. Det har gått bra hittills.
Igår lämnade F honom i 40 minuter och idag i en timme. F’s oroliga sms från personalrummet sparar jag i en speciell plats i mitt hjärta. Det hela har hittills varit jobbigare för honom än för Henri <3
Projekt hitta glasögonbågar visade sig vara alldeles för lätt. Finns ju så många fina! Fastnade särskilt för ett par rosa. Orkade inte prova fler bågar till slut för jag tyckte det blev för jobbigt med många alternativ, haha.
Jag såg btw det ni skrev om hormoner och synen. Tydligen hämtar synen sig igen efter graviditet och amning. Men det kan ta 6-12 månader efter avslutad amning innan den är normal igen. Jag har ju inte ens slutat amma så det var ju peppig läsning… Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det för så som jag har det nu funkar inte. Vissa dagar ser jag helt sjukt dåligt (förstår nu varför det varierar om det är hormonellt). Har i alla fall bokat synundersökning och ska fråga optikern om detta. Kanske finns det en lösning under denna ”övergångsperiod”.
Igår var F på middag och jag och Henri var ensamma hela kvällen. Hade den chilligaste kvällen någonsin! Han leker gärna själv bara jag är i närheten och satt och pillade med sina leksaker länge i vardagsrummet. Sen ville han komma upp till mig i soffan och då somnade han på mig. Han sov och sov och jag kunde se 4 avsnitt av en serie(!). Sen bar jag in honom i sängen och gjorde oss redo för natten och han vaknade knappt.
”Har det varit jobbigt att vara själv med Henri”, frågade F när han kom hem. Jaaaa : ((( sa jag.
Nejdå, det sa jag inte.
Har varit och kollat på nya kontoret. Det var…skittråkigt. Haha alltså jag hatar att jag är en person som tycker sånt här är ointressant. Men jag gör verkligen det. Det är roligare när möbler och inredning kommer på plats. Ventilation och innerväggar kan jag vara utan liksom. Tog bilder till F i alla fall. Men hallå. Vi ska ha ett träd inomhus!!
Jadå det blev en semla. Gick till Fahlmans och köpte en till mig och F’s mamma som var hemma hos oss.
Och så har jag lagat tacopaj. Eller tacolasagne är kanske mer korrekt benämning?
Har jag någonsin gett er recept på den? Såhär gör vi i korta drag: stek köttfärs med lök och krydda med tacokrydda. Använd tortillabröd som lager och varva köttfärsen med tortillabröden. Man kan göra lite som man vill. På ett lager har vi klickar av salsa och jalapenos, på ett annat lager har vi paprika och klickar av creme fraiche med smak av chili & paprika. På toppen skivad tomat och lite riven ost. In ugnen tills den är varm och fått lite färg. Gott att toppa med bacon också! Men vad är inte.
Vi packade väskorna och hoppade på ett tåg mot Norge!
Jag har åkt tåg med Henri själv två gånger, men detta var första gången F var med. Tur det. Hjälp vad jobbig han är nu. Vill klättra och springa och upptäcka varje vaken sekund.
Men hade tur och fick honom att sova två timmar på tåg nummer 2. LYX.
Sju timmar tog resan totalt (med paus i Göteborg på en timme). Titta så gulligt min faster bäddat till mig och Henri. Han fick eget täcke och kudde 🥰
Fick surkål till middag. Påminner mig om min farmor <3 Smakar tryggt.
Henri skaffade sig en bästis direkt. Inte helt besvarat men men.
Råkade shoppa en del på rean. Som denna klänning som jag planerar att fylla 34 i. Köpte även den kornblå kostymen som hänger bredvid mig. Så lycklig över att ha en kostym i min favoritfärg?
Testar ni också klänningar med bedragna byxor eller är ni psykopater.
Skulle stå neddragna, men det var en rolig typo så jag låter den stå.
När det blev lördag pyntade vi huset med ballonger och blommor för då skulle vi fira min ens fasters bröllopsdag. Hon gifte sig under corona och de flesta av oss kunde inte vara med. Så därför fick det bli ett firande nu. Hurra!
Såg ut såhär. Japp köpte även en topp i samma mönster som min födelsedagsklänning, haha.
Btw brukar jag alltid lägga kuddar runt sängen när jag sover själv med Henri. Annars brukar han sova mellan mig och F. Jag tror inte att han skulle rulla ut, men det känns lite bättre med kuddar.
Alla hade tagit på sig sina finaste kläder.
Festen blev så lyckad! Vi lekte och skojade och åt och skrattade.
Här är vi allihop. Hej!
Ingen fest utan karaoke. Vi sjöng hitlåt efter hitlåt tills klockan blev alldeles för mycket.
Vad mer gjorde vi i Norge då? Jo åt korv i våffla exempelvis. Det är en grej man gör i Moss. Inte helt såld på det, men man måste ju testa.
Vi var ute…alldeles för lite om jag ska vara ärlig. Det var för kallt. Fryser bara jag ser bilden. Man får vara försiktig med oss skåningar. Tio plus är vinter för oss.
F skolar in denna vecka och jag tar nästa, men idag var vi med båda två. Har varit så nervös över det här men det kändes hur bra som helst. Förskolan känns jättebra, personalen kunde inte varit bättre och Henri trivdes så bra. Han blev ledsen när vi skulle hem. Ville absolut inte gå. Det kommer bli bra det där.
Högt och lågt som händer denna vecka:
→ Ska på dejt med F på lördag. Farmor tar H två timmar och så ska vi äta på restaurang. Längtar. Inte varit bara vi två sen i somras <3
→ Ska välja glasögonbågar. Har med mig Hannah som hjälp (som har jobbat i glasögonbutik!). Så skönt det ska bli att äntligen ta tag i det. Min syn har blivit mycket sämre efter graviditeten. Ska ha transparenta bågar med hint av rosa eller champagne. Mmm längtar.
→ Ska se vårt nya kontor på onsdag. Det har hållit på att byggas i evigheter. Efter påsk flyttar vi. Har hört det kommer bli wow.
→ Ska sätta upp tavlor här hemma. Har så svårt att bestämma mig, men nu sa vi att vi gör det bara. Den största tavlan vi har åker upp på gästtoaletten. Där är det helt vita väggar och det kändes som ett kul alternativ istället för att måla om.
→ Och så ska jag fika en semla har jag bestämt. Var finns godaste semlan i hbg?
