Varsågod! Här kommer den sexigaste matbilden ögat kan skåda i sociala medier idag. Eller inte. Min kollega hade matlåda med makaroner och köttbullar en dag förra veckan och sedan dess har jag inte kunnat sluta tänka på det. Det är flera år sedan jag åt det senast.
Jag blev så oförklarligt sugen på det? Jag berättade det för F som sa ”ja, men vi kan göra köttbullar och köpa makaroner” och jag sa nej nej nej STOP YOU RIGHT THERE. Det ska vara färdiga köttbullar. Ni vet såna man köper i plastförpackning och luktar fis när man öppnar? Han var inte särskilt pepp på idén, därför utnyttjade jag min sista önskning denna födelsedagshelg till denna rätt. Hah.
Då börjar min födelsedagshelg lida mot sitt slut. Jag har inte tagit så mycket bilder eftersom man faktiskt får lov att slippa sånt när man fyller år, men såhär har den sett ut i korta drag:
Igår åt jag middag med en hög gulliga människor.
Det blev tapas på Maria Tapas i Helsingborg. Allt var så gott och jag luktar nog fortfarande vitlök.
Det stod en födelsedagsflagga på min plats och vi skålade med bubbel. Och såklart drack jag rosésangria. Det är typ den enda anledningen att gå till Maria Tapas.
Jag hade mitt Noora-läppstift på mig, men det är lite smudgy på bilden. Hade dock inte hånglat med William, jag lovar.
Idag åt vi brunch på Kitchen & Table med min mamma och hennes kille. Jag älskar konceptet med brunch: frukost fast godare och man äter länge. Eller jag gillar kanske alla aktiviteter som kretsar runt att äta om jag tänker efter. F är dock inte lika såld på det här med brunch, så därför är det ju tur att man fyller år ibland så att man får bestämma.
Efteråt kramade vi dem hejdå och satt länge på en bänk och fick sol i ansiktet. Jag hade inte jacka på mig och frös inte alls. Nu är det vår på riktigt!
Födelsedagsfrukost! Jag fick blommor och sedan åt vi finfrukost som avslutades med en cinelle.
Idag fyller jag 28. Tänk att min mamma var 28 år gammal när hon fick mig. Det känns så konstigt. När jag tänker så borde jag vara så vuxen nu? Men hon var säkert precis lika lost som jag är nu, men ändå trodde jag att hon visste allt i hela världen. Haha.
Är lite upptagen idag med allt *firande*, så vi hörs imorgon. Tack för alla grattis <3
I de fina paketen låg det här! Ni hänger med på temat va? SKAM såklart!
Ida och Stina hade googlat fram vilket läppstift Noora använder och kom fram till att hon använder detta märke och varierar mellan tre färger. Bland annat denna. Nu har jag alltså ett äkta Noora-läppstift!!!
Sen fick jag det här också. Ida har ett likadant och jag brukar säga till henne att det är fint. Nu behöver jag inte vara avis längre : ))
Såhär ser jag ut med det på. Jag fick två t-shirtar. En med Nooras favoritcitat och sen den här. Jag är team Noora såklart pga William är ett as. (Nä jag köper inte deras love story) (förlåt alla fans).
”Jag har aldrig sett dig såhär snygg”, sa Stina. Haha.
Jag fyller år på lördag och idag blev jag firad på jobbet! Jag hade det på känn och när mina kollegor plötsligt försvann en halvtimme förstod jag att jag snart skulle bli nedkallad på grund av något påhittat ärende. Jag hann bli så NERVÖS. Jag vet inte varför, men vetskapen om att jag snart skulle bli överraskad gjorde att mina händer började skaka. Haha, så knäppt. Men jag tror jag funkar lite så. Säger någon till exempel att jag ska ”hålla ett föredrag om en vecka” hinner jag bygga upp så mycket nervositet, men om någon säger ”håll föredrag nu” så är det lugnt. I alla fall. Mina misstankar stämde. Jag gick ner till köket och möttes av det här:
Alltså huuuuur fint? Och MARMORPAKET!!!!!!!
Och denna skapelse då? Frozen cheesecake med allt gott man kan tänka sig. Dog.
Födelsedagsglasögonen var obligatoriska såklart. Precis som förra året.
Det här måste väl vara det coolaste kortet jag fått i mitt liv. Jag är ju Noora!
Sant som det är sagt.
Det värmer hjärtat när någon gör så fint för en <3 Känner mig så uppskattad och speciell. Fick så fina presenter också! Ska visa er snart!
Jag och min sambo vill köpa hus och nu är det ett perfekt hus till salu inom vår budget! Problemet är att jag inte trivs på mitt jobb och jag har ingen utbildning efter gymnasiet och jag vet inte ens vad jag vill göra resten av mitt liv. Jag vill säga upp mig och byta men jag har varit på samma ställe i mer än fem år och har blivit bekväm, trots att allt som händer på jobbet påverkar mitt privatliv negativt då jag har svårt att släppa saker. Och om vi nu köper ett hus måste vi ju ha två fasta inkomster, det känns som att vi inte kan skjuta på det här med boendet längre, det innebär att jag inte KAN säga upp mig (eller jo, men jag måste skaffa ett nytt jobb med liknande lön som nu). Får sån ångest av det här! Ville bara skriva av mig, du har ju din utbildning och blogg och skrivandet att luta dig mot. All lycka till dig och jag är imponerad för att du tog steget som jag inte vågar ta!
– Jag tänker att om du verkligen vill ha huset så ska ni köra på det. Hur ofta hittar man ett perfekt hus som dessutom är inom budgeten liksom! Men ni kan räkna på det och se om ni har råd med huset om du har mindre lön, studielån och även om ni skulle klara er (en begränsad tid) på endast en inkomst. Om ni har råd ändå behöver du inte vara lika orolig, då ordnar det sig oavsett och du är lite mer fri att testa vingarna. Om inte får du fundera på vad som är viktigast för dig: huset eller friheten? Om ni är beroende av din lön måste du vara kvar på ditt nuvarande tills du får ett annat. Är du okej med det? Eller vill du inte vara bunden just nu? Jag är säker på att din magkänsla kommer tala om för dig vad som är rätt i denna situation. Lycka till! Det löser sig <3 Tack så mycket förresten 🙂
Hej Egoina! Jag har läst din blogg i många år och har med det sett dig utvecklas till en klok kvinna. Jag känner en viss avund till ditt vackra hår,då min största komplex är just mitt hår. Mitt hår är väldigt tunt, något jag alltid har haft och ärvt av min mamma. Det är inte förens vid vuxen ålder då jag insett hur tunt det är i samband med diverse sociala medier. Det känns som att samhället förväntar sig att en kvinna ska ha tjockt och vackert hår. Jag hoppas att det är min osäkerhet som bara tror det. Hur hanterar du dina komplex? Hur har du lärt dig att acceptera dig själv och gå med stolt rygg? Ha en fantastisk helg 🙂
– Alltså det är såna här saker som gör att jag hatar sociala medier ibland. Jag önskar att jag var helt obrydd och att ingenting påverkade mig, men tyvärr är det inte så. Jag har inte samma komplex som du, men kan tänka en hel del andra negativa saker om mig själv. Scrollar jag på Instagram exempelvis och möts av alla perfekta bilder hinner jag tänka att jag borde gå ner i vikt, borde träna mer, har ful hy, borde göra nyttigare mat, måste köpa mer kläder, jag klär mig så fult osv osv osv inom loppet av en minut. Det är ju inte klokt! Därför struntar jag helt enkelt i att mata mig med sånt. Det triggar mig att se det, så därför skiter jag i att se det när jag inte orkar. Jag är stenhård med detta under min PMS-period. Jag är så känslig då och tycker redan att jag är sämst i hela världen. Men ibland kan jag gå in på bloggar, kika på Instagramflödet, titta på Pinterest utan att bli påverkad överhuvudtaget. Det är så olika det där. För sociala medier kan ju också vara jättekul och väldigt inspirerande. Ibland älskar jag att se fina bilder. Men jag tänker oavsett att det inte kan vara sunt att titta på perfekta människor hela tiden, varje dag (mer än vad man tvingas till pga reklam, tv osv), så det är faktiskt inte konstigt att välja bort då och då. Det är nog mitt bästa tips. I alla fall. Jag tänker såhär:
1) Sluta läs eller titta på sånt som får dig att må dåligt.
2) Jämför inte dig själv med andra.
3) Inse att typ 95% av det du ser egentligen bara är ett skådespel. T.ex. det var den bästa bilden av 150 st, det är exakt rätt vinkel, det är mycket fix & trix bakom osv.
4) Sätt ditt komplex i perspektiv med något annat. Okej, detta är kanske ett hemskt tips då det kan bli mörkt. Men när jag börjar klanka ner på mig själv försöker jag ändra om tankarna till att jag är glad att jag är frisk, att min kropp funkar, att jag försöker vara en bra människa osv. För egentligen, när allt kommer kring, vad betyder lite hår på huvudet??
Tack för din kommentar btw, och tack för det där med ”klok kvinna”. Hehe 😉 Kram! <3
Nu när jag såg ditt fina hår kom jag att tänka på den där gången när ditt hår tog eld, hur har det gått? Det syns inget iaf.
– Ja, det är verkligen tur att jag har så sinnes mycket hår. Jag tycker inte heller att det syns. Men frisören jag var hos senast sa ”du har klippt upp håret ser jag” och jag bara….nä. Haha. Min ”lugg” är lite draperad liksom. Men jag ser knappt det själv. Tur jag kom lindrigt undan 🙂 (på tal om att hår inte betyder något egentligen…eh…suck på mig)
åh älskar matbordet <3 blir förresten nyfiken på en sak, jävligt irrelevant men ändå. På första bilden där, råkar det vara så bara att någon tar en bild på dig in action sådär eller har du sagt ba ”kan inte du ta en bild på mig när jag låtsas fixa med mackan?”. haha stageat liksom. Förstår du hur jag menar? 😉
– Haha! Både och kan man väl säga. Jag säger ”kan du ta en bild” och så fortsätter jag med det jag gör. Det tog ett bra tag innan F förstod att han skulle fotografera trots att jag inte posade för bilden och istället väntade han på att jag skulle ”bli klar”, men numera vet att han jag vill ha lite (ändå ganska fejkade) ”in the moment” bilder 🙂
Haha är Frédéric både fransk och italiensk? Vilken kombination 😀 Och de bästa två köken i världen 😀
– Ja, det kan man säga. Hans farföräldrar är egentligen från norra Italien, men har bott i södra Frankrike hela sitt liv. Eller hur! Vilken fullträff 😉
Alltså du bara MÅSTE fråga din mamma om receptet på efterrätten!! Snälla:)) såg hur gott ut som helst ju! Vilken duktig kock hon är 🙂
– Det var verkligen supergott! Kamelliserade äpplen gör man genom att smälta smör och socker och sedan röra i äpplen (googla). Glassen är ”fuskgjord”. Hon blandade i kanel i vaniljglass och vispade den mjukglassig med elvisp 🙂
Hello! Som en fellow älskare av STARK STARK STARK mat har jag en konstig (?) fråga som jag funderat mycket på haha men inte riktigt kunnat fråga någon i min närhet då de inte är så glada i stark mat… Jag upplever att jag klarar hetta olika bra beroende på vilken vecka i min cykel jag är på, är det så för dig/andra också?? Älskar tex OLW starka cheese chruncez, ibland smakar de starkt och ibland ba mjä? Rätter jag gör med chili/sambal/sriracha etc i klarar jag också olika bra? Är jag heeeelt ensam om detta haha? :p
– Så bra fundering!! Jag upplever nämligen också att jag är olika känslig. Till exempel chipsen som jag bloggade om en gång och bedömde som ”arg paprika”, jag smakade de någon vecka efter igen och min mun höll på att brinna upp! Har inte kopplat detta till menscykeln. Så kanske det är!
Var har ni köpt den fina tvmöbeln? 🙂
– Frederic har gjort den själv. Haha 🙂 Han har gjort sitt vardagsrumsbord också dessutom. Händig kille minsann 😉
Tänker ofta på dig när jag träffar en kille. Vad hade Egoina gjort lixom. Jag är så kär i honom men visste att det var fel, och nu har han dumpat mig. Känner hopp ändå när man ser att du tillslut verkar hittat någon som prioriterar dig. Jag skulle gått mer på magkänslan helt enkel, känns det som att nått är fel så är det fel.
– Åh, vill skicka en stor kram! <3 Så fin komplimang, men vet inte varför du tänkt på mig då jag är cirka sämst i världen på kärlek (i alla fall när det kommer till mig själv). Haha. Lätt att ge råd och svårt att följa liksom. Man är väl mänsklig 😉 Men du! Jag LOVAR att du kommer hitta någon som prioriterar dig. Don’t you worry. Han kommer snart, han är bara lite sen. Ha så kul under tiden du väntar! 😀
