”Har du sett att du är med på topplistan över stora bloggare i Sverige som skriver mycket om alkohol? Vad säger du om det utifrån att det delvis är rätt unga läsare? Förstår att du vill visa livet “som det är” för dig men läste också Blondinbella tar avstånd från att visa för romantiserad bild av alkohol i sin blogg. Skulle vara intressant att höra dina tankar om alkoholromantisering relaterat till läsare i 11-12 årsåldern som ser upp till er. Anser du att man som bloggare har ett ansvar eller att man oavsett kändisskap har rätt att exponera sitt liv som man vill på bloggen? Tacksam för dina tankar!
”
Såhär gick undersökningen till, hämtat från ungdomens nykterhetsförbund (länk till undersökningen finns här):
”Motdrag valde ut åtta av Sveriges största (enligt olika bloggtopplistor) livsstilsbloggar som riktar sig till, eller har många, unga läsare. Vi läste genom alla inlägg under två månaders tid (augusti och september 2015), och noterade hur många inlägg som innehöll texter om eller bilder av alkohol eller festande.”
Så det är ganska missvisande att säga att jag finns med på ”topplistan” över bloggare i Sverige som skriver om alkohol. Av de åtta undersökta bloggarna ligger jag på plats nummer fem. Jag måste väl säga att det inte känns jättebra att se svart på vitt att min blogg, under den perioden, innehållit 11 procent alkohol. Men jag är ändå förvånad över att jag kom så pass långt ner. Jag menar i augusti och september hade jag nyss (okej nästan nyss) tagit examen, jag är singel och det var typ sommar. Vart tionde inlägg känns ändå inte så mycket.
Men om jag tänker närmare på det vill jag inte romantisera alkohol och jag vill egentligen inte uppmuntra någon till att dricka. Alkohol är fruktansvärt i så många sammanhang och fulla människor kommer högt upp på listan av saker jag inte klarar av (förutom när jag själv är full då). Det är dock svårt det här att driva en blogg och skriva om sitt liv. Det är klart jag utelämnar saker här, men om jag inte ska nämna att jag varit på fest exempelvis så känns det lite konstigt. Nu brukar jag inte direkt tipsa om alkohol, men när och om jag gör det tänker jag att ni förstår att det är viktigt att ha en sund relation till alkohol. Eller ja, drick för mycket någon gång om ni vill, men ta hand om er själva och låt aldrig, aldrig, aldrig det gå ut över någon annan.
Jag anser att man som bloggare har ett ansvar. Man är tyvärr en förebild. Men jag tycker däremot inte att man har en skyldighet att axla ansvaret. Kanske låter konstigt, men att vara en förebild är något man blir tilldelad, inte något som man nödvändigtvis vill vara och det är inte heller alltid något positivt att vara. Man vill kanske bara vara en himla människa, som dricker ibland och vill kunna skriva det utan ett nykterhetsförbund ska komma och peka finger och säga att man får sina läsare att dricka mer eller att man normaliserar alkohol. Så jag är kluven. Undersökningen fick mig helt klart att tänka till, vilket är en bra sak och säkert var hela poängen med den. Men jag vet inte om jag kommer agera annorlunda framöver.
Jag har hört att det både är chokladens dag och ”singles day” idag. Det måste man ju fira! Köper ni choklad till mig? Bra.
Jag har varit själv på kontoret idag också. Börjar bli ganska ensamt det där. Alla är sjuka hit och dit, så jag hoppas bara att jag slipper undan. Att jag är själv har gjort att jag behövt ta ännu fler beslut själv. Kul, men nervöst. Inte så bra om min chef kommer tillbaka och bara ”vaaaad har du gjoooort”. Hehe. Nu ska jag till frisören och fixa mitt fågelbo till hår. Det är inte det lättaste att hinna med sånt när man jobbar förresten? Ett besök för min del tar nästan tre timmar. Som tur var är min frisör flexibel. Men jag är alltså inte hemma förrän kanske 21.00. Japp. Då vet ni var ni har mig.
Tre bilder från när jag var modell för vår selfiepinne. Vem är expert på selfies om inte jag, liksom.
Igår lyxade jag till tisdagen lite och mötte upp Lina och Sara efter jobbet och sen åt vi en bit mat tillsammans (eller många bitar faktiskt, kunde knappt gå hem efteråt så mätt jag var).
Jag valde en hamburgare konstigt nog. Egentligen är jag nämligen inte alls en hamburgermänniska. Ja, jag vet. Jag som har jobbat på BK och allt. Den var god i alla fall.
Så osmidiga korgar att äta ut. Jag råkade äta en bit av pappret!! Upptäckte det väldigt sent, så det var tydligen gott i alla fall.
Vi fick gratis äppelpaj. Vet inte varför jag tackade ja till desserten egentligen då jag inte tycker om äpplepaj. Eller det är varma äpplen jag inte tycker om, smuldeg och vaniljsås är ju gott, så det åt jag.
Alltså….
Då har vi konstaterat att jag inte är en hamburgermänniska och att jag inte tycker om äpplepaj. VEM ÄR JAG ENS?!? Förstår om ni ej är okej med detta.
Måste förresten fråga, vad jobbar du med? Jag följer din snapstory och dina jobb-bilder är minst sagt blandade haha. Men ja förstår inte riktigt vad du gör
– Haha, ja jag kan tänka mig att det känns väldigt blandat på Snapchat. Ibland känns det som att jag jobbar med allt och ibland känns det som ingenting, haha. Jag jobbar främst med marknadsföring och digital kommunikation. Det vill säga sociala medier, annonser, pressreleases och nyhetsbrev. Jag gör bilder till hemsidan, håller koll på och sammanställer marknadsföringsbudgeten, håller koll på vilka produkter som säljer, korrläser texter och så vidare och så vidare. Mitt jobb är att öka och hålla uppe försäljningen, samt all ”marknadskontakt”, så jag gör allt som hör till det.
Hej Egoina! Du är alltid så fantastisk på att ge råd och jag skulle behöva din hjälp.
Jag är i slutspurten av min examen och jag har en omtenta som ligger i början av december och jag är så orolig över den. Det är en tenta som består av fem olika böcker och det är så konstiga frågor att de är omöjliga att förstå. Läraren är inte ute efter att ge oss kunskap utan vill istället att vi ska rada upp i punkt och pricka olika saker från böckerna. Jag brukar vara väldigt duktig på att strukturera men jag vet inte hur jag ska få ihop det här. Och det här är sista omtentan så misslyckas jag och får ingen examen.
Hur ska jag bära mig åt för att klara det här? Jag känner mig fast.
– Åhhh, jag verkligen känner din ångest! Jag tänker att det enda du kan göra är ditt bästa. Jag vet att det låter klyschigt. Men så är det ju, du kan inte göra mer än så. Om det finns extentor är det ett bra tips att förbereda sig med. Kolla upp hur läraren brukar ställa frågorna och vilka ämnen som brukas beröras. En positiv sak är i alla fall att du fått en känsla av att läraren hellre vill att ni ska rada upp saker än att redogöra mer övergripande, då vet du åtminstone det och kan lägga fokus därefter. Jag hejar på dig och håller alla tummar. <3
Jag är helt inne på att plugga strategisk kommunikation i Helsinborg nästa höst (har redan kommit in och tackat nej två gånger pga andra planer), men nu häromdagen pratade jag med en kille som läste något liknande i en annan stad och sa att det är jättesvårt att få jobb, eftersom alla söker någon med erfarenhet. Vad tror du Egoina? Blev nervös..
– Jag tycker att Rebecca i kommentarsfältet gav ett väldigt klokt svar:
”Jag var också inne på att läsa till kommunikatör, men sen kollade jag in den blivande arbetsmarknaden och kände att jag personligen har inte drivet och passionen för att slå mig fram där. Nu pluggar jag något helt annat, som också är svinkul med en god arbetsmarknad när jag tar examen.
Jag tror helt enkelt det beror mycket på vem du själv är, om det är ditt absoluta drömjobb och du inte kan tänka dig att jobba med något annat ska du ju självklart satsa. Känner du att ett annat yrke med en bättre arbetsmarknad vore exakt lika kul, då kanske det är en alternativ väg att gå? Och inte för att avskräcka, men jag känner en som har två kandidatexamen i bagaget i mediaämnen, nu pluggar han till något helt annat för att jobben helt enkelt inte fanns för hans del. Så ja, det är en tuff värld, en universitetsexamen är idag inte en garanti för en framtida trygg anställning och inkomst tyvärr”.
Jag håller med om allt. Är det din absoluta dröm så tycker jag du ska köra. Annars är det tyvärr som du säger, att det är en väldigt svår bransch. Men det är absolut inte kört. Erfarenhet eller annan ”edge” kan man skaffa sig genom exempelvis praktik, fler kurser, hobbys och engagemang i olika saker utanför skolan. Men jag tror man får vara okej med att det kommer bli svårt att få jobb och att man eventuellt kommer att få ta en del jobb man inte tycker är superkul tills man äntligen landar drömjobbet. Lycka till! Kram!
Jag har hittat en mini regina!! Googla Kajsa Halldén! Hon spelar Sofie i Sune på bilsemester
– Haha ja. Kanske det!
Kan du inte blogga på tåget på till och från jobbet, så slipper du lägga söndagar på det? 🙂
– Jag önskar att det räckte, men det gör det inte. Det som tar tid är egentligen att ta och redigera bilder (vilket jag inte kan göra på tåget), samt att göra ”temainlägg” likt detta. En sånt här frågeinlägg tar mig 1-2 timmar att svara på. Ett vanligt inlägg med ”vad jag gjort idag” tar dock mindre tid. Jag lägger ner ungefär 2-4 timmar på bloggen varje dag och mer under helgen (då är allt med mejl, kommentarer och annat också inräknat, förutom själva bloggandet). Jag gör en del på tåget som att svara på mejl, godkänna kommentarer och också enklare inlägg ibland om jag får sittplats och har orkat ta med mig datorn, men tyvärr räcker inte den tiden för att jag ska kunna vara ledig annars. Det är inte alltid jag får sittplats på tåget och ingen resa är längre än 30 minuter (har en del byten), så jag hinner knappt komma igång vilket gör det svårt att utnyttja pendlingstiden till det. Det är lite tufft det här med heltidsjobb + stor blogg + krönikor. Men jag tänker att jag kämpar på så länge jag orkar.
En fråga bara! Jag slutade också med p-piller, förra sommaren. Mådde inte direkt dåligt av dem, men jag hade ingen anledning att fortsätta då jag just då inte var i ett förhållande + kände att VARFÖR HORMONER, egentligen?! Fick väldigt dålig hy efter att jag slutade (och mindre bröst, haha), annars har jag inte märkt någon skillnad. Meeen nu till min fråga; varför använder du, eller någon annan här inne, inte kopparspiral? Jag ville ha preventivmedel i våras igen, men ville inte stoppa i mig hormoner. Kollade lite på olika p-datorer men kändes inte rätt, och tillslut föll mitt beslut på kopparspiral. Jag är jättenöjd med det valet, känner inget, det är inga hormoner och den kan sitta där i flera år så jag behöver inte bry mig alls om den.
kramis
– Jag kan inte ha kopparspiral av olika anledningar som jag inte vill gå in på. Men kan man det så håller jag med dig om att det är ett jättebra alternativ! Inga hormoner och ingenting man behöver tänka på dagligen 🙂
Hej fina Egoina! Nu kommer en ganska udda fråga som inte har något som helst med detta inlägg att göra. Men jag har ett litet problem men vet inte vem jag ska prata med och på något konstigt sätt ser jag dig som den storasyster jag aldrig haft.
Jag är 18 år och har aldrig haft en riktig pojkvän. Detta är inget som jag egentligen tycker är jättejobbigt då jag kommer från ett kristet sammanhang och därmed är detta inte något speciellt ovanligt och dessutom har jag en del kompisar som inte heller haft det. Det är inte så att jag aldrig har varit intresserad av killar eller haft killar som är intresserade av mig, för det händer relativt ofta, men det har bara inte blivit något seriöst någon gång. Men med detta tillkommer även att jag aldrig har kysst någon. Alltså aldrig mer än små pussar på lågstadiet typ haha. På något sätt är jag en sån tjej som “förväntas” ha haft ett flertal pojkvänner och åtminstone strulat med många olika killar på fester. Men jag har tidigare bara inte velat kyssa vem som helst vilket gör att jag verkligen är stolt över mig själv att jag alltid haft en sån självrespekt att jag förstår hur mycket jag faktiskt förtjänar, för det ser jag att många av mina vänner inte har. Men denna “kyssoskuld” gör ju att min första kyss blir en så otroligt stor grej! Jag förväntas ju redan “kunna” kyssas om du förstår vad jag menar. Så min fråga till dig är egentligen, bör jag oroa mig? Jag är en person som oroar mig extremt mycket och detta är definitivt inget undantag. Just nu är jag intresserad av en kille som jag tror är intresserad av mig också och vill ju inte att detta problem ska bli något som hindrar mig från honom. Vet ju att det kommer hända någon gång men just nu känns det bara så läskigt. Tycker du jag ska ta första bästa kille på nästa fest som “övning” typ haha och bara få det gjort (kanske lite lättare med lite alkohol i blodet också…) eller ska jag fortsätta vänta på det “rätta” tillfället? Börjar känna mig som ett miffo…
Massa kramar till dig! Du ger mig alltid lite extra glädje och hopp om framtiden!
– ÅH fina du! <3 Nej, du ska inte oroa dig. Jag tycker att du ska vänta till du känner att du verkligen vill kyssa någon och att det känns rätt. Risken är bara att du kommer bli besviken, men jag tänker att det är bättre att bli besviken på en kyss man verkligen ville än en med någon random som man bara ville ha överstökad. Det finns ingen brådska och du ska kyssa vem du vill, när du vill (förutsatt att den andra personen vill det också då, hehe). Ingenting förväntas av dig. Jag tycker med andra ord inte att du ska fokusera på hur kyssen uppfattas av den andra personen. Skit i det! Alla människor kysser olika och det är ändå inget man kan ”öva in”. Det är klart du kommer känna dig mer självsäker på hela biten när du gjort det några gånger, men det är ändå alltid nytt att kyssa en ny person. Ibland klickar man, ibland inte. Men alltså oroa dig inte. Det kommer gå hur bra som helst! Ät inte upp den andra personen bara 😉
Var kommer de FANTASTISKA väskorna (blå och svarta) med brunt handtag ifrån??
– De är från Longchamp 🙂
Blir du verkligen deprimerad? Förlorar vardagen sin mening, du tappar lusten att äta/duscha/göra något annat överhuvudtaget än ligga i sängen? För om det inte är så, säg som det är istället. Du känner dig tråkig med omålade naglar. Eller färglös. Eller ovårdad. Eller opiffad. Men inte allvarligt sjuk.
Folk i allmänhet svänger sig med deprimerad till höger och vänster! “Åh, måste plugga i helgen, blir helt deprimerad!”. “Fy vad det regnar, deprimerande!”. Vi som faktiskt _är_ deprimerade tas inte på allvar, dels på grund utav detta. Folk ber oss “rycka upp oss” – för att “deprimerad” lika gärna kan sägas om lite trött, lite uttråkad eller less på regn. Snälla, bidra inte till det. Kram.
– Jag har varit deprimerad flera gånger i mitt liv och (som mest allvarligt var det när jag var runt 12 år), så jag förstår din poäng. Tycker dock ändå att detta är lite hårt och jag håller inte med dig. Oförståelsen till depression grundar sig, enligt mig, inte i att ordet används på detta sätt. Jag överdriver ofta uttryck och använder språket för att få effekt, inte bara i detta sammanhang. Tycker skrivande är väldigt tråkigt annars. Men som sagt, jag förstår helt klart vad du menar. Håller bara inte med. Kram! 🙂
Jag pendlar som ni vet en hel del och har tid att slå ihjäl på buss och tåg. Jag försöker utnyttja tiden så mycket jag kan genom att svara på mejl, kolla Instagram och fixa enklare saker med bloggen.
Men pendlandet är också den stunden då jag får lite fritid. På sistone har jag börjat lyssna på ljudböcker och försökt läsa lite, och jag hittat en jättebra tjänst som jag vill tipsa om! Nextory har marknadens största utbud av e-böcker och ljudböcker och för en fast månadskostnad (utan bindningstid) kan man lyssna och läsa hur mycket man vill. Man behöver inte heller ha internetuppkoppling, utan de böcker man laddat ner sparas i ens bibliotek. Så smidigt! Det funkar till Iphone, Ipad, Android och såklart på datorn.
Jag trodde att det bara skulle finnas gamla böcker, men det finns allt från nyheter till klassiker.
Jag tänkte börja läsa Hundraåringen. Jag har sett filmen, men har hört att boken är bättre.
Haha, jag blev så impad över att det faktiskt var som att ”bläddra”, så var tvungen att ta denna bild.
I samarbete med Nextory har jag ett erbjudande där ni får prova tjänsten gratis i en månad utan bindningstid! För att prova tjänsten går in HÄR och registrerar er. Ni behöver fylla i era kortuppgifter, men såklart dras det ingenting. OBS! Se till att EGOINAS står med som kampanjkod, men det ska det göra om ni följer länken.
Min norska kollega var sjuk och min chef hade tappat rösten och gick hem tidigare, så jag hade vårt kontor för mig själv idag. Lite ensamt var det, men känner mig som en kung när jag sitter där själv. Eftermiddagen var ganska lugn så då fixade jag och Ida ihop lite bilder och en film. Vi gör så ibland när vi har dåliga produktbilder och lite tid över. Kul att få vara kreativ!
Det är Ida som skriver om alla produkter vi får in och jag blir lite avis på henne ibland för att hon får titta, känna och lukta på allt. Men tänker att det är lika bra. Annars hade jag lagt hela min lön på jobbet. Nu lägger jag bara halva…hehe.
Annars har jag haft en bra måndag. Jag har jobbat, kommit hem och lagat massa mat, sett Greys och målat naglarna. Det sistnämnda var så skönt. Blir deprimerad när mina naglar är fula. Kanske inte så konstigt eftersom jag tvingas titta på dem hela dagarna.
”
