Måndagssnack
Insåg igår att jag inte sett snö i vinter. Det har inte snöat en enda gång. Inte som jag hunnit se i alla fall. Det skulle vara så märkligt om denna vinter passerat utan, så vilken tur att jag åker till Österrike på söndag då!
Ska dit söndag -> onsdag med jobbet för konferens och skidåkning. Jag själv ska dock inte åka skidor. Har inga passande kläder att åka skidor i (bor i Skåne och det varmaste plagget jag äger är en kappa typ) och jag uppskattar inte skidåkning särskilt, så jag skippar det. Jag vet. Jag är norsk och borde ha det i blodet, men är tyvärr rädd för allting som går fort. Men hotellet har 12 pooler och 13 olika bastus och det finns många fina ställen att gå promenad på, så jag trooor att jag kommer klara mig ändå ; ))
På tal om att vara rädd för saker insåg jag i helgen att jag nog borde ta itu med mig själv och vissa saker jag är rädd för. Exempelvis var jag livrädd vid varje golvplanka vi lyfte upp för att jag föreställde mig att det skulle ligga ett läskigt djur under. På den nivån att jag tror jag hade dubbel puls hela dagen. ”Det är inte logiskt. Även om vi ens skulle stöta på ett djur kommer det inte hända något”, sa F. Jag vet att rädslan inte är logisk, men jag kan inte hjälpa det.
När jag och F pratar om framtiden och att köpa hus känner jag att den största anledningen till att jag inte vill är att det kommer vara insekter i trädgården och husspindlar. Usch för att bo på markplan. Insekter är också det jobbigaste med att vara ensam hemma tycker jag. Om F ska iväg är det det första jag tänker på. Vad gör jag om jag ser en spindel när han är borta.
Det är inte normalt väl? Jag känner att mina rädslor begränsar mig i vardagen och att jag borde prata med någon. Kanske KBT?
Dessa är de tre sakerna jag är mest rädd för:
Att köra bil. I dagsläget tror jag inte att jag hade kunnat köra överhuvudtaget. Får hjärtklappning och blir genomsvettig. Jag tycker även att det är läskigt att åka i ett fordon som går fort. Sitter jag i en bil på motorvägen spänner jag mig hela tiden och föreställer mig bilkrascher och olyckor. Är inte rädd på tåg dock. #van
Sjukdomar och döden. Tänker på det varje dag. Att jag är dödlig, att jag blir äldre och att jag eller någon jag tycker om när som helst kan bli sjuk. Skulle tankar räknas har jag typ redan haft cancer. Tänker även varje dag på hur det är att bli äldre och att dö. Kan ligga och ha sån ångest när jag ska sova för att jag känner att tiden bara rinner iväg.
Insekter. Särskilt krypande djur som spindlar. Är precis lika rädd för krabbor, men de stöter jag ju inte på lika ofta. Skulle jag se en spindel i sovrummet som sedan försvinner hade jag inte gått in där igen. TACKSAM för att det aldrig hänt. Är dock inte alls rädd för exempelvis ormar, ödlor eller råttor ologiskt nog. Var på uteserveringen på Pinchos i somras och plötsligt sprang det fram två råttor. Alla: AAAAHHHH!!!!!! *ställer sig på stolarna*. Jag: Men gud va söööööta! Heeej små råttorna. Kan vi inte mata dom?
Jag vet att jag skrev att jag inte hade några nyårslöften, men att ta tag i dessa tre saker borde vara ett mål detta år. Men finns det hopp? Går det att bota? Är det någon av er som varit rädd för något och sedan blivit botade? Hur gick ni tillväga?
