Så gott! Förutom att jag råkade steka baconen lite för länge.
Bästa tipset för halvgammalt bröd är förresten att göra krutonger. Hur enkelt om helst! Skär bort tråkiga kanter, skär brödskivor i bitar (t.ex. fyrkanter). Hetta upp smör i en stekpanna och stek brödbitarna tills de är gyllenbruna och krisipga (eller lite mindre om ni vill ha dem mjuka inuti). Krydda med salt och peppar. Ett tips är också att gnida in stekpannan med vitlök.
Jag fick en försenad födelsedagspresent av min killes syster idag. En orkidé. Så gulligt!
Men som bekant har vi totalt nördat in oss på vad olika blommor betyder och orkidé betyder ”jag har varit otrogen”. Haha. Jag är glad över att det var hon som gav den till mig och inte min pojkvän.
Såhär såg det förresten ut när jag bad min kära att ”ta en bild på mig med orkidén”:
Vet inte om det är han som är dålig, eller om det är jag. Gissar på båda.
Antar att ni legat sömnlösa för att ni varit så nyfika på vilken outfit det blev?? Tänkte väl. Såhär såg jag ut:
(Nej, jag har inget sugmärke. Det kliade på halsen och jag har dålig hud bara).
Jepp. Det blev kellogg’s-klänningen. Den kändes bra. I’m so dope! (SOM jag har längtat efter att få skriva den meningen). I övrigt så var klädnojan helt onödig. Vissa kom till och med i jeans. Nåväl. Better safe than sorry.
Jag har varit orimligt nervös över klädseln till det här dopet jag ska på imorgon som inte ens är speciellt formellt. Är bara trött på att göra bort mig, som den gången jag hade missat att man tydligen var tvungen att stryka luciaklänningen. HEJ SKRYNKLIG! Fick stå och skämmas på scenen när alla andra var välkammade och oskrynkliga.
Provade lite kläder efter jobbet och jag vet inte. Är det bara jag som känner mig som en Kellogg’s-tjej när jag tar på mig en röd klänning? Ser framför mig hur jag studsar runt och äter flingor med färskplockade blåbär och pratar om vilken himla bra form jag är i.
Hej, jag äter flingor varje dag och är så himla fit. Ser ni att jag ändå typ matchat strumporna idag? Olika nyanser av grått.
Aja. Tog med mig en hög med alternativ hem till min pojkvän (obs: tog det hemifrån. Har inte shoppat som en crazyperson). Etta inte göra bort sig imorgon.
Jag har inte så mycket att göra idag. surfar mest runt, gör lite benchmarking och försöker hitta inspo.
En selfie till ert förfogande:
Hehee.
Snedfläta är den bästa jag-orkar-inte-fixa-håret-frisyren. Har ni tänkt på hur många som härmar mig med min frilla? Till exempel Katniss i Hunger Games och Elsa i Frozen. Självklart var det ju jag som uppfann snedfläta. Jag gjorde den cool. Helt klart. Närå.
Ser nu att det var lite 90-tal över mig idag. För ni minns väl när det var SKITSNYGGT att ha två smala hårslingor hängandes fram? Helst skulle man spraya dem eller smeta in dem med hårmascara så att de blev stela också. Haha. Åhh. Shit. Och bh-band som hårband. Vilka tider.
Just det. Jag fick ett mejl av Sveriges radio efter att några av er hade mejlat och ifrågasatt deras ändringar (gulliga ni är!).
Jag känner mycket kring det där. Jag förstår till exempel inte varför de klippte bort vad jag sa i radiointervjun (t.ex. när jag berättade om vad människan skrivit till mig), det är ju mina ord. Om de behövde bevis på att dessa kommentarer finns i mitt arkiv kan jag visa dem. Tyvärr har jag inte allt sparat då detta rör sig om fem års tid och jag bytt telefon ett antal gånger och inte tänkt på att ”spara bevis” då de första anmälningarna jag gjorde inte togs på allvar. Men fortfarande: det är mina ord. De hade kunnat skriva/säga ”såhär säger Regina”. Inte klippa bort det.
Jag förstår inte heller hur just detta fall skiljer sig från andra fall/händelser där det inte finns en dom. Skulle de till exempel skriva ”Anna anser sig blivit våldtagen”. Ok. Jobbigt exempel, men ni förstår. Och jag förstår verkligen inte hur de kunde ändra tusentals till ”ett stort antal”. Kommentarerna finns ju. Personen jag pratar om figuerar varken med namn eller bild, så det är ju inte direkt så att det handlar om förtal. Utan detta var MIN historia om vad jag upplevt.
Jag kan förstå att de kanske inte kan skriva just att jag blivit förföljd eftersom att hovrätten inte tyckte det och de hade ju dessutom kunnat påpeka just det; att hovrätten inte tycker att mannen gjort något brottsligt. Men att skriva att jag ANSER mig blivit trakasserad? Trakasserad har jag ju blivit. Eller vad man nu kallar det när jag fått cirka femtio till hundra kommentarer från en person om dagen, skyddat nummer ringt nonstop under natten, det haglat in sms och personen skrivit rykten om mig på Flashback.
De ändrade artikeln så att det plötsligt lät som att jag var en bloggbrud som blivit lite grinig över att några kommentarer jag fått inte var passande. Det känns inte schysst och de kunde gjort det på ett mycket bättre sätt om de nu var tvungna att ändra.
Jaja. Jag lägger upp svaret här och så kan vi släppa det sen. Det var i alla fall sista (och första) gången jag pratade med media om det här.
Förklaring från Sveriges Radio Malmö:
”Du och flera av dina läsare har reagerat på ett inslag på P4 Malmöhus om hur du driver ett rättsfall till Högsta Domstolen. Vi har gjort ändringar i webbtexten efter redaktionell diskussion och kontroll av de faktauppgifter vi har tillgång till i målet. Vi hittade inte belägg för mer långtgående slutsatser än de vi rapporterar om i den senare publicerade versionen där du själv också får komma till tals. Det är förfärligt att bli utsatt för förföljelse och näthat. Vi tycker att det är modigt av dig att driva åtalet vidare. Viktigt inte bara för dig utan för många andra som utsätts för trakasserier.
Vi kommer bevaka fallet även fortsättningsvis men vi kan inte spekulera i skuld eller vara partiska i en rättsprocess. Det var för att minimera den risken vi gjorde om rubriken och texten.
Det har aldrig varit vår mening att ifrågasätta dig och ditt engagemang och det är olyckligt om du har uppfattat vår källkritiskt motiverade redigering som förminskande. Gör inte det.
Du har också uppenbart flera följare som stödjer och värnar om dig. Det är en styrka.”
Håller med om det sista. Verkligen en styrka. Ni är bäst! ♥
Jag ska på dop imorgon. Jag känner mig lite ny på hela dop-grejen då jag inte varit på så många. Jag vet till exempel inte vad som gäller klädmässigt. Så jag tänkte att jag skulle googla för att se vad folk har på sig.
Sagt och gjort:
Ja. Alltså. Rent spontant känner jag väl inte att bilderna hjälper mig så värst mycket. Eller vad vet jag. Är som sagt inte så insatt i det här med dopkläder.