Några timmar kvar
Förlåt att jag bloggat dåligt, men antar att ni är upptagna ändå. Nu firar vi in det nya året jäklar i det tycker jag. Kram!
Arkiv för december, 2013
Engagerad i alla fall
Jag blev lite förvånad när detta larm kom upp på mitt telefon idag:
Konversation för typ en månad sedan:
Pojkvän: Jag vet!!!
Jag: Vad?
Pojkvän: När det är nyår så kan du spraya ditt hår grått och så kan du skriva ”Grått nytt hår”.
Jag: Mm. Kul.
Pojkvän: Ja. Jag ställer larm till dig så att du inte glömmer.
0
Dagen innan nyårsafton
Lina kom och hämtade mig och så hängde jag med henne och Sara tills min pojkvän kunde åka till mig med min nyckel. Tur att jag slapp att sitta i trapphuset och vänta.
Idag har vi svullodagen nummer ett. Det är ju bara idag och imorgon man kan överdriva, för sen är det ett nytt år och man måste vara en bättre människa och blabla. Så vi har ätit räkor i olja med vitlök och persilja (så gott) och glass och ska nu hugga in på resterna av julgodiset. Breaking Bad till det såklart.
Min pojkvän berättade att Obama bett folk att inte avslöja vad som händer i Breaking Bad. Han tittar alltså på det också. Det är vi och presidenten. Vi och presidenten. Jag kan inte släppa det nu och i varje scen tänker jag ”undrar vad Obama tänkte om detta”. Jaja. Trevlig dagen-innan-nyår-dag på er!
Olja + bröd. Bästa kosten.
Namnam.
0
Knappt förvirrad
Jag har glömt min dator hos min pojkvän, min IPad hos Sara och nu kom jag på att jag glömt mina nycklar i Helsingborg. Vad är det för fel på mig? Haha. Jaja. Får väl sitta här i trapphuset då.
Det ena utesluter inte det andra
Pojkvän: Vi har tre Ben & Jerrys hemma hos dig, men noll här. Så dåligt.
Jag: Du är sämst på att planera.
Pojkvän: Du kunde ju tagit med en hit?
Jag: Ja, alltså jag sa inte att jag är bra på att planera. Jag sa bara att du inte var det.
0
Andra halvan av min dag
Rebecca har skaffat en ny lägenhet, så hon bjöd in några kompisar till tjejträff med tilltugg och vin. Jag åt säkert halva brien själv. Älska ost. En så fin och trevlig kväll. Man borde verkligen bjuda hem sina vänner oftare.
Sedan åkte jag hem till min pojkvän vars badrumsskåp jag successivt fortsätter att fylla. Hehe:
Sedan satt jag och tog egobilder på mig själv i väntan på middag:
Middag klockan tolv. Känns ju vettigt. Imorgon ska vi ge oss ut på mellandagsrean. Håll tummarna för att det har lugnat sig.
0Frågestund, del 1
Vad är det mest random/roligaste du gjort på fyllan?
– Det första jag spontant kommer på är den gången jag och Rebecca råkade låsa ut oss från vårt hotellrum utan kläder. Som vi har skrattat åt det i efterhand.
Kul att du gått blivit tillsammans med en fin kille 
, är ett år yngre än du och upplever en enorm hets bland vänner och släktingar i samma ålder om familj, giftermål och att de är så sjuukt säkra på att de träffat sitt livs kärlek. Hur ser du på detta, tror du att det finns en “den absolut rätt” och hur känner du med din nuvarande kille, är han “theee oooone”?
– Haha, jag känner igen det där. Plötsligt springer alla och skaffar barn och har sig. Jag känner faktiskt en mindre hets nu än vad jag gjorde för ett år sedan. Det får lösa sig i sinom tid, det är ändå inget en kan tvinga fram. Angående ”the one”, så vet jag inte. Jag tror inte på själsfränder, men jag tror på att vissa människor passar bättre ihop än andra, men att man får jobba för att ett förhållande ska fungera. Jag hoppas att min kille är ”the one”, hade jag inte hoppats på det så hade jag inte varit med honom. Man kan aldrig veta, men än så länge känns det bra. Allt känns liksom sådär ”självklart”.
Vilka stora bloggar läser du?
– Jag har koll på de flesta stora bloggar. Inte så att jag läser dem varje dag, men åtminstone någon gång i månaden. Den blogg jag besöker mest är nog Kenzas.
jag tror inte att det finns en kille. Vi har inte ens fått sett hans fot eller ben eller vad som helst. Visa någon del av honom med dig i samma bild. Sen kan jag tro på det!
– Jag har ju faktiskt postat bilder med honom på. Till exempel denna:
Och denna:
En styck hand och knä till ditt förfogande. Tror ni mig nu? Haha.
Om en blivit lite smått förälskad i en 13 år äldre man som bor i Frankrike, och han gillar en tillbaka, bör en träffas? språket är lite svårt och jag är lite rädd, samtidigt vill jag inte låta det stoppa mig.
– Jag tror endast att du kan veta det. Det enda rådet jag kan ge dig, med tanke på åldersskillnaden, är att se till att ni är på samma stadie i livet. Att ni vill samma saker. Annars om du är förälskad och han är förälskad i dig så kör bara. Lev lite.
Är du jobbskadad sedan tiden på bk? Har kompisar som jobbat på Donken och som måste göra burgare på ett visst sätt även på fritiden 
– Haha SOM jag är. Jag kollar alltid om hamburgerrestaurangen sköter sina rutiner, spionerar lite in i köket och så. Sen kan jag till exempel kan jag inte äta hamburgare som inte är inslagna i papper. Så gör jag hamburgare hemma slår jag in dem i bakplåtspapper och äter jag ute slår jag in den i en servett. Dock inte på restaurang, för det vore fett weird. Jag tar även alltid bort det understa brödet. Men det är i och för sig mest för att jag är knäpp och har egentligen ingenting med BK att göra.
Jag+hamburgare(+klo?)
Hur träffades du och din kille? Hur länge har ni träffats? När ska du presentera han för dina bästa vänner (oss)?
– Hur vi träffades kan jag ta i ett eget inlägg någon gång. Vi har träffats sedan september. Jag vet inte, jag har ju mer eller mindre (fast mindre) presenterat honom redan. Vi har inte ännu bestämt hur vi ska göra med namn och eller bild.
Kan du inte berätta lite om vart du ser dig själv om 10 år? Tror du att du fått några barn? Vill du ens ha barn? tror du hade blivit en grym mamma!
– Tack vad gulligt. Jag själv känner mig inte alls moderlig. Jag är faktiskt väldigt awkward kring barn. Det beror kanske mest på att jag inte varit i närheten av så många, men det ändrar sig nu när mina vänner fått barn och så, haha. Det är så konstigt det där med ålder och barn, för jag har alltid tänkt att ”när jag är 24, då är jag säkert redo för barn” och sen blir man 24 och känner inte alls att man är där i livet. Så det är så svårt att säga. Just nu vill jag inte ha barn, men jag tror och hoppas att det ändrar sig när tiden känns rätt. Det känns som en så pass stor grej att jag inte vill missa det. Som svar på din fråga: jo, jag hoppas att jag har barn om tio år.
När har du varit som lyckligast i ditt liv?
– Nu tror jag faktiskt. Bra ju.
Har du några funderingar på att tatuera dig?
– Jag har haft, fast nej. Det är nog ingenting för mig, även om jag kan tycka att det är snyggt på andra.
När du pluggat klart, planerar du då att bo kvar i din stad eller vill du flytta till t.ex. Stockholm och jobba?
– Jag vet inte. Jag måste inte bo här, men samtidigt kommer jag inte att flytta bara för att flytta. Jag får se helt enkelt.
Vad planerar du att bli efter din utbildning?
– Jag blir ”kommunikatör” som det så fint heter. Men vad jag vill jobba med vet jag inte, jag kanske hamnar rätt från början, eller så får jag prova mig fram och eller utbilda mig vidare. Kanske läsa en master?
Hur lång är du?
– Den eviga längdfrågan. Jag är 164 cm lång (kort?). Det står 162 cm i mitt pass, men det är FEL. Viktigt att poängtera.
Vilket språk valde du att lära dig i skolan?
– Tyska och spanska. Och engelska såklart. Jag pratar flytande tyska på fyllan, helt otroligt.
Beskriv din drömresa?
– En plats där det inte är många turister, eller intetsägande turistattraktioner, utan att man kan på riktigt få ta del av hur befolkningen lever, vad de gör och vad de äter.
Om du hade obegränsat med pengar och kunde göra exakt vad du vill precis just nu, vad hade du gjort?
– Jag hade tagit med alla jag tycker om på världens resa och sen hade jag åkt hem och köpt en lägenhet. Mer än det vet jag inte, jag hade levt mitt liv precis som nu, men kanske lagt pengar på projekt som betyder något och gör skillnad.
Sjukaste stället du somnat på?
– Jag brukar inte bara somna på ställen faktiskt. Det tog mig många år innan jag till exempel kunde sova när jag pendlar. En gång när jag var liten var jag jättetrött, men jag fick inte lov att sova för mamma (för då hade jag inte somnat på kvällen), så jag minns hur jag förtvivlat försökte leta upp en plats att sova på i smyg. Mamma letade efter mig hur länge som helst tills hon till slut hittade mig sovande på två köksstolar under köksbordet, haha.
Jag och mamma.
Om du blev snuskigt rik och bara var tvungen att köpa en ponny, vad skulle den heta och varför? Motivera ordentligt!
– Den skulle ju lätt heta Dandelion. Ni som ser HIMYM fattar.
Vad är det bästa (och sämsta) som hänt dig under 2013 och har det varit ett bra eller dåligt år generellt? Och hur går det med uppsatsen?
– Bästa: Utan att låta klyschig var det bästa att jag träffade min pojkvän och att vi blev kära. Sämsta: Den enorma ångesten jag hade över att kanske inte få fortsätta min utbildning eftersom att jag inte klarat tillräckligt många poäng första terminen. Jag klarade det till slut, men jag var verkligen inte mig själv där ett tag. Usch, vad jobbigt det var. Annars har det har varit ett bra år generellt tycker jag. Jag har varit enormt deppig och euforiskt glad, men för det mesta har jag varit lycklig. En hög med känslor alltså = bra år. Uppsatsen går nog bra. Vi har endast slutsats/diskussion samt smågrejer kvar. Det ska nog bli klart relativt fort om vi ger oss fan på det en vecka innan inlämning.
0