Få saker är bättre än Ikea-mat. Kanske Ikea-dessert.
Obligatorisk hej-jag-sitter-i-bilen-och-är-svettig-och-ser-ut-att-ha-för-mörk-foundation-ego-bild.
På vägen hem bestämde vi oss för att ta en liten romantisk cheeseburgar-dejt vid hamnen. Den här gubben skrämde skiten ur David. ”Seriöst, nu har han stått helt still hur länge som helst”, sa han. Vi gick till slut fram och tittade och upptäckte att det var en staty.
0
Vårt lilla äventyr tog minsann lite längre än beräknat. David skulle hämta en baslåda som han köpt till bilen (av samma personer han köpte bilen av) mitt ute i ingenstans, så det är där jag har hängt. På landet.
Nu är jag i alla fall halvt döv då baslådan skulle provas och provas och provas på vägen hem. Vet inte om det bara är jag, men när jag lyssnar på hög bas känns det på något sätt som mega-hjärtslag och då blir jag lite rädd att mitt eget hjärta ska ”haka på” och liksom börja dunka i otakt.
Hoppas ni håller med nu, annars känns det lite pinsamt att jag delade med mig av det där.
0Då är vi off till Ikea. Jag hoppas på att hitta lampor. Hade varit skoj att kunna se i hallen även när det är kväll.
Mitt liv är så udda ibland. Jag kommer hem från mitt ganska vanliga jobb för att sedan skriva en artikel om en läppförstoring. En vanlig dag liksom.
Nu ska jag duscha innan vi ska iväg en runda till Ikea. Hej svett! Det är ju omöjligt att klä sig när man går ut vid 07.00 och kommer hem mitt på dagen. Jag fryser på vägen till jobbet och svettas på vägen hem oavsett vad jag gör.
Om ni har tråkigt kan ni tänka på att jag duschar sålänge. Vet att ni gillar sånt. Hörs snart.
Det är Annie på bilden och inte jag (daaah). Undrar hur många av er som såg bilden snabbt på Bloglovin och klickade in er här i extas för att se om jag slagit i huvudet eller något.
0Ja, men okej. Jag kommer till jobbet och hittar denna fina teckning på min plats. Moget. Very moget.
Jag tror att någon försöker säga mig något.
Jag får ofta frågan om vilka av mina egna blogginlägg jag tycker har varit roligast. Jag tycker oftast inte att jag är speciellt rolig, men jag har haft mina ögonblick genom åren och det känns nästan omöjligt att välja.
Ibland upptäcker jag dock mig själv sitta och skratta åt någon av inläggen nedan. Inget komplicerat. Bara humor.
0
David gillar udda butiker. Går vi förbi en konsig mataffär med varor vi aldrig någonsin sett tidigare kan han bli exalterad och vilja gå in och titta i flera timmar.
Igår gjorde jag korv & stroganoff och i sista minuten upptäcker jag att vi har nada ris hemma. ”Jag springer ut och köper”, säger David. Sedan kommer han hem med en konstig liten påse som han inhandlat på en liten bakgata. ”Vad är det där?”, frågar jag. ”Ris, tror jag”, svarar David.
Jag hade inte mycket till val än att tillaga påsens innehåll. Och nä. Jag tror inte att det var ris. Tjocka små gula klumpar, som efter lång koktid inte sugit åt sig något vatten alls. Smaken var en blandning mellan pasta och bröd.
10 meter till Ica, men ändå ska det experimenteras. Tror det är därför jag älskar honom så mycket.
0
