Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Några fakta om Egoina

… Jag har otroligt svårt för att komma ihåg hur olika bilar ser ut. Det har hänt flera gånger att jag varit på väg att sätta mig i fel bil när en kompis eller liknande ska hämta mig (en gång gjorde jag faktiskt det!). Därför memorerar jag oftast registreringsskylten.

… Svartvinbärssaft får mig att tänka på min farmor.

…Jag är totalt beroende av Facebookspelet ”Bricks breaking”, och om sanningen ska fram är jag inte särskilt bra på det heller.

…Jag hatar vanligtvis när en sminkös ska sminka mig. Igår är första gången jag blivit nöjd.

…Jag har aldrig varit rädd för (eller trott på för den delen) spöken förrän jag flyttat hemifrån. Några nätter nästan skakar jag i sängen innan jag ska sova, varje litet ljud får mig att hoppa till.

… När jag var liten stod jag och min dåvarandra bästis Mia utanför mitt hus och sålde juice som vi sa att vi gjort själva. I själva verket hade vi köpt juicen i affären.

…Jag är kär i Leif Loket Olsson och Zach Braff.

…Jag har inte ätit på Mcdonalds på flera månader. (Det är långt och har ingen som kör mig).

Godmorgon på er

Bloggen fungerade inte igårkväll, kanske lika bra då jag var helt död.

Nej, kära läsare, jag har inte vikt ut mig. Det är inte ett måste bara för att Bingo Rimér är i närheten. Kul att ni tror det dock. Det hade väl varit något. Jag tog bilder till ett reportage Veckorevyn har gjort. Resultatet får ni se när tidningen kommer ut. (31 mars!)

Tågresan hem igår är det värsta jag varit med om. Jag var dödligt trött och försökte sova, medan ett litet barn höll låda hela vägen. Först fick vi lyssna på något lamt barnprogram på datorn som barnets förälder släpat med. Hörlurar? Någon?

Sedan började barnet sjunga. Det var ingen söt litet barnröst, utan det var skrik-sjunga för fulla muggar. När man inte trodde att det kunde bli värre lät föräldern barnet springa runt i tågkupén och skrika. Verkligen skitkul. Jag funderade nästan på om det var värt konsekvenserna om jag bara hade tagit skitungen och slängt ut den genom fönstret.

Väl framme i Lund (var tvungen att göra ett tågbyte för att komma till Landskrona) blir jag plötsligt otrolig kissnödig (eller ”kissig” som vi säger här nere i Skåne). Självklart missade jag första tåget och fick sitta och gunga på en bänk i väntan på nästa. Nynnade för mig själv för att hålla kisset inne.

Nu är jag hemma, har sovit skrämmande länge och har fortfarande inte vågat tvätta av mig sminket. Jag har aldrig haft lösögonfransar tidigare och är rädd att hela ögat ska följa med när jag drar av dem.

Jag fick ett sms

”Där var en korean (heter det verkligen så? låter som en glass…) i alla fall han åkte skridskor i OS och så hette han ”Oh-no”. Undrar om det var föräldrarnas reaktion när han föddes?”

Arkiv