Jag hänger hos mamma en del nu eftersom min nuvarande kurs kräver att vi måste skriva ut papper var och varannan dag. Min skrivare fungerar inte (köp aldrig en trådlös skrivare, sämsta skitet ever) så jag lånar mammas.
Ni vet när man öppnar en ny flik på datorn, så kan man se vilka sidor som besöks mest. Såhär såg det ut på mammas dator:
WTF?
Har precis ätit låååång frukost och ingen tar den sista baconbiten. Svenskhet i sitt esse. Snart blir det en långpromenad i det fina vädret. Jag tror nog att min stackars kropp behöver lite D-vitamin.
Det var kul igår förresten. Sofie gav mig koden till sin telefon vilket hon kanske inte borde gjort:
Då blire fest. Puss och kram och hej.
Ha en fin lördag!
Moster, hennes man och min mamma var precis här och åt middag. Om en timme ska jag åka till Sofie för att fira henne och Linnea.
Fick bästa presenten:
Et lite stykke Norge.
Ni efterfrågade hiss och diss till krönikan som jag publicerade häromdagen. Er önskan är min lag. Typ.
Det är sol och det är fredag. Aaaaaah. Kan det blir bättre? Lyckokänsla gånger tvåtusen.
Praktikfallet gick bra förutom att det var dåligt upplagt och att det var svårt att komma till tals, kommer i princip få träningsvärk så länge jag hade min arm uppe, haha. Blir jag underkänd blir jag irriterad.
Sen blev det en fika och sen köpte jag presenter till Linnea och Sofie som har födelsedagsfest imorgon. Ska bli jättekul!
Nu ska jag städa och betala räkningar (jag har inte märkt att månaden tagit slut, kom på det nu. WTF? När hände det?) och sen ska jag hem till mamma och säga hej till mosters och hennes man som är på finbesök från Norge.
SEN ska jag ut och äta.
Bra fredag. Wipido.
Jag har fixat veckans krönikor och är snart, snart, snart klar med mitt underlag till praktikfallet imorgon. Sen ska jag till mamma och skriva ut det, sen ska jag öva lite och sen ska jag göra något jag inte gjort på hela veckan: andas.
Egentligen hade jag velat ha ett extrajobb relaterat till min utbildning vid sidan om skolan. Men jag vet inte hur jag ska hinna? ”Men du skriver ju lite krönikor och bloggar bara”, tänker ni kanske. Och det är inte bara. Halva min hjärnkapacitet går ibland åt att bara komma på vad krönikorna ska HANDLA om. Förstå mig inte fel. Jag älskar att skriva krönikor. Och att blogga. Men jag saknar det där att bara gå till ett jobb, göra vad man ska, komma hem och sedan slappna av – utan en miljon saker i huvudet och ångest inför nästa deadline. Jag är aldrig ledig.
Men jag ska inte klaga. Jag har det rätt bra ändå när jag tänker efter.
Böckerna kom till slut. Inte en sekund för tidigt!