Jag tänkte göra ett inlägg med random bilder jag samlat på mig i telefonen, men då det tydligen var så många citat tänkte jag att de kunde få ett eget inlägg först.
De 8 senaste text-bilderna i min telefon:
Men eller hur!!! Så många gånger jag har velat tuta, men har låtit bli för att jag inte vill vara otrevlig.
?
Hur smart!? Att jag inte kommit på detta.
??
Lättare sagt än gjort, men så vettigt. Att tro på att saker löser sig är 90% av lösningen på allt.
Så fint tycker jag. Skicka detta till en vän som mår dåligt och gör hens dag lite bättre ❤️
Men eller hur? Det är faktiskt bara själviskt att låta bli!!
Angående förra inlägget. Detta summerar ungefär allt jag känner. Tack för bra kommentarer och att ni delar med er av era historier förresten. Det var fin läsning ?
Min frukost växte i munnen och blev omöjlig att svälja när Nyhetsmorgon berättade att Ingvar Kamprad gått bort och tårarna slutade inte rinna när jag läste om Hannah Graafs hund. Jag har haft mycket dödsångest de senaste månaderna och allt som påminner om hur skört livet är får mig ur balans.
Vissa dagar känns allt meningslöst eftersom jag ändå kommer att dö och andra dagar föreställer jag mig olyckor och sjukdomar så skickligt att det nästan känns på riktigt. Vad är det för poäng med någonting när livet är så skört? Allt kan vända på ett ögonblick, varenda person kan tas från mig och i slutändan vet vi bara en sak säkert: vi kommer att dö.
Ibland har jag haft svårt att somna eftersom jag ser framför mig när min farmor dog. Jag var ju inte där och såg det, men min kusin har återberättat det. Jag vet inte varför jag ville att hon skulle berätta det för mig, men då kändes det viktigt att få veta varje detalj. Varenda moment, andetag och blick. Få vara med min farmor till slutet. Dela det med henne. Min faster sa att jag ska vara glad att jag inte var där eftersom det var ganska obehagligt. Men frågan är om det inte hade varit bättre. Bilden jag har i mitt huvud är nog värre än verkligheten.
Jag undrar om hon hade dödsångest. Om hon hade panik. Om hennes kropp gav upp, men hennes medvetande skrek nej. Jag undrar om det är sant det som de säger, att man till slut släpper taget. Att man gör det frivilligt. Att det känns okej. Är det så eller är det alltid bara ångest?
Veckans bästa: Att jag köpte en lägenhet såklart! Känslan när jag stod i lägenheten, öppnade fönstren, blickade ut och bara visste att jag snart skulle köpa den var obeskrivlig.
Veckans andedräkt: Fick chips i ett PR-utskick från Estrella. Goda, men alltså fyyy vilken äcklig andedräkt man fick av de där vitlökschipsen. En dag kom jag hem och undrade vad det var som luktade så konstigt. Jag trodde vi glömt en påse sopor någonstans eller något. Men nej. Det var bara F som ätit chips…
Veckans mysigaste: Allt bebismys. Åh. När en bebis ligger och sover på en är det som att hela världen stannar. Som terapi. Bättre än hundvalpar till och med. Önskar man kunde skaffa en bebis som alltid var en bebis.
Veckans besvikelse: Eftersom jag tar över lägenheten precis när vi tänkt åka på skidresa så blir det ingen resa för min del. Tråkigt, men det känns okej ändå som ni kanske förstår ; ))
Veckans lustigaste: Jag tittade på handbollsmatchen mellan Spanien och Sverige igår och plötsligt slog det mig att på avstånd såg Spanien ut som små dumlekolor som förflyttade sig på tvn. Gjorde en instastory om det och alla höll med.
Tänk att för en vecka sedan så vaknade jag och visste inte alls var jag skulle ta vägen framöver. ”Det löser sig”, intalade jag mig själv för att inte få panik. Och det gjorde det! Bara dagen efter var jag en lägenhet rikare. Jag trodde att jag skulle vakna med en overklighetskänsla denna vecka. Men sanningen är att det inte känns så overkligt. Det känns helt rimligt att jag ska bo där. Jag känner mig snarare typ…kär, pirrig och förväntansfull. Men mest tacksam för att saker faller på plats.
Denna vecka tänkte jag ta itu med allt tråkigt som jag inte vill lägga energi på när det närmar sig. Som att googla dammsugare, leta tv på Blocket och fixa med elavtal. Jag har varit osäker på om jag vill ha en tv eller inte. Jag tittar väldigt sällan på tv och har tänkt att det är en onödig pryl att lägga pengar på och inreda efter. Men jag tänker att det känns trevligt med en tv som bakgrundssällskap och exempelvis Nyhetsmorgon på helgmorgnar är ju väldigt mysigt. Så det får nog bli en tv ändå.
Annars har jag en helt vanlig vecka framför mig. Idag ska jag jobba ikapp lite, förbereda något blogginlägg, prata med banken, svara på mejl och sedan ska jag ner i stan och hämta mitt kontrakt på lägenheten : ))
Vilken selfiehelg alltså. Gick igenom min kamerarulle och blev trött på mig själv. Jag märker så tydligt när det det närmar sig pms. Helt plötsligt börjar jag ta fler selfies än vanligt, får en klump i magen av helt vanliga bilder på Instagram (??), oroar mig över absolut allt och får ett enormt shoppingsug. Jag blir osäker, tycker att jag är dålig, känner att jag inte duger och söker tydligen bekräftelse.
Men jag vet ju varför och igår kväll innan jag somnade försökte jag tala vett i mig själv.
Det är bara pms. Det är bara pms. Det är bara pms. Det är bara pms. Det är bara pms.
Men den där skavande känslan går ändå inte att bli av med. Så stört att hormoner kan påverka en så mycket och ännu mer stört att det ska vara såhär en gång i månaden. Det här med att vara kvinna alltså.
Min lördag startade här. Efter frukosten gick jag rakt ner till stan (omg på att jag kommer bo MITT I STAN om två månader!!) på jeansjakt. Eller inte så mycket jakt kanske då jag visste exakt vad jag skulle ha. Jag bor i princip i modellen Molly från Gina Tricot och behövde ett par nya.
När jag ändå var där passade jag på att prova lite blusar. Vad är grejen med Gina och blusar? Så många fina! Denna var ju så kul. Länk här.
Såg denna skylt och kände spontant att det där ”komsi komsi” gjorde att jag absolut inte vill gå in? Snacka om att göra en skylt creepy.
Sen åkte jag till Rydebäck för att hjälpa Linda att måla. Solen lyste i mitt ansikte och det kändes som vår! Man måste bara ignorera alla sorgliga nakna träd och sådär.
Men först blev det mc-lunch. Här ser ni min standardbeställning. Cheeseburgarmeny med tryffelmajo och apelsinjuice. Går aldrig fel.
Sen var det dags att måla. Har ont i hela kroppen nu, men så fint det blev. Dessutom är det bra att samla på sig gentjänster inför min kommande flytt. Man får ju inte vara dum ; ))
Precis just nu tittar jag på filmen Hall Pass på tv och ska äta marängsviss. I särklass den sämsta filmen jag sett på länge. Eller kanske någonsin. Men va ska man göra.
Det var min lördag! Hoppas er lördag är bra den med!
ÄNTLIGEN gjorde jag inträde på bostadsmarknaden! I senaste avsnittet av Veckans Smash berättar jag om hur det gick till när jag bestämde mig, och om den stundande flytten.
Vidare diskuterar vi sminkets varande eller inte varande. Jag älskar smink medan Moa helst hade sluppit. Vad är förresten en ”riktig kvinna”? Vad är en ”stark kvinna”? Och hur får man egentligen en ”strandkropp”? Många begrepp att fundera över.
Sedan pratar Moa en seans hon var på i veckan. Blev det någon kontakt med andra sidan? Tydligen har ett medium siat om mig??
Och vem är den där Lord Sandwich?
Det och mycket mer i Veckans Smash! Gilla oss gärna på Facebook!
