Rekommenderade inlägg

Krönika #5 i Veckorevyn

Såhär ser min krönika ut i nyaste numret av Veckorevyn. Spring och köp! Vackra, vackra Molly Sandén är på framsidan.

 

Orkar inte censurera. Ni som inte vill veta mitt namn: läs inte den fetstilta texten längst ner. (Skriver såhär så att jag slipper få femtio kommentarer om det).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

Hur man skriver en krönika

Jag får mail nästan dagligen av er där ni undrar hur man skriver en krönika. Några av er ska skriva en krönika i skolan, andra är sugna på att försöka skicka in sina texter till en tidning. (HÄR har jag skrivit kort om hur man kan gå tillväga för att bli krönikör).


Jag vill påpeka att jag faktiskt inte vet hur en krönika ska skrivas, egentligen. Alltså hur “reglerna” ser ut. Jag har heller ingen journalistisk utbildning. Så att ni vet det. Ta inte mina tips som skrivna i sten.

 

Hur man skriver en krönika:

 

Ett aktuellt ämne. Hitta ett aktuellt ämne att skriva om, eller skriv om en situation eller upplevelse. En krönika är ingen faktatext om Franska revolutionen till exempel.

 

Eget språk. Använd gärna ett eget språk. Man borde dock känna till reglerna för att bryta dem. Jag tycker att talspråk är att föredra, det gör texten mer levande.

 

Rubrik. Vissa tidningar vill sätta rubrik själva. Annars ska rubriken tydligt visa vad krönikan handlar om, eller kanske ge en ny dimension till texten.

 

Roa läsaren. En krönika ska vara lättläst. Den kan vara underhållande, provocerande eller intressant. Var inte rädd för att ha åsikter.

 

Var personlig. Använd dig av personliga erfarenheter och bjud på dig själv.

 

 

En typisk mall för en krönika:

 

Inledning
En liten bakgrund till ämnet, ett citat, eller kanske bara börja pangbom, ex: “Jag står i kön till kassan på Ica”.

 

Brödtext

Krönikans största del. Själva texten.

 

Avslutning
Sammanfattning av krönikans innehåll och/eller gärna en slutsats som knyter ihop inledningen.

 

 

Jag har skrivit krönikor i snart tre år och skriver just nu för City och Veckorevyn. Det är inte alltid kul, det är svårt att komma på ett ämne bara sådär och man är inte alltid inspirerad inför sina deadlines. Men av erfarenhet är det då bäst att skriva om en liten sak och göra det personligt än att ta sig alldeles för mycket vatten över huvudet. Man blir inte alltid skitnöjd med sin text, men så är det när man ständigt tvingas vara kreativ.

 

Ibland blir man missförstådd, och ibland blir man hatad. Det hör till. Men glöm inte: en krönika som väcker känslor, åsikter och reaktioner är en bra krönika.

 

Lycka till! Kör hårt!

 

 

35 gillar

Arkiv