– Vi ska boka resa men kommer inte till själva bokningen eftersom vi vill allt och ingenting. Vi väljer mellan typ fem olika länder och olika typer av resmål. Lyxproblem, men måste det finnas så mycket? Allt kommer ju sälja slut innan vi bestämt oss. Beslutsångest deluxe.
– Igår kväll såg vi en skräckfilm. Jag blev övertalad, hatar egentligen skräckfilmer, jag tycker det är obehagligt och kan inte somna efteråt. Vi är så olika där. F gillar läskiga filmer, jag däremot gillar podcasts om mord och dokumentärer om hemska saker, men det klarar inte han av. Jag förstår inte hur det går ihop? Jag klarar inte av det när det är på låtsas, men när det hänt på riktigt blir jag fascinerad och han är tvärtom. Filmen var dock jättebra. Det finns två uppföljare också, ska se alla filmerna och tipsa er sen om de är bra.
– Min favoritlåt just nu är ”Duele el corazon” med Enrique Iglesias. Random, jag vet. Men den känns så somrig, blir glad av den. MEN. Alltså nu är mina kunskaper i spanska begränsade, men vad i hela världen sjunger han egentligen i första meningen??? Jag kan bara vissa ord och har reagerat på den meningen länge nu. Solo en tu boca, yo quiero acabar = bara i din mun vill jag….vadå? Har googlat, men någon måste nog förklara för mig. Google translate säger ”endast i munnen, jag vill avsluta”. Låter supersnuskigt. Inget fel med det kanske, men det var ju inte vad jag förväntade mig att han sjöng om. Haha.
Min aptit har inga gränser idag. Ni skulle sett mig på kontoret. Först åt jag ett halvt paket riskakor, sen åt jag två chokladbollar (jag hittade dem i kylen och tog för mig Ida, du är på semester, så tänker det är okej, hehe), fem koppar te, sen en chokladpudding (eller proteinpudding heter det väl, jag tränar inte direkt, men det smakar som chokladpudding och känns nyttigare), sen lunch (pastarester från igår), sen två nektariner, ett paket Läkerol osv osv.
Jag vet inte om det är för att jag blir och uttråkad rastlös av att vara ensam på kontoret, eller om det är för att jag är så stressad över olika saker. Nog mest det sistnämnda. Aja. Snart semester.
Min chef har gjort så fint med färgvalen i våra nya lokaler. Det är turkost, grönt, lila och orange på de olika väggarna. Man blir så glad.
Förra veckan satt jag på jobbet och tittade på lite saker vi funderar på att beställa in och såg ett jättegulligt halsband från Edblad som jag snapchattade. Vad tror ni låg i paketet i lördags? Jo, just det halsbandet! Jag trodde inte ens det gick att köpa än, men tydligen <3
Det är i silver och är jättejättelitet. Väldigt diskret och passar till allt. Man kan välja mellan två ”längder” och om jag har halsbandet på det innersta hålet ligger hjärtat nästan i halsgropen, tycker det är så gulligt.
Tack love. Du är bäst! Inte bara för att jag blir crazybortskämd med en låtsasfödelsedag bara sådär, men för att du får mig att känna mig uppskattad och älskad varje dag.
Lagade en av mina vet-inte-vad-vi-ska-äta-idag-rätter idag. Kräftpasta inspirerad av en av rätterna jag fick en gång i Linas matkasse faktiskt. Det bästa när man äter pasta, enligt mig, är:
1) Att ha sallad till (helst ruccola eller babyspenat), älskar när det blir lite tuggmotstånd
2) Att ha nymalen svartpeppar på när man äter.
3) Att pastasåsen har en bas av olivolja och vitlök (seriöst, börja där och så kan man göra vad som helst).
4) Att maxa med massa örter. Vi har alltid frysen fylld med örter (finns att köpa i små förpackningar, färdighackade och allt) och använder det till nästan allt. Så gott!
Nog om mat. Vet ni vad vi gjorde idag? Vi var på visning! En stor fin trea på bästa läget. Det är ett renoveringsobjekt, men jag tror den kan bli hur bra som helst. Vi ska diskutera det hela och sen får vi se om vi lägger bud. Spännande! Wiiie.
Jag förstod inte alls att F hade tänkt att vi skulle fira så mycket igår. Visst, vi firade ett halvår officiellt och det är ju gulligt. Men jag tänkte inte på det mer än så. Men vilken dag han hade styrt upp! Det roliga är att det kändes som att det var jag som blev firad, och inte vi. Det kändes som min födelsedag eller något. Vid ett tillfälle, när vi satt på restaurang, sa han till och med det. ”Välj vad du vill älskling, det är du som fyller år. Eller oj. Ehhhh. Nej, det gör du ju inte”. Haha.
Vår halvårsdag i bilder:
Först anade jag ingenting och trodde bara vi skulle ut och köra lite. Försöker hitta knepiga korsningar och sånt. Jag har nämligen bokat uppkörning i Helsingborg, vilket känns lite läskigt eftersom jag hellre hade kört upp i min hemstad. Men ALLA tider är uppbokade där, det finns inget att boka, så det får bära eller brista. Men kan man köra så kan man köra, eller? Oavsett om man känner till gatorna eller inte. Säg något tröstande, pliz : (( Det är galet hur långa väntetider det är på allt förresten. Jag tänkte att ”det bara är att boka”, men nej, man måste vänta minst två månader på allt. Men för att återgå till historien: Vi fick akut blodsockerfall och vi svängde inom BK. Nio nuggets för femton kronor är bästa grejen ever.
Sen sa F att jag skulle köra ner till stan. ”Jag ska in och köpa biobiljetter och under tiden så bokar du bord på en restaurang du vill äta på”. Sagt och gjort.
Det blev bio på en gång och vi gick och köpte godis. Ser ni att han har på sig tröjan han fick av mig? Så fin i den! <3 Älskar att gå på bio mitt på dagen förresten. Det borde man göra oftare.
Det blev denna film! Så glad eftersom jag verkligen velat se den. Jag hade gärna velat diskutera den med er eftersom jag har mycket att säga, men ska inte spoila något för någon. Den var sorglig och mysig och bra film att hålla handen till i alla fall. Men alltså tjejen som hade huvudrollen fick min hjärna att gå på högvarv. Kunde inte komma på var jag kände igen henne från! Så himla roligt när jag kom på det.
Efter bion åkte vi och parkerade bilen halvvägs hemma och gick tillbaka till stan för att gå på restaurang.
Jag hade valt Maria Tapas. Mest för att jag var dödligt sugen på deras rosésangria…
…och tapas såklart. Det bästa som finns!
F tyckte att vi skulle skippa dessert och gå hem istället när vi ätit upp. På vägen hem hämtade vi godiset som var kvar efter bion som vi glömt i bilen. Mycket viktigt. Hehe.
Jag gick på toaletten och när jag kom ut förstod jag varför han ville att vi skulle gå hem. Alltså <3 <3
F berättade efter att vi blivit ihop att han egentligen hade tänkt bjuda mig på champagne på tredje dejten (första dejten hemma, han hade bakat en kaka), men hade låtit bli i sista sekund och jag svarade att det verkligen var TUR att han inte gjorde det. Det hade varit så överdrivet och hade skrämt iväg mig. Han tänkte dock inte på det som överdrivet utan tänkte bara att han var intresserad och ville göra allt. Vad tycker ni? Jag har dock tänkt någon gång efter att han nämnde det att ”champagne-ansträngningen” gärna får komma någon gång ändå. Haha. Igår blev dagen.
Dessutom fick jag en present!! Om jag hade dåligt samvete som inte hade en present till honom? Eh ja! :'( Vad jag fick får ni se i ett annat inlägg.
Efterrätten var en chokladfondant som var helt perfekt! Skulle lägga upp en film på snapchat när jag delade med skeden så att chokladen rann ut, men det blev inte så graciöst som jag tänkt mig, hehe.
Sen drack vi upp champagnen, lyssnade på musik och pussades. Klart slut på bästa lördagen! <3 Vill fira halvår/ha fejkfödelsedag varje dag.
Vi firar officiellt ett halvår idag. Egentligen vet jag inte om det är töntigt att sätta datum på när man blir ihop när man är närmare 30? Men jag tycker det är lite gulligt. Dessutom ville vi ha ett bra datum. Eller vi och vi, HAN ville ha ett bra datum. Jag tänkte inte på det och var mest irriterad då för sex månader sedan. Gick och klagade till Ida och tyckte att han var seg. ”Vi bor ju nästan tillsammans och vi är inte ihop??!”. Varje gång jag tog upp ämnet lite försiktigt och oskyldigt med honom så undvek han bara samtalet och min irritation växte. Haha.
Vad jag inte visste var att han letade efter ett bra datum. Han hade tydligen missat massor av bra datum redan, av misstag, och var tvungen att vänta längre och längre. Den 16 januari 2016 klockan 16.01 fick jag ett sms. ”Jag behöver prata med dig”, stod det. Jag tänkte att ”nu är det nog något allvarligt och är han dum i huvudet som sms:ar när vi befinner oss i samma lägenhet? Varför kommer han inte bara och pratar med mig? VAD HÄNDER?”. Jag gick ut från sovrummet i hallen där han stod och så frågade han om jag ville bli ihop med honom. Så töntigt och så gulligt <3
Det stod rosor på bordet i köket i morse <3 Nej, jag sa inget om att han ställt dem i en vattenkaraff och inte en vas. Jo, okej, det sa jag. Men med kärlek.
Var förresten tvungen att retas lite och frågade honom om han vet vad nio rosor betyder (det är nio stycken, men syns inte på bilden). ”Nej?”, undrade han. ”Mitt svar är i alla fall ja”. ”Va??? Vadå? Vad betyder det??”. Hehe.
Det betyder alltså bara ”jag vill vara ensam med dig” och var inte ett misstagsfrieri. Vita rosor betyder dessutom ”jag älskar din själ”, om ni undrade. /Blomsterspråknörden.
Vi firade den franska nationaldagen här hemma igår för fullt och jag hade tänkt göra ett inlägg om det, men det tar emot. Jag kan inte riktigt visa upp glada bilder på vår kväll med franska trerätters och vin som ingenting. Det känns bara fel.
Jag pluggade halva natten och var så inne i mitt eget att jag inte förstod vad som hänt förrän idag förmiddag. Det är så läskigt och blir så påtagligt eftersom vi var där så nyligen. Fruktansvärt. När tar allt det hemska slut? Jag vill inte behöva vara rädd, känna mig misstänksam om någon beter sig underligt, vara orolig när jag är på centralen, få panik om jag ser en ensam väska, eller undra om flygplan flyger för lågt. Och då lever jag inte ens i det. Folk lever i denna rädsla i länder där det faktiskt händer. Det är så svårt att föreställa sig, att ta in, när det är långt bort. Man försöker, men kan inte helt greppa. Men så kommer det till platser jag varit på, som Utöya eller nu i Nice, och det blir så verkligt. Barn dödas. Människor förlorar sina älskade och utsätts för fruktansvärda trauma. Vad säger man ens? Mitt hjärta går sönder. Alla mina tankar går till de berörda <3
