– Det bästa är att man kan använda så fina och mysiga kläder. Dessutom behöver man inte bli lurad av vädret eller så kallad ”svensk sommar” där man tar på sig shorts men fryser ihjäl. Andra bra saker: te, doftljus, vetevärmare, filt, mysa, ej behöva vara på stranden, grytor, okej att vara inomhus.
Vad är det sämsta med hösten?
Det sämsta är att det är så extremt mycket att göra. Vad gäller jobb (och skola) är det nu året startar och inte i januari. Sen självklart är det sämsta att det är kallt också. Och blåsigt och regnigt. Men det är det alltid.
Hur ser din höstoutfit ut?
– More is more. Jag fryser alltid, så helst tröja, kofta och halsduk. Allt på en gång!
Vad har du på TO-DO listan just nu?
– Vad har jag inte på den listan? Den är mitt största ångestmoment alltid. Men prio är att hitta någon som kan ta hand om min bokföring. PANIK på att jag inte gjort det än.
Vad är den höstigaste maträtten?
– Soppa eller något med svamp såklart.
Ska du resa någonstans i höst?
– Nej tyvärr. Kanske till Norge om jag hittar en lucka någonstans, men det ser inte ljust ut.
Hur förbereder du dig inför vintern?
– Ska ta tag i det här med vinterjacka. 2016 är året då jag skaffar mig en! Det är inte hållbart att frysa varje vinter.
Denna dag har i stort sett handlat om hår känns det som. Jag orkade inte duscha igår (ok, råkade visst nätshoppa lite och sen blev klockan för mycket) och var i stort behov att av tvätta håret, så för första gången sedan jag började jobba fick jag åka till jobbet med blött hår. Jag har nog aldrig fått så många komplimanger för mitt hår? Eller min chef sa ”jaha, jag visste inte att vi skulle ha stort lockigt hår idag”, vet inte om det är komplimang eller inte. Haha.
Mitt hår blir ganska bra av att lufttorka, det ska jag erkänna. Det är när jag sover på det som det blir kaos. (Eller när jag borstar det) (och verkligen när jag fönar det…). Hade dock varit finare om det inte var blonderat eftersom det blir så fluffigt för att håret är slitet. Men man kan inte få allt.
Men i alla fall. Ida hade också en annorlunda frisyr idag. Jag ville säga till henne att det var fint och trendigt, men råkade använda mig av ordet ”man bun”. Varför gör jag det?! Gjorde samma sak när Sara hade håret så också.
Det värsta var att jag sa något om Legolas också. Varför inte bara säga att det är fint. Punkt.
För att misstag är kul. Att läsa om i alla fall, hehe.
1) För någon vecka sedan lyckades jag med bedriften att ta på mig mina trosor bak-och-fram. Alltså hur lyckas man ens? Vi pratar inte ”mormorstrosor”, för då vore det noll procent konstigt, utan det var stringtrosor (det var inte supertangastring dock, utan typ hipstertrosor med string). Jag tyckte att trosorna satt obekvämt, men tänkte inte så mycket på det utan inbillade mig att de var lite små eller satt fel. Men sen upptäckte jag mitt misstag när jag gick på toaletten. Det var dessutom en offentlig toalett, så där stod jag och fick strippa av mig skor, byxor och allt för att vända trosorna.
2) Och inte nog med det. Bara någon dag efter tog jag på mig trosor ut-och-in. Det är ju dock mycket bättre. But still, vad håller jag på med när jag klär på mig?
3) Upptäckte när jag skulle äta lunch på jobbet att jag glömt ta med mig salladen som istället snällt stod kvar i kylen hemma. Det kanske vore lugnt om det inte vore så att tanken var att jag skulle äta just SALLAD. Alltså hade jag endast lyckats få med mig tillbehöret i form av små kycklingbitar. Var ganska hungrig den dagen ja.
4) Skulle handla mat på centralen, men när jag kommer fram till kassan och ska betala upptäcker jag att jag inte har mitt kort med mig (hatar när man har en annan väska på helgen och lägger kortet där och sedan glömmer ta med det till jobbet) (varje himla gång!) så jag fick helt enkelt säga att jag tydligen inte hade några pengar, be om ursäkt och gå därifrån. So far so good. Men! Det var en plocksallad!! Jag vet inte om hon lade tillbaka ingredienserna eller vaskade hela, skämdes för mycket för att titta. Det som var ännu värre var att jag hittade en 200-lapp (som jag typ fick googla för att säkerhetställa om den var svensk) (så förvirrad över de nya sedlarna) i min plånbok sen! Så onödigt! Vågade dock inte gå dit igen utan gick till ett annat ställe.
Jag vet inte vad det är för fel på mig, men jag verkligen längtar efter höst! Det är 20+ om dagarna, men jag blir nästan irriterad. Jag har ställt in mig på att det ska bli kallt nu, så sluta förvirra! Ni hade er chans för en månad sedan men då struntade ni i det! Nu vill jag dricka te och tända ljus. (Jag pratar med vädret alltså). Som varje höst blir jag sååå sugen på att shoppa. Vill ha nya kläder, skor och jackor. Tänk polokrage, mysiga tröjor, koftor, halsdukar, boots. Vill haaaaaaaaaa.
Såg att NA-KD har 20% rabatt på allt (utom rea) i september, ange koden ADVIRAL20 om ni vill ta del av den. Här är mina favoriter om man får lov att fönstershoppa lite:
Jag hade ju tänkt att jag skulle kunna köra bil vid det här laget, meeeen det är ju rätt nice att kunna läsa också om vi nu ska *tänka positivt*. Speciellt eftersom jag fick Amy Schumers bok igår. Posten kom och knackade på dörren med den. Det fanns ingen lapp eller någonting i paketet, men jag antar att jag får den i egenskap av bloggerska. Tackar så mycket! Den fick hänga med på tåget. Har precis börjat läsa och känner såååå igen mig i hennes beskrivning av att vara introvert. Det var som att hon beskrev mig, hade inte kunnat skriva det bättre själv.
Blev så glad för boken. Ni har väl sett klippet från hennes stand up i Stockholm där hon fullständigt äger en idiot i publiken som tyckte att hon skulle ”visa pattarna”? Hon är min idol nu. Älskar att hon visste precis vad som hon skulle säga. En annan (jag!) kommer alltid på allt det smarta jag skulle sagt i efterhand och får ha en arg påhittad diskussion i duschen.
Alltså åh, tack för era kommentarer! Jag läser varenda en och det hjälper sååå mycket ska ni veta. Alla era historier, tips och pepp får mig att må så mycket bättre (och säkert andra i samma sits också). Jag är så fantastiskt bortskämd som har er, ni är bättre än vilket forum och vilken googling som helst. TACK för att ni finns här, att ni vill läsa, att ni bryr er och att ni till och med tar er tiden att skriva! <3
Det är strålande väder i Helsingborg idag och F har gjort allt för att försöka få med mig ut. ”Du kommer må bättre med lite frisk luft”, ”vi kan ha picknick”, ”vi kan fånga Pokémons”, ”vi kan äta middag på uteservering”. Men jag vill helst att det inte alls ska vara fint väder idag, helst kan solen gå ner och så kan det snöa eller något. Vill bara sitta i ett mörkt rum och vänta på imorgon. Haha, jag inser att det låter som att detta är det värsta som hänt mig och så är det absolut inte. Men det är så bittert när man föreställt sig hur denna dag skulle gå (för man måste ju vara positiv, visualisera segern och blablabla) och så blev det inte alls så.
I alla fall. Igår tog jag resten av ingredienserna som var kvar och rörde ihop en ny batch chokladbollar. Det blev HELT PERFEKTA denna gång!!! Jag följde receptet förutom dessa ändringar:
1) Jag hade i två matskedar kaffe och två matskedar mjölk (i brist på grädde).
2) Jag mixade havregrynen ännu mer än jag gjorde förra gången, den såg ut som mjöl när jag var klar.
3) Jag lät smeten stå i kylskåpet flera timmar vilket gjorde att den var superlätt att rulla sen.
4) Jag förbättrade också hela Nutella-proceduren genom att helt enkelt frysa i Nutellan i formar, sedan skar jag lagom stora tärningar. Jag kom förresten på att det enklaste kanske vore att smälta Nutellan och sedan hälla upp den i isbitsformar och frysa in, men våra isbitsformar var väldigt stora och jag kände inte för att göra gigantiska chokladbollar tro det eller ej. Men det kan vara ett tips till er!
5) Men den bästa idén var nog ändå att jag provade att doppa hälften av dem i choklad. Ahhh så gott!
Chokladbollarna till vänster är chokladdoppade.
Jag skriver allt det är i jag-form, men F har faktiskt gjort en chokladboll också. Ser ni vilken…..? Haha. Den är säkert godast <3 Lite bränd choklad har ingen dött av :’)
Jag tänkte att det skulle vara så kul att idag, från ingenstans, berätta att jag tagit körkort. Men så blev det inte. Jag är så ledsen och besviken på mig själv och så irriterad över att det nu är två månader (+ teoriskiten igen) tills jag kan göra det igen. Jag ville ju vara klar nu! Det är så på tiden.
Det är inte första gången jag misslyckas. Jag vet inte vad som händer med mig, jag är redo och jag kan. Men när jag ska köra upp blir jag så nervös att jag inte ens kan tänka klart och det enda jag vill är att göra allt rätt vilket gör att jag gör knäppa saker som att stanna vid väjningsplikt (och en gående som hade rött?!?) fast det inte behövs, ta fel körfält i cirkulationsplatser osv.
Uppkörningsmänniskan säger att jag måste hem och bättra mitt självförtroende, att det är okej om det blir fel, att jag måste ta för mig. Ja, för det är ju verkligen en självförtroendeboost att faila. Vissa människor blir sporrade av att misslyckas, men för mig verkar det vara tvärtom. När någon har sagt att jag inte var bra nog för att få körkort, så jag identifierar mig med det och känner mig sämre på att köra bil än innan jag körde upp. Vilket jag egentligen vet inte är logiskt, men det är så det känns. Jag var nästan bättre på att köra bil innan jag kunde alla regler och vad som gäller i olika lägen. Nu vet jag inte vad jag håller på med. Vill bara göra allt rätt, men gör fel och förstår inte varför. Om inte någon kan fixa så att man kan installera en kamera i sin bil när man övningskör hemma som de kan titta på och se att jag faktiskt kan egentligen vet jag inte hur jag någonsin ska klara det. Kan inte hantera pressen.
Jag är sämst och jag är besviken och så ledsen på mig själv för att jag är sämst. Jag berättar det här bara för att ni ska veta varför jag inte är här. Orkar inte. Noll inspiration till någonting. Jag vill bara ligga i soffan, äta godis och gråta. Så det ska jag nu. Puss!
