När jag vaknade idag var svullnaden typ borta. Haha så typiskt! Det var dock lika bra att gå dit ändå, dessutom kunde jag inte avboka så sent. Men så pinsamt, nu tror säkert tandläkaren att jag är värsta gnällfisen för ingenting…
Passade på att limma fast min tandställningstråd som såklart har lossnat igen också när jag ändå var där. Det gjorde den typ dagen efter förra gången jag fixade den och jag har inte orkat ta tag i det, men nu sitter den fast igen och jag kan äta annat än mjuka saker utan problem. Woho! Mina tänder alltså… Känns som att det är något hela tiden? Förstår inte helt hur jag kan vara i den lägsta gruppen vad gäller försäkringen? Superbra för mig såklart, men ändå. Jag har förresten funderat på det här med tandvård. Det är ju helt sjukt att det inte fungerar som med sjukvården, att man måste betala ur egen ficka. Det är ju jättedyrt med tandvård om man inte har försäkring. Hur gör en människa som inte har råd om hen får akuta tandproblem? Jag undrar på riktigt? En utgift på 10.000 kronor bara sådär är det långt ifrån alla som klarar av. Får man det gratis om man är arbetslös? Blir det avbetalning, eller hur funkar det?
Jag diskuterade detta med en vän som sa att tandvården måste fungera så eftersom skötsel av tänderna är upp till var och en och att man kan påverka det mycket själv. Det finns väl en poäng där, men så är det ju med kroppen också. Ska vi tänka så kan vi inte hjälpa människor som röker, dricker och lever på skräp. Det är ju inte rimligt. Dessutom kan mycket vara genetiskt och otur även om man sköter sina tänder. Man kan vara exemplarisk, men ändå behöva hjälp med tänderna. Ska det verkligen vara en klassfråga att få ha hela och fungerande tänder? Om någon har en bra förklaring till varför är det så får ni gärna berätta.
Hade en halvtimme att slå ihjäl när jag väntade på tåget för att åka till jobbet vilket ju var jättejättesynd för då hade jag tid att fika.
Hade sovmorgon idag och kände mig sådär utvilad, snygg och *fräsch*. Men det är gaaaanska mycket snyggfiltret på Snapchats förtjänst också. Heh.
Köpte med mig sallad med rödbetor, äpple och lax bland annat och åt på lunchen. Jättegod!! Det var en ny smak. Kul, jag är så trött på de andra.
Vi säljer påskägg på jobbet och vissa godisbitar får inte vara med och ställs ut i lunchrummet, så då får man lov att ta dem (hehehe jag vet, synd va). Men tog bilden för att visa att jag nu kan bita som en normal människa. Lättnaden! På grund av tandställningstråden (den har varit lös och det har gått att rucka på den vilket har gjort att det har spänt om jag använt framtänderna, not så nice) så har jag inte kunnat bita av saker. Så kul när jag och min kille har köpt godis, så har jag inte kunnat bita av de stora bitarna så har han fått hjälpa mig och mata mig som en fågelunge. Nu slipper han det. Haha.
Haha, alltså ibland orkar jag inte med mig själv. Skånetrafiken delade ut små choklad-påskägg på centralen och jag tog några och stoppade i fickan. Vet inte helt varför jag tog emot dem då jag inte ens tycker de äggen är speciellt goda, men tänkte det är bra att ha om sötsuget slår till och sådär.
Sen glömde jag bort det, åkte det segaste tåget ever hem, gick av tåget och när jag skulle ta telefonen i fickan blev handen kletig? Jag förstod ingenting. Tittade på min hand och den var brun!!! Förstod fortfarande ingenting, fick panik och luktade motvilligt på handen (var rädd att det var typ bajs eller något), upptäckte att det var choklad och förstod genast varför. Det var choklad i hela fickan! På mitt busskort, på nycklarna, på mynten, bankkortet och kvitton. Kladdigt och varmt. Jag ville inte blippa ett chokladdränkt busskort, så jag gick hela vägen hem. När jag kom fram till dörren och skulle låsa upp hade chokladen stelnat och såklart bland annat satt sig just runt nyckeln jag behövde:
Ser kanske inte så farligt ut, men det var verkligen svårt att få bort det. Till slut fick jag bort det mesta av chokladen, men tror nog det är lite rester i nyckelhålet…haha.
Jaja. Jag lyckades avvärja hela chokladsituationen och har nu tvättat min jackficka. Det är dock svårt att få bort allt från telefonens högtalare och inuti volymknappen. Dessutom verkar det som att den tagit lite skada. När jag skulle ringa släcktes inte skärmen automatiskt så jag råkade komma till mute-knappen och så när jag pratade. Sjukt frustrerande. Telefonen luktar choklad i alla fall, det är väl trevligt… Tur att det var min telefon och inte jobbets, haha. Japp. Det är cirka det mest spännande som hänt mig idag. Seriöst? Vad är det för sjukt låg smältpunkt choklad-påskägg har egentligen?
Nu ska jag sova och imorgon bitti ska jag till tandläkaren. Tanden känns faktiskt bättre nu, men lika bra att åka dit ändå tänker jag. Natti <3
Hej! Du som hållt på med tinder kan du kanske ge mig ett tips? Skaffade det rätt nyligen då jag kommit ur ett tidigare långt förhållande. Vet inte riktigt vad mitt syfte var, mer att prata litr med nytt folk och försöka glömma exet. Men nu har jag pratat med en kille i några veckor, jättetrevlig då vi träffades förra veckan. Var kul så vi tog en öl i helgen med och en middag ute igår. Men problemet är att igår kysstes vi när vi skiljdes åt och det känns fel. Dels för att jag inte vet om jag gillar honom på det sättet men också för att ( förlåt låter väldigt elakt detta) han var värdelös på att kyssas så kändes hemskt. Så jag hoppas att han inte kommer fråga om att ses mer, men om han gör det vet jag inte hur jag ska säga nej på ett snällt sätt. Blev så fel iom att vi kysstes, känns som jsg råkat lura honom och aldrig min mening då han är jättetrevlig annars.
Har du nåt tips hur man säger tack men nej tack efter tre dejter?
– Jag förstår ditt dilemma. Men bara för att reda ut en sak: trots att man kysser någon/ inte kysser någon/ ligger med någon eller vad som helst så är man absolut inte ”skyldig” något mer. Man får lov att ångra sig. Man får lov att inte vara intresserad och tvärtom. Känn inte att du lurar honom! Så länge du varit uppriktig med dina avsikter är allt frid och fröjd. Det är dock väldigt jobbigt när den ena känner något och den andra inte. Men så är det ibland tyvärr. Var ärlig och säg som det är helt enkelt. Världen behöver fler som gör det! 🙂
Hahah alltså din längd gör mig så himla förbryllad. Jag är också 163 cm och aldrig känt mig kort eller ens fått höra att jag är kort. Medellängden för svenska kvinnor är 164,6 (wikipedia heheh) så det är ju inte då du (eller jag) avviker från normen och ändå säger du att du är kort.
Men alltså eller hur!! Jag är 164 cm. Så jag ÄR normen då. Haha! Förstår inte varför folk säger att jag är kort? Folk kanske generellt är längre i Skåne eller något…
Hej världens bästa egoina! Jag är en nybliven singel på 22 år och när jag tänker på att hitta någon ny så skrämmer det mig. Jag har funderat på just hur man träffar någon ny och det är ju inte så ofta man stöter på någon ny kille varje dag. När jag tänker på att ladda ner tinder får jag panik. Det känns skämmigt att vara med på tinder och jag är ”rädd” att andra jag känner ska se att jag är medlem på tinder. Jag vet inte varför jag känner såhär eller varför jag anser att det är skämmigt. Min ena tjejkompis har träffar sin pojkvän genom tinder och det har ju även du. Behöver bara lite hjälp känner jag haha. Kram från en förvirrad och skamsen tjej
– De som ser dig på Tinder har ju själva Tinder, så koppla bort det-är-pinsamt-tankarna. Ni sitter i samma båt liksom. Dessutom känns Tinder så himla vanligt nu? Nästan lika vanligt som att ha Facebook (om man är singel då). Om det skrämmer dig med att träffa någon ny så gör inte det helt enkelt. Det är ingen stress! Känner du för att träffa/prata med nya människor kan du göra det helt kravlöst också. Kanske känns enklare om du inte har världens press på dig? Bara lev lite. Saker löser sig <3
Hej Regina!
Jag läser väldigt ofta, men jag kommenterar alldeles för sällan. Jag ser hur du hela tiden ger råd, särskilt gällande förhållanden och relationer och nu har jag hamnat i en situation som jag inte får något vettigt ut av alls. Tänkte att om jag kanske kan få lite tips från en utomstående för att få lite perspektiv på det hela så kanske det löser sig.. eller iallafall blir lite lättare. Jag är i ett förhållande sen 5 år tillbaka, vi träffades redan i gymnasiet och har hängt ihop ett bra tag. Jag älskar min kille, han är min bästa vän och en stor trygghet för mig. Sen händer detta: jag presenteras för en bekant/”polare” till honom och blir helt… förälskad(?). Den här ”polaren” är inte någon jag vill vara i ett förhållande med utan det jag ser hos honom är vad jag tror bara är ytligt och fysiskt, jag hoppas att det bara är en crush som går över snart (har obviously sett för mycket på vänner, tänker när rachel blir ”kär” i joey”). Samtidigt får det mig att tvivla på mitt förhållande, borde man få såna här crushar om man är i ett bra förhållande? Jag är så förvirrad och funderar på om jag borde bryta upp medan jag ändå är otroligt rädd för att bryta upp eftersom den här killen är någon jag ser en framtid tillsammans med. Vill på ett sätt bara ha ett break för att utforska det jag missat under åren vi har varit tillsammans, men att ha ett break känns så orättvist mot honom? typ ”jag kommer tillbaka om ett tag”, jag är inte alls sådan som person och känner mig som en hemsk människa som har dessa tankar. Särskilt när han är så bra för mig. Förstår du något av det jag skrivit? tack för en bra blogg! kram
– Nu är jag ingen expert på området, men jag tror att det här med crushar är helt normalt. Eller jag tänker att det inte är konstigt om det händer. Bara för att man är i en relation slutar man inte att vara människa liksom, man kan inte hjälpa det. MEN det viktiga är att inte ge efter, inte sätta sig själv i situationer som är fel eller där det blir svårt att stå emot. Börja inte snapchatta med din crush, jobba inte över med din crush, ha inte filmkväll med din crush osv. Men sen får man kanske se lite till situation, jag tänker att om man får crushar ofta så kanske det är något som inte stämmer i relationen. Man kanske längtar efter något annat? Man kanske inte känner sig bekräftad av sin partner? På dig låter det som att du längtar ut och upplever att du ”missat saker” under åren ni varit ihop och det är nog ingen bra känsla att ha. Fundera på vad det beror på och hur du kan göra för att känna dig mer ”fri”. Det är där skon klämmer tror jag. Vill du vara i en relation? Längtar du ut för att du tror gräset kommer vara grönare? Kommer det verkligen vara det om du tänker efter? Försök prata med din partner om dessa tankar (men var försiktig med hur du formulerar dig). Han verkar vara en bra kille, han känner dig väl och har kanske något bra att säga 🙂
Hej Regina! Jag älskar dina texter (här/VR/överallt) och är glad att du inte säger upp dig. Min fråga är: Varför utnyttjar du inte din långa pendling till att jobba med dessa texter? Låter som ett perfekt tillfälle att döda tid/ kombinera med nytta!
– Tack <3 Glad jag blir! Jag utnyttjar tiden till allt annat. Svara på mejl, blogga, fixa samarbeten, betala räkningar osv. Sen ibland vill jag kolla Instagram, sova eller läsa om jag inte orkar jobba. Finns inte tid till det också 🙂
Jag har länge funderat på hur du kan hålla dig så slank och smal? T.ex. att du går ut och äter nu som då, har diverse såser till maten, godis/bakverk/dylikt nu som då samt att kunna gå ut på drinkar m.m. Utöver det så pendlar du ju och har ett stillasittande jobb antar jag samt verkar ju inte träna? Är det något du brukar tänka på och försöka hålla igen ibland eller har du bara en sådan fantastisk ämnesomsättning att inget sätter sig på kroppen? Jag tycker att så fort jag ens unnar mig något lite så syns det på vågen direkt och jag kämpar verkligen med min vikt. Jag blir så avundsjuk när jag ser att andra kan äta vad dem vill och fortfarande ha världens snyggaste kroppar.
Om du eller någon annan kan ge tips så tar jag verkligen emot allt jag kan få. Just nu går mitt liv bara ut på att bara tänka på kalorier och träning vilket gör att jag blir mer och mer deprimerad.
– Nu är jag varken jättesmal eller vältränad (haha det vet ni kanske, men vill ändå understryka att jag är fullt medveten om detta). Men jag förstår ändå vad du menar. Jag tror att många som följer mig tror att jag endast äter ”skräp” och det är inte helt sant. Jag tycker helt enkelt det är roligare att lägga upp lite festligare mat än vanlig mat och därför är det oftast den ni får se. Jag äter alltså nyttig mat också. Men jag håller absolut inte igen och jag ”unnar mig” varje dag eller vad man ska säga. Jag väljer dock bort sånt som för mig är totalt onödigt. Till exempel släcker jag törsten med vatten då jag ändå inte gillar läsk speciellt mycket och tar mycket mer pastasås än pasta (för det är ju ändå såsen som är god), jag äter hellre några godisbitar efter maten än att äta bröd till soppan (aldrig förstått poängen med bröd, haha) osv. Jag gör små val i vardagen och prioriterar helt enkelt sånt jag gillar och väljer bort sånt som inte spelar så stor roll för mig. Mat är en stor del av mitt liv och jag älskar att äta goda saker. Jag måste få göra det. Sen försöker jag röra på mig när jag kan, jag går till exempel mycket. Nu på sistone har jag dock varit väldigt stillasittande på grund av jobb och att jag kör bil, men annars försöker jag gå hem från tåget och så. Men du! Det är inte meningen att kalorier och träning ska styra dina tankar och göra dig deprimerad. Så ska man inte behöva ha det. Prata med någon så att du kan slippa må så <3 Kram!
Dagens tandstatus känns ganska oförändrad, så jag har bokat en tid hos tandläkaren imorgon. Fick höra på olika håll att det tydligen inte alls är bra när halsen svullnar upp i samband med visdomstanden. Tjejen jag pratade med i telefon på tandläkarmottagningen verkade dock tycka det var helt chill. ”Du kanske har en förkylning på ena sidan av halsen”, sa hon. Haha. Kunde visserligen varit så kanske? Men jag tror jag känner min kropp lite bättre, det är ganska tydligt att det hör ihop med tanden.
Nu är jag på G hem från jobbet. Fick ett enormt jättesug efter att shoppa vårkläder precis!! Vill ha allt. Kläder, smink, skor. Men ska behärska mig. (Tror jag). Hehe. Hade velat ha något fint till helgen. Jag fyller ju år på fredag (ja, jag vet, kan jag sluta tjata?!?) och ska bjuda hem mamma på middag på torsdag och sen tänkte jag bjuda hem några tjejkompisar på lördag. Tänkte fixa lite tapas och plockmat på lördagen. Om någon sitter på supertips på vad man borde bjuda på får ni gärna tipsa!
Han den där fina killen jag delar säng med fick flyga till Tyskland akut på grund av jobbet så jag är all alone idag och imorgon. Jag pendlar mellan att tycka det är jättetråkigt och ganska lyxigt. Exempelvis kan man ju äta glass i sängen och titta på Greys och det är ju nice:
Här ska jag hänga tills jag somnar.
Men så kommer jag på att jag ska äta och tvätta och göra matlådor och allt det tråkiga vardsbestyret ensam och då känner jag mig mindre pepp. Aja. Två dagar är ingenting.
Äter Magnum double peanut as we speak och är lite besviken faktiskt. Jag hade megahöga förväntningar på den glassen. Tänkte att den skulle vara som att Reeses fått barn med Magnum double caramel. Men den lever inte helt upp till den drömparningen. Den är helt enkelt som en dålig double caramel med lite jordnötssmak. Helt okej och hade helt klart tackat ja om någon bjudit (ehhh fast det hade jag gjort med cirka vilken glass som helst), men hade nog inte köpt igen. Inte så länge double caramel, eller double chocolate finns. Mvh /glassexperten.
Den dumma tanden blir inte bättre. Idag vaknade jag och var svullen på ena sidan av halsen, samma sida som tanden sitter och hade allmänt jätteont. Lymfkörteln har svullnat upp, tandköttet och käken också. Ringde till tandläkaren som tipsade om att jag skulle köpa bakteriedödande på apoteket och återkomma om det inte blir bättre. Så det ska jag göra nu! Håll tummarna för att det löser sig. Är inte megapepp på att behöva gå till tandläkaren.
Idag rockade vi sockorna på jobbet! <3 Heja olikheter!
Såhär såg det ut när vi tog bilden. Min spontana tanke när jag såg bilden: SÅÅÅ KORT ÄR JAG INTE!!!!
Sa det till Ida och hon bara ”Nä, vadå, vem har sagt det?” och jag bara ”ehhh DU?”.
Idag har vi ätit på Ikea och så har vi storhandlat och tankat bilen. Typisk söndag. Nästa vecka blir kul på jobbet. Jag ska nämligen ha en praktikant från och med nu och några veckor framöver! Det känns lite läskigt, jag menar jag var ju själv praktikant typ nyss? Men det ska nog gå bra.
Annars mår jag bättre förutom att jag har jätteont i en visdomstand som verkar vara på väg ut. Jag trodde att jag fått stryk när jag vaknade i dag, hade så ont och är svullen. Kan det ens hända när man är 26? Trodde man fick visdomständer tidigare? Alltid ska det vara något.
Såhär såg det ut på Ikea. Jag valde panerad spätta med remouladesås (och lite kakor och sånt såklart, hehe). F sa att den smakade exakt som den man fick i skolan när man var liten och jag blev lyrisk och sa att det gör den faktiskt. Jag älskade den rätten när jag gick i skolan!
Generellt tyckte jag faktiskt om skolmaten. Jag minns dock att det var töntigt att göra det, så ofta låtsades jag att jag inte tyckte om den. Det hände till och med flera gånger att vi var ett gäng som lät bli att äta överhuvudtaget och bara hängde i korridorerna under lunchen eftersom någon (den ”coola” i gänget antagligen) bestämt att det var äckligt just den dagen. Jag som aldrig åt frukost fick därför gå hungrig hela dagen. Vad gör man inte för att passa in…… Haha. Tur man blir äldre och klokare.
Titta vad jag hittade när vi handlade. Lyckan! Har inte provat än, men ska snart.
