När farmor flög iväg
Förra lördagen sa vi hejdå till min farmor och lät henne flyga med vinden. Hon hade önskat att få spridas vid Kongens utsikt som är den finaste platsen hon visste.
I ett och ett halvt år har vi väntat på tillstånd. Till slut gick det igenom och farmor skulle få som hon ville!
Vi körde dit, parkerade bilarna och ett gäng får mötte oss. Alltså!!
Tyckte detta var mycket kul som ni ser.
Sedan påbörjade vi vandringen till utsiktsplatsen.
Med små pauser för att klättra och upptäcka såklart.
Det är bara 1,5 km, men ganska jobbigt ändå i 25+ och dålig terräng på sina ställen. Tänk min hurtbulle till farmor som brukade vara här ofta.
Sedan börjar något skymta bakom träden. Ni som är uppmärksamma kanske känner igen att jag varit här tidigare i ett annat blogginlägg.
Kan väl förstå att farmor älskade denna plats. Jag minns första gången hon tog med mig hit. Jag fick solbærsaft i bamseflaska och farmor stod och åhh-ade. Jag tänkte att utsikten såg exakt ut som farmors tavlor.
Vi började med lunch som vi hade tagit med oss.
Sedan hittade vi en passande plats och lät farmor flyga. Det var en surrealistisk situation. Först trodde jag inte att jag skulle klara av att se, att det skulle vara för känsligt.
Men det blev liksom för sjukt och gick inte att greppa. Det kändes inte på riktigt. Så jag bestämde mig för att titta ändå, fast på avstånd. De skakade ut farmor och askan tog aldrig slut. Sedan vände vinden och lite av askan flög mot oss. Då brast det för mig. Inte av tårar, men av gapskratt. Det var ju en så bisarr situation med oändlig aska och hur vi alla sprang för att inte få den på oss. Som på film.
Det kändes opassande, men det är väl så. Känslor kommer ut på olika sätt.
Efteråt var det mycket viktigt att vi skulle poppa bubbel hade hon sagt.
Hur lustigt att vi alla köpt samma flaska oberoende av varandra? Rosa med blommor på. Den farmor garanterat hade tyckt varit finast.
På tal om blommor. Titta så fin jag gjort mig farmor!
ASTRID <3
Här är vi allihop, minus de som inte orkade gå hela vägen upp.
De träffade vi sedan på fika vid en annan mer lättåtkomlig utsiktsplats. Farmors systrar hade med sig gamla fotoalbum som vi tittade i. Så mysigt.
Flyg lugnt nu farmor ?
241 gillar
K
| #
Så fint!
Alla dealar med sorg på olika sätt. Min släkt träffades sommaren farmor dog, och hade en golfcup. Någon hade sparat hennes protes (vä underben) och gav det som förstapris (liiiite magstarkt för vissa ?). Numera är detta en årlig tradition fast istället för hela protesen har vi en gipsavgjutning av själva foten som nån så fint färgat guldig! Det har blivit en fin tradition som dels gör att vi träffas varje och år och dels spenderar en hel helg på att tänka på/hedra vår mor/farmor osv ☺️ Ibland är humor lättare än sorg, och jag tänker att ibland kanske det bara kan få va så.
Svara
Egoina
| #
Haha ❤️
Svara
J
| #
När vi skulle sätta ner min mormors urna i minneslunden så gick repet sönder så urnan rullade iväg. Var också en bisarr situation som var så allvarlig så alla började skratta och kom fram till att det var mormors sista sväng om (hon dansa som yngre) ❤️
Svara
Egoina
| #
Haha åh! ❤️
Svara
Jennifer
| #
Jag tänkte först; Så härligt typiskt mysinlägg av dig, och sen kommer mina tårar. Det du beskrivit, fast åt det traditionella hållet, så var min mormor, min bästa vän ❤ tycker det är så fantastiskt att ni fick sprida askan så som hon ville, all kärlek och styrka till dig!
Svara
Jackie
| #
Åh, när vi spred vår farmor i Mälaren vände vinden fort och jag fick farmor i munnen. Det blev ett gapskratt hos oss också. Blir så bisarrt i en sorglig stund.
Svara
Jenny
| #
Alltså, åh. Jag blir helt tårögd här av din text! När min morfar var nära döden berättade han hur han ville ha det när han sedan var borta. Inga svarta kläder, färgglatt skulle det vara och ingen tråkig middag efteråt. Vi gick till hans favorit restaurang och tog varsinn öl och skålade istället. Vilket kanske är märkligt men det var så han ville ha det.
❤
Svara
Robert
| #
Så fin ceremoni. 🙂
Svara
He
| #
Det kan bli dråpligt. När min mormors urna skulle hämtas på begravningsbyrån så fick jag förhinder. Min sambo skulle därför hämta den. Jag ringde innan och förberedde personalen. När min sambo väl kommer fram skrider han liksom in i den tysta (sobra och värdiga) receptionen. Han går fram till disken och säger till personalen att han ska hämta XX urna. Han erbjuder sig snabbt att visa ID, men tillägger halvt skämtsamt att ”eller det behövs kanske inte, såna här saker är kanske inte så stöldbegärliga?”.
Den tystnaden som tydligen uppstod! Stel stämning… Blir fnittrig bara jag tänker på hur det måste varit XD
Tilläggas kan att min mormor hade stor humor och jag tror att hon hade tyckt detta vore helfestligt :’)
Svara
Tilda
| #
Fint! ❤ Minns när vi spred min pappas aska vid sommarstugan han hade byggt, så kändes det också som en så sjuk stor mängd aska. Det var så mycket mer än vad jag hade förväntat mig!
Svara
Andrea
| #
?
Svara
Lizette
| #
Så himla fint skildrat ändå. Och tänk vilken stund ni fick dela, återigen tack vare er farmor!
Svara
Lisa
| #
Jag tänker också flyga iväg eftersom vi nu nödvändigtvis måste lämna jordelivet. Så fint beskrivet och din farmor hade varit så stolt ❤❤
Svara
A
| #
<3
Svara
Anonym
| #
Vad fint. Tryggt för henne att veta att ni skulle göra detta för henne. Så ska det vara att vi tar hand om varandra i livet och efter döden. Kram.
Svara
Linnea
| #
Så himla fint och mysigt avsked. Gillade ändå att det blev ett skratt mitt i en sorglig stund.
Vår dotter som föddes i februari fick namnet Astrid ❤️
Svara