Denna vecka jobbar jag några dagar. Eller ”jobbar”. Vi har digital konferens och min chef erbjöd mig att vara med. Det är faktiskt en helt perfekt syssla just nu: ligga i sängen och titta på föreläsningar och annat kul.
Jag är fortfarande sjuk, men Henri börjar bli bättre som tur är. Jag har dåligt samvete över att jag inte orkar vara så rolig just nu, har inte ens någon röst. Men Henri tycker det mesta är kul. Han tycker att snyta näsan kanske är det roligaste ljudet han hört exempelvis.
Det bästa med att jag har covid är att F jobbar hemifrån. Det är nästan värt att må dåligt för den sakens skull. Det är så lyxigt. Han tittar till oss mellan möten och serverar mig kaffe. Hoppas verkligen inte jag kommer tappa smak nu förresten. Kan inte tänka mig något tråkigare. Hittills har jag mest haft symptom som jag inte ens hört om relaterat till covid. Som ryggont, ökad salivproduktion(??) och tryck i halsen. Kan inte sova för att jag måste svälja hela tiden och det känns som en ständig luftbubbla i halsen. Mycket märklig känsla.
Jaja. Jag borde väl försöka sova nu så att jag kanske blir frisk. Ha en fin vecka alla!
Jag kan inte minnas senast jag var såhär sjuk. Jag hade pyttelite känningar i fredags och fick en svagt streck på ett hemmatest. Var vid gott mod och tänkte att det blir nog milt för mig. Men igår var det sämre och idag är det helt fruktansvärt.
Men strunt i mig. Det värsta är att Henri är sjuk också. Han var gnällig i igår. Oavsett vad vi gjorde blev det inte bra. Det blev värre och värre och till slut skrek han hysteriskt och var helt otröstlig. Vi tog tempen på honom och den ökade hela tiden. Gick från 38 grader till 40 grader bara på någon timme. Han spydde upp slem och slutade skrika, men blev hängig och låg. Han var inte sig själv.
Vi ringde barnakuten som sa till oss att komma in på en gång. Det var så dystopiskt. Vi sprang med vagnen (bor nära) till sjukhuset i full storm och eftersom jag var sjuk kunde jag inte följa med in. Har aldrig känt mig mer ensam eller liten på jorden än när jag stod utanför i stormen och F gick in med vår otröstliga son. Försökte hitta skydd från stormen och stod och stirrade på telefonen i handen medan jag väntade på uppdateringar.
En sjuksköterska ringde och bad mig komma in. ”Men jag har covid”, sa jag. Det spelade ingen roll. Henri behövde äta. Kände mig pestsjuk när de i princip smugglade in mig och vidtog åtgärder för att jag skulle få vara med mitt barn.
De undersökte honom och tog prover för att utesluta att det inte var något mer än covid. Han fick Alvedon och ganska snart somnade han i mina armar. Tårarna bara rann. Min stackars lilla bebis. Utmattad av feber och gråt.
Proverna visade att det ”bara” var corona och vi kunde gå hem. Läkaren sa att små barn kan få feber ibland, men att det sällan blir värre än så. Det man vill utesluta är att det inte samtidigt är RS eller annan infektion som kan vara farlig. Eller att man tror att det är covid när det egentligen är något annat.
Jag har så dåligt samvete. Vi har varit försiktiga med RS och inte låtit någon komma nära honom och så. Har inte ens tänkt tanken att jag själv skulle smitta honom med covid. Alla jag har pratat med har sagt att det inte direkt är något bebisar blir sjuka av. Att se honom bli dålig så fort och inte kunna trösta var riktigt hemskt.
Nu hoppas jag att vi kryar på oss snabbt och att jag snart får tillbaka min pigga och glada bebis.
För exakt en vecka sedan var det också lördag och vi skulle fira nyår ännu en gång. Häng med på min dag!
Jag hade publik när jag gjorde dagens sysslor som bestod av att tvätta fönster och göra soppa bland annat.
Det var väldigt kul tyckte Henri! Älskar att han är så gammal nu att han klarar av att sitta själv och titta på. I korta stunder åt gången, men ändå. Jag leker programledare i tv-show med allt jag gör. En lek som uppskattas av båda.
Passade på att lägga sheetmask under tiden. Man vill ju va snygg när man ska på fest.
Och vips var vi på fest! August hade partyhatt och visade mig sin brandbil.
Caroline och Hannes bjöd hem oss och Carolines bror Robin och hans sambo Sofia för att fira nyår i efterskott. Vi skulle egentligen firat tillsammans på riktiga nyår, men på grund av förkylningssymptom ställdes det in.
Men nu var det dags!
Ursäkta cliffhangern. Här är soppan jag lagade! Jordärtskockssoppa. Mycket god! Kan absolut rekommendera! Recept finnes här.
Toppade med gräslök och parmachips.
Såg ut såhär! Samma klänning som på riktiga nyår. Tycker den är så tjusig. Och relativt amningsvänlig vilket tyvärr är viktigaste kriteriet på alla plagg jag bär just nu.
Har helt glömt hur man poserar?? Vill liksom lägga händerna runt magen och framhäva den fortfarande. Här är länk till min klänning (reklamlänk).
Till huvudrätt bjöds det på oxfilé, potatisgratäng och en supergod sås.
Dags för efterrätt!
Lyxigt nog var det Sofia som stod för efterrätten. Sofia driver CAKEUP by Sofia där hon säljer skräddarsydda tårtor och annat gott. Jättetips om man bor i närheten av Helsingborg!
Sen spelade vi spel tills det var dags att gå hem!
Klockan passerade midnatt och det var fortfarande 2022 🥳
Alltså känslan att komma hem idag när allt var fint, rent och piffat. Det är längesedan det såg ut så hemma hos oss. Det varade i en hel kvart, haha.
Igår städade vi och plockade undan allt bebisrelaterat och annat krafs och tryckte in i garderoberna. Idag kom en tjej och stylade lägenheten och sen kom en fotograf och tog bilder.
Jag tycker stylingen blev jättebra! Det mesta är våra saker. Hon har mest flyttat runt och gett en extra touch. Förstår inte hur man lyckas *slänga en filt* sådär nonchalant och det ändå ser snyggt ut??
Nästa vecka läggs lägenheten ut! Passade på att ta några bilder innan vi fick dra fram Henris grejer igen. Kom och köp!
Bebisen ingår inte. Eller ja. Får jag ett tillräckligt bra bud kan jag överväga.
En pizza jag gjorde. Rödlök, chilisalami, picklad chili och honung med ruccolasallad till. Kombinationen chili och honung är 🙌🏼🤸🏼♂️
Jag vet inte hur många bilder på Henri som jag har zoomat in på ögonen och ljusat upp bilden för att se bättre. Jag är så nyfiken på hans ögonfärg!
Han är så mycket ljusare än jag förväntat mig och jag trodde att han skulle få bruna ögon som sin pappa. Men hittills är de blå, jätteblå. Ni som har barn som haft blå ögon som sedan blev bruna, när ändrade ögonen färg?
En lampa på loppis som jag tyckte var fin.
Jag har knappt köpt något till den nya lägenheten än då jag inte vill göra samma misstag som tidigare att jag bytt smak en gång i veckan och köpt en massa saker som egentligen inte passar ihop och skapar en märklig helhet.
Jag har tyvärr inte tålamodet att eller intresset att få till rätt inredning och risken är att jag blir otålig och skaffar massa saker som jag egentligen inte gillar hundra procent. Caroline var snäll och gjorde en moodboard på Pinterest utifrån mina önskemål och hur hon känner oss. Alltså vem är ens så snäll? Så nu har jag inspirationsbilder att utgå ifrån vilket gör det mycket lättare.
Var på återbesök hos min barnmorska. Senast jag var där var bebisen inuti i magen, och nu låg den i vagnen <3
Jag är så imponerad över hur mycket barnmorskor och BVC bryr sig om en. Senast jag var på BVC fick jag fylla i ett formulär med massa frågor om hur jag mår och på återbesöket hos barnmorskan fick jag ge betyg på hur jag upplevde graviditeten och hur jag mår nu.
Jag gav högsta betyg på allt. Haha. Barnmorskan verkade lite förvånad. Det är kanske inte så vanligt? Graviditeten var ganska tuff fysiskt, men jag förväntade mig ju det. Livet med bebis är också som jag förväntat mig. Det är tufft, särskilt de första veckorna när jag var fast i soffan och mitt liv hade bebisskrik som soundtrack, men som sagt – jag förväntade mig att det skulle vara så.
Det var även fler fysiska kontroller än jag trodde. Allt såg bra ut som tur är. Jag kämpar på med knipövningar och märker att det blir bättre hela tiden.
Henri upptäckte sin hand den lilla gullungen. Sjuk grej ändå att den sitter fast på kroppen och man kan styra den.
Han gör en annan gullig grej när han står på alla fyra. Han gungar åt sidorna tills han trillar och ligger på rygg och sprattlar som en liten skalbagge. Trodde först att han trillade av misstag, men tydligen gör han det med vilje. Såklart han gör, min smarta lilla bebis <3
Fick skor i pushpresent av F! Så gulligt av honom. Jag har inte förväntat mig något sånt och det har inte varit en uttalad grej.
F är väldigt romantiskt i vardagen. Han pussar på mig på natten när han inte tror jag märker och skickar gulliga sms och sånt, men big gestures är han lite sämre på. Blev därför så förvånad när jag satt och tittade på ett par skor och han sa att han ville köpa dem till mig. ”För att du har fött ett barn till mig”. Haha. Det blev ett par boots från Vagabond.
Vågade mig på att åka buss! Om jag googlade ”hur åker man buss med vagn” först? Svar ja. Men nu är jag proffs! Nästa utmaning blir att åka tåg.
På onsdag fotograferas min lägenhet! Gah, jag är så stressad över att få den fin tills dess. Henri är nöjd ensam i en kvart åt gången ungefär och dessa kvartar utspridda över dagen är det jag har till att fixa på. Tyvärr gäller kvarten även när han sover, det är max så länge han lyckas sova själv.
Snart kommer F hem från jobbet och kan hjälpa till. Då blir det att putsa duschdörrar och moppa golv. Heja heja. Min målbild just nu är alltså onsdag kväll. Så skönt det ska bli.
På fredag ska jag ut och äta med kompisar. Det är första gången jag är borta från Henri ”på riktigt” och jag har dubbla känslor inför det. En del av mig vill inte vara utan honom en sekund. Jag vet att jag låter som en tönt och jag trodde aldrig att jag skulle känna så. Jag finner noll glädje i tanken på att få en ”paus” från honom. Men en annan del av mig ser fram emot att äta en måltid och prata med mina kompisar om ej barnrelaterade saker utan störningsmoment. Dessutom är det viktigt för F att få vara ensam med honom. Restaurangen ligger med två minuters gångavstånd, så det ska nog gå bra.
Igår hade jag bokat tvättstugan. Vi har tvättmaskin i vår lägenhet, men det är ju så galet mycket tvätt nu att jag aldrig kommer ikapp. Bestämde mig därför för att riva av det och bli av med allt en gång för alla.
Men när jag skulle ner i tvättstugan insåg jag att jag ju har en bebis…hehe. Hur tusan gör man?? Det blev bärselen till slut. Tungt och krångligt var det, men det gick. Allt går.
Parallellt städade jag och gjorde matlådor. Min rygg förtjänar någon form av pris. I alla fall massage.
Imorse blev Henri såhär glad när jag berättade att det är fredag!
Han roar sig själv i gymmet en stund när vi går upp så att jag kan äta frukost. Eller ”frukost”. Idag blev det majskakor med chiafrö och creme bonjour. Och en kaka + d-vitamin och gravidvitamin.
Jag är inte ätstörd, jag är bara ingen frukostperson. Kaffe vill jag dock ha. Det är så märkligt för innan Henri kom var jag superkänslig för kaffe och kunde knappt dricka en halv kopp utan att bli skakig och må dåligt. Men nu är det inga problem.
Jag hade bokat tid för att fixa naglarna klockan 11. Sjukt att jag vågade, men jag är inne i en period där jag känner att jag klarar av precis vad som helst. Blir det kaos får jag ju bara avbryta och gå hem.
Med en fot på vagnen under hela besöket sov Henri sig igenom allting.
Valde fransk ombré som vanligt. Så snyggt tycker jag. Älskar nyfixade naglar, blir så glad.
När det var dags för nästa sovstund gick jag och handlade ingredienser till en soppa jag ska laga imorgon. Vi ska nämligen fira nyår!
Våra egentliga nyårsplaner blev inställda pga sjukdom, så vi flyttade firandet till denna helg istället. Är så pepp på att klä upp mig och dricka bubbel. Längtar ihjäl!
Själva handlandet gick sådär. Henri blev gnällig och en tant var irriterad för att jag var i vägen och gav mig en sur kommentar. Men vet ni, jag blev inte obekväm eller kände mig till besvär. Jag och min vagn får lov att finnas! Såklart ska man försöka att inte vara i vägen, men ibland är man det och så är det. Bad om ursäkt till tanten och var jättetrevlig och då blev hon snäll.
Exakt just nu sitter jag här. Tänkte jag skulle försöka lägga ner honom för att börja med kvällens middag, men sen kom jag på att det vill jag inte alls. Jag vill bara sitta här. Snälla stanna tiden 😭
