Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Måndagssnack

Första måndagen på året! HUR NICE?!??

Förlåt, är orimligt pepp på livet idag eftersom mina östrogennivåer stiger, min hjärna är superproduktiv, min verbala förmåga är skärpt och jag börjar bli mig själv igen. Det vet jag för att jag har laddat ner appen Maya för att hålla koll på min menscykel (tips!). Kan redan mycket om det där, men älskar de dagliga uppdateringarna Maya skickar.

Skönt att bli sig själv igen. Förra veckan var typ ett svart hål. Så deppig, trött, orolig, svullen, irriterad…och listan kan fortsätta för evigt. Igår kom energin tillbaka och det firade jag med att rensa hela min garderob. Så skönt! Ska skänka massor.

Blev så inspirerad av era nyårsmål förresten! Väldigt kul att läsa. Dessa ska jag kopiera rakt av:

?? Läsa böcker!

?? Våga använda alla mina coola läppstift, även till vardags.

?? Sluta sletrian-/okynnes-/tröstshoppa.

?? Laga mer mat och experimentera mer i köket!

?? Bli bättre på att säga nej.

 

Ha en fin vecka bästaste läsare. Hoppas era östrogennivåer också blomstrar! ?

 

 

115 gillar

Kommentarer (25)

  • Emma

    |

    Laddade ner appen direkt, jag fick upp ”lynnig och okoncentrerad” som humör idag. Tack kroppen, precis vad jag behövde när jag måste skriva klart en uppsats ?

    Svara

    • Egoina

      |

      Åh nej håll ut ?

      Svara

  • Lisa

    |

    Jag använder Clue och den är väldigt bra! Men Maya kanske är bättre? Om den ger mig positiva meddelanden så måste jag byta till den omedelbart ?

    Svara

    • Egoina

      |

      Första dagen den säger något positivt ??

      Svara

  • Robert

    |

    Här stiger också östrogennivån! Bara känner det liksom. 😉

    Svara

  • Jackie

    |

    Har laddat hem appen just, dags att hålla koll på min numer märkliga menscykel. Blödde genom arbetsbyxan idag, andra gången jag gör det på 10 år. Gången innan var för 1 månad sen. Vafan.

    Svara

  • Linnea B

    |

    Haha, jag läser via Bloglovin i mobilen och ser då inte alla emojis/punkter förrän jag går in på inlägget. Så trodde ”Ha en fin vecka bästaste läsare” var en punkt du hade med på listan, tolkade det först som att du skulle ha en typ ”veckans läsare” ?

    Hoppas du får en fortsatt härlig måndag!

    Svara

    • Egoina

      |

      ?

      Svara

  • Tove

    |

    Åh nej, vi är i ofas – men tack för att du gjorde mig uppmärksam på att det troligtvis är därför jag mår skit. Glad för din skull dock! ?✌️

    Svara

  • Anna

    |

    Jag har så svårt att motivera mig själv att inte använda preventivmedel när jag läser sånt här…(har funderat på att sluta). Jag vet att det inte är bra att tillföra kroppen hormoner etc etc, men jag har haft hormonspiral i snart 10 år (är 27) och har inte haft en droppe mens, mensvärk eller en ynka humörsvängning sedan dess. Hade ganska tung pms innan dess så för mig känns det helt galet att jag skulle gå runt och må så dåligt, känna mig så ful/svullen, känslosam you name it – om jag kan slippa. Nu kanske jag har tur som inte märker min spiral i övrigt, men är väldigt nyfiken på hur ni som väljer att avstå från p-medel resonerar när ni kanske har svår pms eller menssmärta? Är bara genuint intresserad, är ju väldigt olika hur man upplever det 🙂

    Svara

    • Mila

      |

      Anna, jag känner likadant. Jag har använt Cerazette i 10 år ungefär och har aldrig mens. Är stabil i humöret, mår bra, aldrig mensvärk o.s.v… Kan inte riktigt förstå varför jag skulle sluta? Vissa säger att cancerrisken ökar, jo men för andra sorters cancer så MINSKAR risken, så det är plus minus noll liksom?
      Ett år gjorde jag helt uppehåll från Cerazette, eller det var snarare ett år + 4 månader ungefär. Hade mycket mensvärk och sedan varade min mens i typ 10 dagar! Fyra rejäla blödardagar, men sedan en ”light” mens i 6 dagar till. 🙁 Jag tyckte det var skittråkigt att behöva mecka med tamponger och inte kunna ha sex 10 dagar varje månad. :/ Förstår tanken att det är ”onaturligt” att inte ha mens, men jag har vänner som ammat flera barn rätt länge och de har inte heller haft mens den tiden, så egentligen vet jag inte vad som är mest naturligt? 😛

      Svara

    • Anneli

      |

      Vad skönt att det funkar så bra för dig, blir lite avis hehe! För mig funkade hormonspiral inte, jag kände att det påverkade mitt humör mycket och 1/10 eller 1/100 får nedstämdhet och depression som symptom, vilket jag fick… Så jag slutade med det och kör helt utan nu, vilket jag tror funkar bättre för mig och min pmds 🙂 Hade det hjälpt hade jag dock fortsatt med spiralen pga skönt att slippa mens (men fick såååån mensvärk av den också, vilket jag aldrig haft innan)! Så lurigt med hur biverkningarna påverkar så olika :O

      Svara

  • Bella

    |

    Du har alltid så bra tips?! Har laddar ner appen nu?

    Svara

  • Saga

    |

    Det här känns ju huuur konstigt som helst, men det äh, vad fasen, kanske (förmodligen, med största sannolikhet, säkerligen) finns det andra som känner som jag. Som kanske har löst det. Som kanske har en mirakelkur. Eller som är lika vilsna som jag. Oavsett är ju du KLOK och kanske har något bra svar?

    Grejen är ju att jag har lite halvt panik över min introverta personlighet, karaktär, ”arbetsroll” eller vad fasen man ska kalla det. Studerar journalistik och har insett att herreGUD vad ”käckhet”, det här löser jag-attityd och framåtanda som krävs för att kunna passa in i arbetsrollen och på arbetsplatsen. Inte minst, i media med mer underhållningssyfte, att kunna bjuda på sig själv och få andra att göra det också. Där brister det rejält för mig. Kan vara inställsam, framåt och käck när jag är bekväm med personen och har en fungerande personlighetskemi — men att endast kunna prestera på rimlig och förväntad nivå när man klickar med intervjupersonen är, ja, undermåligt. Jag måste kunna göra bättre än så.

    Och jag vet ju att det finns andra områden som jag har lätt för mig! Att komma på idéer, skriva, undersöka och analysera — men hela den där sociala biten känns hur läskig som helst. Vet ju innerst inne att det kommer lösa sig till slut, jag behöver bara lite mer erfarenhet och kött på benen, och skaffa en bättre och mer hälsosam (och förhoppningsvis realistisk) inställning gentemot mina medmänniskor. De är inga idioter, de är mänskliga, precis som jag. Och snälla. Majoriteten i alla fall. Just nu går jag runt med någon bitter inställning att det snarare skulle handla om en minoritet och förutsätter att kompetenta, trevliga intervjupersoner och case är ett undantag snarare än regel.

    Nu blir det här otroligt luddigt och flummigt, men kärnproblemet är att jag inte har någon alls förtroende för min sociala kompetens och förmåga. Hur ska man stärka den? Och hur ska man hitta sitt genuina jag i den? Eller får man skapa ett yrkesjag och ett privatjag? Vill ju inte klistra på någon falsk personlighet och bli övertrevlig mot allt och alla. Eller handlar det, vilket jag misstänker, att bygga upp den här kompetensen från grunden igen, både för sig själv och för jobbet? Känns som om jag behöver höra från ett annat perspektiv än mitt egna. För givetvis upplever man att alla andra är sååå sociala och härliga och allmänt goa och så sitter man där och känner sig lika social som ett hoptorkat russin… Men alla kämpar ju. Med något.

    (Kan ju tillägga, för att vara lite sentimental, att jag läst din blogg sedan den startades. Då var jag bara en pytteliten skitunge som älskade att skriva och läsa. Har följt dig ta studenten och vidareutbilda dig — och nu är det ”min tur” att läsa på universitetet? Herrejösses. Vi får se hur mitt uppsatsskrivande kommer att gå, haha…)

    Svara

    • Sandra

      |

      Har själv inga bra svar men kan bara säga att jag känner igen mig så i dig och det du beskriver! Upplever dagligen samma oro. Men kan bara säga att det inte är något fel med att vara introvert, snarare tvärtom. <3

      Svara

    • Hanna

      |

      Saga, jag känner såå igen mig i det du skriver! Jag är tyst och introvert av mig, men just väldigt ”käck” med personer jag känner osv. Jag är lärare, så är ju social hela dagen och måste diskutera.
      Jag har ett privatjag och ett arbetsjag, största delen av alla lärarkollegor jag pratat med har skilda personligheter på jobbet och hemma. Direkt jag går in i klassrummet eller pratar med elever i korridoren ändrar mitt språk och min personlighet, så börja utforska ditt arbetsjag!
      Det tar en tid innan du blir bekväm och det kräver arbete men sätt dig ner och skriv ner hur du är på fritiden och hur du skulle vilja vara på jobbet och börja arbeta från ena ändan. Börja smått, ditt jobbjag kommer ju inte över en natt.

      Tyckte det kändes jätteläskigt att ställa sig inför en grupp elever första gångerna, bara för att jag var så tyst av mig. Men nu är det inga problem alls! Sen kräver ju min introverta sida att jag också planerar in egentid för att återhänta mig.

      Kram ❤️

      Svara

    • A

      |

      Jag känner igen mig också, utbildat mig som kommunikatör (snart klar) och får typ panik vid tanken på att jobba med min typiska bild av kommunikatörsmänniskor där dom är superkäcka och man måste pusha sin väg fram. Det jag gör är att jag inriktar mig på naturvårdsorganisationer och organisationer som jobbar för mänskliga rättigheter, vilket är det jag i grunden vill men också för att det känns som att det är såå mycket skönare stämning på såna ställen! Kan det vara något för dig också? Och annars som en början, för att lära dig att du faktiskt verkligen klarar av det! Och sen kan du fortsätta trappa upp det till nya jobb osv 🙂 Det kommer gå bra, tror många känner som du <3

      Svara

      • Saga

        |

        Men hörni, taaaack för era svar! Det är sååå uppfriskande och fint att höra att det finns andra som känner likadant. <3

        Svara

  • Denice

    |

    Åh Maya sa samma om mig. Vi synkade du å jag.

    Svara

    • Egoina

      |

      ???

      Svara

  • K

    |

    Jag har ingen mens alls. Har endometrios och tar hormoner utan uppehåll för att slippa mens och ökad smärta. Visst har jag ont ändå, men har inte varit en dag på sjukhus på flera år tack vare hormonerna. Orolig dock för hur jag ska må den dagen jag ska försöka få barn, uuh, den smärtan jag får! Men det är så skönt att slippa tänka på mens, humör, extra smärta, tamponger osv. Det är lyxigt på något sätt 🙂

    Svara

    • Sara

      |

      Jag har också endometrios, men tyvärr blöder jag ändå. Men nu, vid byte till ny behandling så behövde jag Provera för att jag ska ”blöda ut” ordentligt. Fyfasen så dåligt jag mår! Jag är så tacksam över att det finns hormonbehandlingar, även om de inte fungerar fullt ut för mig

      Svara

      • K

        |

        Usch stackars dig! Hoppas du har en duktig specialist som vet vad som kan hjälpa, jag har provat allt(inkl kemiskt klimakterie). Det känns nästan som att en behandling funkar ett tag, och sen måste bytas ut. Vad jobbigt att behöva blöda ut, den smärtan är ju det värsta som finns more or less. Åk in akut eller få massa dundersmärtstillande så du orkar ta dig igenom det! Massa kramar krya på dig!

        Svara

  • Emma

    |

    Åh vill också dela mina nyårsmål nu ju!

    Ska läsa 12 böcker, dvs en i månaden, men med möjligheten att ”misslyckas” utan att misslyckas pga skulle jag inte hinna en månad så kommer det en semester där jag kommer sluka flera.

    Inte köpa något nytt på 6 mån. Tänkte ha ett år först men 6 mån känns mer troligt. Dvs vill jag ha nya skor, nya kläder, ny väska what evs, så måste jag köpa det på loppis eller second hand. Jag har ALLT jag behöver (alltså skulle jag gå i personlig konkurs idag och ha zero cash så behövs inget mer i min garderob iaf, lets be real) så det jag måste bli av med är mitt ha-begär. Sparar pengar och på miljön! Woop!

    Svara

  • Lovisa

    |

    Laddade ner appen men tyvärr kommer den inte funka för mig 🙁

    Har precis slutat äta ppiller då jag har hypotyreos och dom jag åt påverkar sköldkörteln (fick jag veta på apoteket, barnmorskan har tydligen fullständigt skitit i det trots min sjukdom).

    Men när jag inte äter ppiller har jag bara mens en gång per halvår ca, så blir lite svårt att tracka mensen då haha.
    ”Menscykel? Jaa sisådär 182.5 dag” ?

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv