Jag trodde inte att vi skulle vara sugna på pasta på ett väldigt bra tag efter att vi kom hem från Italien. Men den känslan gick typ över i takt med att flygplanet landade på svensk mark ; ))
Det är första gången jag lagar cannelloni. Det är nog första gången jag äter det också nu när jag tänker efter. Vilken sten har jag bott under egentligen? Det blev mycket gott! En aning trixigt och inte något man slänger ihop en stressig vardagskväll. Men en lyxig och mysig rätt när man har lite mer tid. Vi följde detta recept, fast med följande ändringar: Vi hade vitlök i svampen och smaksatte tomatsåsen med buljong och vinäger. Rekommenderas!
Nog babblat. Lemme show you how it’s done:
Ingredienser (till 4 personer)
250 gram svamp
8 st färska lasagneplattor
1 st gul lök
200 gram ricotta
100 gram philadelfiaost
100 gram parmesan
50 gram basilika
100 gram solroskärnor
5 dl tomatjuice
2 dl olivolja
Vitlök
Timjan
Buljong, salt & peppar
Sallad, t.ex. ruccola och tomater
Börja med att hacka upp och steka svampen och hälften av löken. Smaksätt med vitlök, salt & peppar. Lägg åt sidan så att det kan svalna.
Mixa solrosfrö, basilika och olivolja till en pesto. YES äntligen får jag användning av min mortel, tänkte jag. Det enda jag använt den till hittills är liksom att krossa turkisk peppar när vi skulle göra shots…….. Men det gick inte alls att göra peston på detta sätt tyvärr och jag fick ta fram min stavmixer istället. Så don’t bother.
Sedan ska peston, svampen och löken som lades åt sidan, ricottan och färskosten blandas till en röra. Lägg en generös klick av blandningen på kortsidan av pastaplattan och rulla ihop. Vi kunde inte bestämma oss för om vi ville ha tjocka och korta rullar, eller smala och långa. Så vi gjorde två olika varianter.
Fräs resten av löken, tillsätt tomatjuicen och smaksätt med önskade kryddor. T.ex. timjan, buljong, vinäger eller andra örter. Salta och peppra. Riv parmesanen. Häll sedan över tomatjuicen på cannellonin och strö över parmesan. Sätt in i ugnen på 200 grader i 15 minuter.
När jag kom hem från Norge kände jag att nej, det måste fortsätta hända roliga saker i mitt liv. Så jag tog makten i egna händer och bestämde mig för att boka en liten surprise till F.
I fredags var det dags. Jag hämtade upp honom…eller han hämtade upp mig rättare sagt och så begav vi oss mot okänd destination. Jag fick agera gps och utan att avslöja målet berättade jag bara var och när han skulle svänga.
Till slut var vi framme i Simrishamn! Han gissade på Ystad, Göteborg och till och med Lund. Men Simrishamn såg han inte coming. Väl där checkade vi in på vårt hotell och drack bubbel ur dricksglas.
Vi piffade till oss, åt chips och sedan var det dags att gå. Vi gick genom ett bostadsområde, längs en stor trafikerad väg (miss av mig som tyckte att vi skulle gå) och när vi kom till en industriområde undrade F vad i hela världen vi skulle egentligen. Men när vi kom närmre och han såg namnet på gatan förstod han.
Vi skulle på vinprovning såklart! Ni kanske minns att jag gav det till F i födelsedagspresent. Jag tyckte det var på tiden nu och googlade runt efter vinprovningar i Skåne, men det var ganska dåligt utbud faktiskt. Till slut hittade jag Nordic Sea Winery i Simrishamn och bokade deras paket ”Från druva till vin med kvällsmeny”.
Vi blev placerade vid vår plats, beställde ett glas bubbel och sedan fick vi se en kort film om hur druvorna skördas och vinets grunder.
Efter filmen fick vi ta på oss orangea rockar och hjälmar för en liten guidad rundtur.
Som en liten skolklass. Så gulliga. Det är förresten SÅ annorlunda att gå på event när de inte är bloggrelaterade. Jag är ju van vid att man får små fotopauser. Men inte här inte. Dessutom var jag nästan den enda som tog bilder. Tur att jag har slutat skämmas över sånt.
Det mesta var inglasat och det var fotoförbud i den andra delen vi var i, men här kan ni se ekfatshallen. Nordic Sea Winery tillverkar inga egna viner utan de får in jästa viner från hela världen som förädlas, lagras och buteljeras. De tappar upp hela 20 miljoner liter(!) vin varje år här och säljer till Systembolaget. Tror jag i alla fall. Jag minns inte helt då jag var lite vimsig efter allt bubbel och såg mest fram emot att prova vin. Hehe. En massa vin i alla fall!
När vi kom tillbaka till våra platser stod det fem glas uppradade. Som jag förstått efter mitt googlande är det här max antal viner man får prova på en vinprovning. Det ligger mellan 3-5. Lite dåligt tycker jag. Man vill ju prova massor! Men såhär i efterhand är det kanske bra ändå. Jag hade inte kunnat komma ihåg 20 sorter vin och noob som jag är hade jag inte fått något värde utav provningen utan hade mest bara blandat ihop alla tror jag. För att inte tala om hur full man hade blivit…… Eller ja, man ska ju spotta. Men komigen, vem gör det egentligen.
Vi fick lukta och smaka och så berättade guiden vad de olika vinerna smakade och vad de passade bra till. Jag hade önskat att just denna del tog lite längre tid och att vi dessutom fått möjlighet att smaka på och bedöma vinerna själva innan hon berättade vad de smakade på riktigt. Det hade varit kul att se vilka smaker jag faktiskt känt utan facit i hand.
Jag är ju relativt ny på det här med vin och tyckte att alla vinerna vad goda? Ingen svår tjej på vinfronten alltså. Men en sak som var intressant var när de kom in med snacks mitt i provningen och jag provade att äta och dricka till vinerna, då smakade vissa helt annorlunda. Det säger väl sig själv, men det var kul att känna skillnaden så tydligt.
Sedan var det dags för huvudrätt! Det var lamm med gulbeta…och något annat. Sorry för världens sämsta matbeskrivning, men jag hade druckit en hel del vin ok.
Och efterrätt som var en cheesecake. Mmmm. Denna var SÅ god. Den hade allt som jag kunde önska av en cheesecake. F var dock inte lika imponerad och menade att det här är ju inte en cheesecake. Det är ju en klick ovanpå smulor! Så ska inte en cheesecake se ut! Jag vet inte när han blev kämpe för cheesecakens utseende och form, men försök minsann inte lura honom att detta är en cheesecake.
När vi ätit upp och vinprovningen var över bestämde vi oss för att spana in Simrishamns uteliv innan vi gick tillbaka till hotellet. Det visade sig att det var i princip obefintligt, förutom detta lilla ställe där det var livemusik (fram till 22.30 : O !!!), så vi köpte en öl och satte oss med filtar på uteserveringen.
Ett väldigt mysig fredag i Simrishamn! Vinprovningen var väldigt lyckad också! En annan gång hade det dock varit trevligt att besöka en vingård som tillverkar egna viner. Det får bli nästa mål : )
JAG LÄSER VÄRLDENS BÄSTA BOK! Jag har inte läst hela ännu, men jag vågar redan säga det. Jag fick tipset av en läsare för någon vecka sedan och laddade genast ner boken på Nextory. Ibland undrar jag om det inte är så att det är NI som är influencers och inte jag? Jag gör ju allt ni säger och tipsar om.
”SAPIENS – En kort historik över mänskligheten” heter boken och är precis som titeln avslöjar en kortfattad historia om mänskligheten från första början fram till nu. Boken är väldigt lättläst och handlar om vår människoart – sapiens.
Den tar upp massa spännande saker och är full av aha-upplevelser. Visste ni exempelvis att det naturliga urvalet har främjat tidig födsel? Under vår utveckling har vår hjärna växt samtidigt som vi börjat gå på två ben. En upprätt gång krävde smalare höfter, vilket i sin tur gjorde bäckenet trängre och det i kombination med att barnens huvud blev större gjorde att kvinnor löpte stor risk att dö under förlossningar. De som födde barn för tidigt klarade sig därför bättre och födde fler barn. Om man jämför med andra djur föds människor bara ”halvfärdiga” och är beroende av vuxna i flera år. En annan spännande sak var när sapiens gick från att vara jägare och samlare till att bruka jorden. I 2,5 miljoner år livnärde vi oss på att förflytta oss runt och samlade växter och jagade djur utan att bestämma var något skulle växa eller hur djuren skulle föröka sig. Men sedan kom vi på att vi kan odla själva och började domesticera djur och växtarter. Detta kallas jordbruksrevolutionen och enligt författaren är det historiens största bluff. Det tog mer tid, vi fick sämre kost, skördarna blev ofta förstörda och våra kroppar var inte utvecklade för att utföra det tunga arbetet ett jordbruk krävde vilket medförde massor av åkommor. Jag kan prata hur länge som helst om allt som jag lärt mig från denna bok, men tänker att ni får läsa den själva. Förutom en historisk överblick tar den också upp andra viktiga ämnen om samhället som patriarkala strukturer och hur grupptänk fungerar.
Denna bok har typ förändrat mig. Den får mig att känna att jag ”knäckt koden” och att jag nu förstår hur allt hänger ihop. Varför samhället är som det är och inte minst mig själv som människa. Jag känner mig typ religiös? På grund av boken känner jag att mycket jag tänkt som självklart faktiskt inte är det, det låter kanske konstigt, men det är som att jag har en mer objektiv syn på livet nu. Jag har också ändrat mitt sett att se på mat. Numera tänker jag på mig själv som en jägare och samlare (haha) och ser mina måltider lite mer som plockmat och snarare ”lite av allt” istället för uppstyrda måltider hela tiden.
Det är knäppt hur en bok kan påverka en så mycket och då har jag inte ens läst hela. Jag tror jag får återkomma med en utförligare recension när jag läst ut den för jag märker att jag har ett stort behov av att diskutera den. Men läs den!!! Ni måste göra det! Så diskuterar vi den sen.
Ta del av mitt erbjudande som jag har tillsammans med Nextory. Med koden EGOINAS får ni 30 dagars gratis läsning eller lyssning. Erbjudandet gäller endast nya medlemmar och det går såklart att säga upp kontot precis när man vill. Läs mer eller signa upp er HÄR.
En nyhet är att Nextory nu har familjeabonnemang! Man kan alltså ha ett konto med flera profiler precis som på Netflix. Så bra! Jag ska tvinga F att läsa Sapiens ; ))
Ett litet hej bara. Vilken mysig helg jag haft! I fredags överraskade jag F med vinprovning, middag och hotellövernattning (mer om det senare), i lördags roadtrippade vi runt i Skåne och idag har vi bara tagit det lugnt. 10/10 på vad varje helg borde innehålla.
Det har varit superfint väder i helgen, men man känner ändå att hösten är på väg då luften är friskare än vanligt. Men inte mig emot. Ser fram emot att tända ljus, sitta med filt i soffan och dricka te. Allt det där gör jag året runt förvisso, men ser fram emot att det liksom är säsong att man ska göra så. Okej? Pratar jag seriöst om vädret? Zzzzzzzzzzz.
Vi hörs mer imorgon. Har massa att visa er!
Såhär såg jag ut i fredags. Jag hade på mig en ny klänning som finns här (adlink). Har fastnat för det bohemiska på sistone. Känner mig så fin i det och dessutom är det väldigt tre-rätters-vänligt då det nästan alltid är lite oversize ; ))
Hur ställer du dig till löpe i ost och gelatin som finns i mycket godis? ?
– Alltså jag äter ju fortfarande kött och mejeriprodukter, bara i mindre mängd. Så jag tänker inget om det, jag kommer äta godis ? Det är ju inte genom godis jag får i mig den största delen animaliska produkter. Så mycket äter jag inte (tro det eller ej…haha). Jag äter ost också. Jag älskar ost och det finns inget veganskt alternativ som är gott (enligt mig), så jag kommer fortsätta med det.
Hur funkar det att vara introvert och sambo? Jag är själv definitionen av introvert och fungerar på hur det skulle vara att bo med någon, att aldrig få känna att man är ensam utan att någon kan komma och störa friden vid vilken sekund.
– Det fungerar faktiskt väldigt bra, åtminstone nu när jag jobbar hemifrån. Jag är istället väldigt sällskapssjuk när han kommer hem. Det funkade när jag jobbade i Malmö också, men jag tror att det berodde mycket på att jag pendlade så långt. Jag fick ju flera timmars ”egentid” varje dag på grund av det. Om jag skulle varit på jobbet med kollegor hela dagen, haft fem minuter att gå hem och sedan träffat honom hemma hade jag nog fått lite panik och behövt exempelvis en promenad, ett långt bad, eller att stänga dörren till sovrummet ett tag. Det som är bra är ju att man får lov att göra så. Du måste inte umgås med din sambo hela tiden och du kan be hen låta bli att störa dig en stund. Det är bara att förklara hur du mår och fungerar så förstår hen vad du behöver och ger dig det. Inget konstigt.
Men sen måste jag också säga att min sambo inte är som vem som helst annan för mig. Han tar inte lika mycket energi och ”inkräktar” inte lika mycket som andra människor gör. Han har snarare blivit en del av mig. Jag skriver det eftersom jag inte tror att jag hade kunnat bo med en kompis. Eller det kanske blir samma sak där, att om man umgås med någon tillräckligt mycket så blir de som en del av sig själv? Jag är i alla fall så glad över att den här roommate-kulturen inte är en grej i Sverige. Jag hade inte klarat det! Eller ännu värre, tänk att gå på college och dela rum med någon man inte ens känner. Jag blir så stressad bara av att tänka på det. Alltså jag tror att jag hade kunnat strunta i college bara på grund av det. Var ska jag ta vägen liksom? Tänk att inte ha ett safe space? Får panik.
Först och främst vill jag påpeka hur fantastiskt din blogg är. Lite av allt och precis lagom. Iallafall, jag har läst din blogg i typ hundra år. MEN, jag vet inte om jag bara är helt lost eller om du aldrig nämnt det men med vad jobbar F? ?
– Åh men tack, vad glad jag blir!! 😀 Han är civilingenjör (processingenjör inom maskinteknik för att vara exakt) (han kommer bli SÅ stolt för att jag kom ihåg exakt..hehe) 🙂
Vem är Robert som kommenterar under varje inlägg?
– Tänk! Nu ska vi äntligen ta reda på det! Ser att jag får denna fråga ganska ofta och vissa undrar även om detta är min stalker. Det är det alltså inte (godkänner aldrig kommentarer från honom). Robert är helt enkelt bara en av mina mest trogna bloggläsare. Jag frågade Robert hur det kommer sig att han började kommentera i min blogg och han svarade såhär:
”För en del år sedan började jag kommentera i min dåvarande grannes blogg då vi var lite bekanta sen tidigare. Hon hade även en kompis som var väldigt aktiv med sitt bloggande och jag började kolla in där ibland. I själva verket kom man in i ett mindre nätverk av bloggar där folk kommenterade varandras inlägg och till höger och vänster och där fanns då två bloggar med namnen”Egoinas mamma” och ”Egoina”. Bloggen ”Egoina” körde nog sitt eget race, men jag började bland annat kommentera hos ”Egoinas mamma” och det ena gav det andra så att säga”.
Han hittade alltså mig av en slump och har hängt kvar. Kul 🙂
Hej Egoina. Hoppas att du har en fin sommar!
Jag har en fråga som kan låta väldigt korkad, men jag känner mig förvirrad och behöver råd.
Jag har haft en kk ett längre slag, Vi umgås ofta, även i sällskap av kompisar och solo. Så inte helt oväntat har någon av oss (läs jag) utvecklat känslor för honom.. det känns lite jobbigt då han inte riktigt har samma känslor. Vi har inte pratat om det särskilt djupt men han antyder till att vi känner på olika plan. Vi pratar nästan dagligen via sociala medier eller telefon och ses någon gång i veckan ( vi har inte enbart samlag då utan agerar mer som ett par och aktiviteter därefter) och just nu är vi båda på semester på olika håll. Min tanke är att take it easy och försöka backa undan lite för att ev kunna ta steget ifrån honom sedan. (Jättejobbigt) Alternativt att han ska få höra av sig och visa att han vill ha så mycket kontakt med mig som vi haft, att det varit ömsesidigt.
Fungerar ”spelet”? Att inte höra av sig, låta honom göra det och bara svara om han hör av sig specifikt till mig och att jag t.ex inte svarar på en bild han laddar upp om han inte skriver något till just me.
Min förhoppning är ju att han ska ”inse” att det vi har är mer än bara att ha samlag och att det blir annorlunda utan mig i hans vardag och därmed kanske utveckla känslor för mig.
Låter förmodligen jättelöjligt det här och det optimala är väl egentligen att säga att jag inte mår bra av att vi ses och därför sluta med det. Men är inte så lätt.
Kram
Hälsningar tjej från södra Sverige
– Hej! Åh, alltså man vill ju bara ruska om dig och få dig att inse att du är värd mer än det här!! <3 Men jag vet att det egentligen kvittar vad jag säger, för när man är var du är så vet man egentligen helt logiskt hur man borde göra, men hjärtat får en att stanna. För att svara på din fråga om spelet. Borde kanske inte säga det här, men ja, jag tror att det fungerar. Det blir ju lite som Law of Attraction och jag tror att man dras mer till en person som verkar självständig och som inte kräver något av en. Dessutom vill ju alla ha bekräftelse och känna sig åtråvärda. Slutar han få det från dig nu kommer det kanske få honom lite ur balans och ge den effekten du önskar.
Men frågan är om du vill ha det så? Vill du behöva spela spel för att killen ska vilja vara med dig? Förtjänar inte DU att få ställa krav och att vara med någon som verkligen visar att han vill vara med dig? Ska inte ditt fokus ligga på om DU verkligen vill vara med honom och inte vad han känner för dig? Jag tycker att du är värd en miljon gånger mer än att vänta på någon som kanske inser att han vill ha mer än en KK-relation. Är han inte rädd för att förlora dig borde han inte få ha dig alls.
Visst, du kan spela spelet, vänta på honom, grubbla och ha en oro i magen. Men är det värt det? Min erfarenhet är att sånt här aldrig blir bra och om man lyckas få någon genom att spela så är det inte på riktigt. Jag vill vara med någon som vill vara med mig även när jag visar mig sårbar och needy. Om jag inte vet hur en kille känner för mig och han antyder att jag känner mer än honom så är han inte värd min energi. Så är det. Vänd inte ut på dig själv för att någon ska tycka om dig och kämpa inte efter bekräftelse där du kanske aldrig kommer få vad du förtjänar. Förlåt att jag låter hård, men jag vill inte att du slösar din tid på en skithög som kanske bara kommer göra dig ledsen. En KK-relation ska ske på lika villkor och det är det inte när den ena parten får känslor. Jag tycker att du ska fundera på vad DU vill ha och vad som funkar för dig. Det handlar ju faktiskt inte bara om vad han vill och inte vill. Du är precis lika viktig! Gör det och sedan kan du ställa lite krav. Antingen så vill han, eller så vill han inte. Det är hans förlust i så fall. Det är på riktigt det. Du kommer träffa någon annan som kommer få dig att känna dig trygg, älskad och önskad utan spel och trams. JAG LOVAR. Tänk nu på vad du vill ha och förtjänar! Kram <3
Nu har ju du jobbat innan men hur tar du nederlag? Jag är utbildad Kommunikatör och mer därtill och har snart sökt över 100 jobb när jag tog min examen förra året men alla tackar nej eftersom jag saknar erfarenhet. Jag arbetar ideellt inom mitt område – bland annat men det verkar inte räknas alls. Jag gör allt jag kan för att bättra på min erfarenhet på olika sätt och jag är självlärd inom mycket men nu orkar jag snart inte längre. Jag är 30 år och det känns helt hopplöst. Hur ska jag ens orka ta mig vidare?
– Om jag inte får ett jobb jag sökt brukar jag tänka att det var ödet och att vi inte ”passade ihop”. Det är ju inte bara jag som ska välja ett jobb som jag tror passar mig, de ska också välja en person som de tror passar dem. Det kan vara allt från stora till små saker som spelar in, men i slutändan ska kemin klaffa. Man ska ju faktiskt (antagligen) träffa denna person varje dag och ge hen inflytande över något av det viktigaste man har: sitt företag. Därför kan jag inte ta det personligt. Det är ju typ som att bli ihop med någon. Man kan inte bli kär i alla, det är bara så.
Jag förstår verkligen att du är uppgiven och frustrerad över situationen du är i. Rent generellt brukar det ju vara lättare att få jobb om man försöker sikta lägre. Exempelvis om man är ute efter rollen som Marknadsföringsansvarig kan man söka rollen som som Marknadsassistent istället. På så sätt kan man skaffa sig erfarenhet inom ett område och inte bara kunskap, få en fot in, och så småningom arbeta sig upp. Om inte det fungerar hade jag försökt spetsa min kompetens exempelvis med kurser, eller precis som du gör nu med ideellt arbete. Jag förstår att det är frustrerande att ha sökt så många jobb och fått nej varje gång, men ett år är faktiskt inte så lång tid ändå.
Jag hade gjort såhär. Först hade jag satt upp ett mål som inte har med få-ett-jobb att göra. Exempelvis en kurs jag vill läsa eller program jag vill lära mig. Då behöver du inte känna att du står still i din utveckling och kan slappna av i att det inte händer något precis just nu. Sedan hade jag försökt ta reda på exakt vad mina styrkor är, vad jag är bra på och främst vilket område jag hade velat jobba med och vilka arbetsuppgifter jag vill ha. Sedan hade jag bara sökt just de jobben. Jag hade alltså inte skickat ut 100 halvdana ansökningar (obs, inte alls säkert att dina var halvdana, men mina hade varit det om jag sökt så många jobb) och verkligen lagt krut på både CV och personligt brev till varje ansökning. Det finns massa bra hjälp att få vad gäller hur du ska formulera ditt personliga brev och hur du ska förbereda dig inför en intervju. Personer som jobbar med rekrytering är så kunniga och duktiga på det. Kontakta en rekryteringsbyrå!
Sist, men inte minst. Ge inte upp! Ta inte det personligt. Din tur kommer. Det kommer bara vara himla segt fram tills dess. Heja heja! Jag tror på dig! 🙂
Jag måste berätta en rolig sak som hände när jag var på väg hem från Norge i tisdags. Eller just då var det inte alls kul och jag har typ men för livet, men så här i efterhand är det väldigt roligt. Bussen stannades av tullen när vi precis kört över gränsen och poliserna och tullkontrollen bad oss gå ut ur bussen och ta med allt vår bagage. Det är en standardgrej de gör då och då. En hund får gå runt och lukta och sedan söker de igenom bussen. Jag antar att de letar efter droger.
Vi sitta och vänta en stund i ett väntrum och då skulle en tjej gå på toaletten och frågade om jag kunde vakta hennes väska. Dum som jag är tackade jag ja till detta?!?! Alltså det måste ju vara det mest korkade man kan göra i ett sånt sammanhang. Jag gick alltså med på att hålla någon annans väska under en tullkontroll! Jag såg framför mig hur hunden skulle stanna vid mig, börja skälla och att de sedan skulle gå igenom ”min” väska och hitta ett kilo knark och så skulle jag stå där och bara ”men det är inte min väska”. Mmm right. För det säger ju inte alla? Sen skulle tjejen komma ut från toaletten och när polisen frågar henne om det är hennes väska så skulle hon blåneka och säga att hon aldrig sett den i hela sitt liv och sen skulle jag få avtjäna typ 15 år i fängelse för att jag var snäll nog att passa någons annans himla väska!!!
Det var de tre mest svettiga minuterna i mitt liv, men det gick ju bra som tur är. Ingen hund skällde, ingen kollade någon väska och till slut kom tjejen ut från toaletten igen och tog sina grejer. Slutet gott allting gott. Mina två kilo hasch klarade sig också. Så det var ju tur.
Då sitter vi i bilen och är på väg! Är så glad att jag bestämde mig för att boka en liten spontan grej. Behöver lite kul grejer nu. Dessutom är det lika bra att förlänga sommaren så mycket man bara kan.
Överraskningsroadtrip börjar NU. Häng med på instastory ?✨
