En paus från alla krav

Jag har visst glömt att lägga upp krönikör på sistone. Här kommer krönikan från nummer 5. Hoppas ni gillar!

 

DSC08698

DSC08702

DSC08705

DSC08708

 

0

Trackback from your site.

Comments (25)

  • Diana D+(La+Madre)

    |

    Yes!! godis är ett måste, en stort fet måste för att få en härlig paus. haha nä kanske inte så pass men gott är det.

    Reply

  • ISA

    |

    mascara med doft!? snacka om att bli illamående efter en dag! :O

    Reply

  • My

    |

    Jag tänker att du är en bra förebild just för att du visar att du äter blandat, både nyttigt och onyttigt. Att du har en helt normal inställning till mat liksom, utan en massa nyttighetshets, ångest och krav. DET tycker jag är sunt och härligt!

    + Vi blir ju galet påprackade med “Ät bara nyttigt!!!! Träna varje dag!!!!! Banta hela tiden!!!!” överallt annars, så det är ju inte så att de unga går miste om de där hetsiga uppmaningarna direkt… (tyvärr…)

    Reply

  • Sarah

    |

    BRA skrivet! Helt klockrent. Självklart är det viktigt att äta ordentlig mat så att man får i sig alla näringsämnen man behöver, samt röra på sig då och då så att man håller kroppen frisk och stark. Men det hetsas så mycket om “hälsa” idag och då bara den fysiska delen… Den mentala biten, att må bra inombords och slippa ha ångest, det bortprioriteras i kampen om vem som kan vara hälsosammast.

    Reply

  • josse

    |

    Detta!!! Äntligen någon som tycker som jag, så himla viktigt ämne att ta upp! Stor cred till dig och din blogg just för att du inte följer alla krav som samhället ställer på oss!

    Reply

  • Sofia

    |

    Jättebra skrivet, så sant. Håller med om det där med mascaran också, blir så sur när det är äcklig parfym i en annars bra produkt:/

    Reply

  • Frida

    |

    Åh vilken bra krönika! Såå rätt! Kram

    Reply

  • Robert

    |

    Lite lustigt för jag hörde nånstans att personer som var “lätt överviktiga” var de som var lyckligast. Kanske de som har en mest avslappnad inställning till det de äter? 🙂

    Reply

  • Izabella

    |

    Du är verkligen den bästa bloggaren, på alla sätt och vis! Rolig, charmig och bjuder på sig själv. Men framförallt, en förebild, och inte en förebild som säger att det ska vara si eller så, inte en förebild som berättar om sitt perfekt liv utan en förebild som vågar visa upp sin vardag och alla dess aspekter.

    Du ska veta, bara att du har skrivit öppet om pluggångest och stress har hjälpt mig så mycket under min studietid (har också precis tagit examen). Att veta att inte alla älskar att plugga och alltid är superambitiösa var en dos verklighet som behövdes för mig. Så tack för att du är du, för att du är ärlig och för att jag inte behöver skämmas för att jag sitter här med en cheeze balls påse och väntar på bussen. KRAM PÅ DIG <3

    Reply

  • micael

    |

    Bra skrivet!

    Min systerdotter som nu är 15 frågade redan som 8-9-åring sin mamma om hon var för tjock (jag var där). Hon hade inte ett grams övervikt, var iof inte underviktig heller…

    Den pressen som barnen känner är verklig, och det behövs snarare mindre kosthets.

    Som det ökande fokuset på kosten vinner högre fysisk hälsa, men i väldigt många fall en lägre psykisk hälsa, så är jag för kebabpizza.

    Men inte varje dag.

    Reply

  • M

    |

    Är kajalen samma nyans som din hud?

    Reply

  • Sara

    |

    Så sant Regina! Tack för att du skrev detta. Det är precis sån jag själv är. Jag är klar med ångest och dåligt samvete. Nu lever jag bara och äter det jag tycker är gott. Vilket är blandat mellan onyttigt och nyttigt.

    Reply

  • Så trött

    |

    Hej egoina och alla läsare här inne. 🙂

    Jag har ett problem och vet inte vem som kan hjälpa mig så tänker skriva här och se om någon av er har tankar/ord/tips att ge.

    För ett par år sedan lärde jag och mina vänner känna en jättehärlig tjej som snabbt blev en del av vårt gäng. Men sedan dess har mycket förändrats. Hon säger upp kontakten med oss nästan helt om hon är i ett förhållande och sedan när hon blir singel igen typ två år senare så säger hon att hon behöver oss och sånt. Sedan upprepas historien igen. Jag börjar verkligen bli less på henne, hon ljuger, manipulerar folk och är fullständigt omöjlig att prata med om situationen. Dels på grund av att hon tar på sig en fejkad offerkofta för att ge mig/oss skuldkänslor men samtidigt så inser hon inte att hon är en del av problemet. Såklart är hon inte ensam ansvarig för allt utan jag/vi är ju också delaktiga i allt men hon vägar ens lyssna på våran version av situationen. Nu börjar jag bli väldigt trött på hela historien och vill inte längre ha kontakt med henne. Vi bor tyvärr på en väldigt liten ort och tjejen berättar för många människor om “hur illa vi behandlat henne” så vi kommer få ta en hel del skit om vi säger upp kontakten. Hur skall jag/vi göra? Snälla hjälp mig någon, det är ett destruktivt förhållande till en vän.

    Ps. Jag hoppas ingen dömer mig utifrån denna text, historien är lång och trasslig och detta är bara en censurerad del.. Kram på er alla! <3

    Reply

  • Isa

    |

    Jättebra krönika!

    Reply

  • Alexandra

    |

    Bästa jag läst på länge

    Reply

  • Louise

    |

    Du satte just ord på det jag tänkt på så många många gånger, i så oerhört många situationer! Jag håller med om 100% av det du skriver, liksom hur ofta gör en ens det? Du är en stark inspirationskälla och det här var exakt vad jag behövde höra! Tack <3

    Reply

  • Cecilia

    |

    Den här texten var precis vad jag behövde läsa, tack.

    Reply

  • jennie

    |

    jag är en av de ungdomar aom fastnat i ångestbubblan när det kommer till mat, och ditt avslappnade sätt att skriva om vad du äter osv är jättebra. tack egoina, och fortsätt! 🙂

    Reply

  • Rebecca

    |

    Så himla bra skrivet!! All cred och kärlek till dig!

    Reply

  • stella

    |

    Så gött att det finns någon bloggare som inte hetsar sönder <3 är själv helt övertygad om att äta en bulle kan aldrig vara lika skadligt som att bli rädd för den pga kalorier. Så tack för att du faktiskt står upp för detta!

    Reply

Leave a comment

Rekommenderade inlägg

Arkiv